Sustainable development is a multidimensional concept that has come to influence people’severyday lives and ways of thinking since it was introduced in 1987. Education is seen as aprerequisite for creating a sustainable world. The purpose of this essay is to investigate howSwedish teachers who teach in social studies and social sciences think about the concept ofsustainable development, what they define as education for sustainable development and howthey view the Swedish curriculum in relation to the concept. Through analysing interviewswith seven teachers, I conclude that teachers have an anthropocentric understanding of theconcept, at the same time as they primarily think about the concept as being aboutenvironmental issues. Additionally, I conclude that teaching about and for sustainabledevelopment is to be understood as a teaching that anchors democratic values, but which alsogives the student tools for self-realization and participation in society. The teachers perceivethe concept of sustainability as vaguely projected in the curriculum. I conclude that this is aprerequisite for teachers to be able to create meaningful teaching, while its goal orientatedgovernance makes creative and meaningful solutions more difficult because every subject inthe curriculum looks to its own fulfilment.

I takt med att det svenska samhället upplevs bli mer polariserat blir den gemensamma värdegrunden svårare att urskilja. Skolan har dock en värdegrund beskriven i läroplanen som verksamheten skall vila på, även om denna värdegrund inte är tydligt definierad. Samhällskunskapen anses ha ett tungt ansvar vad gäller värdegrundsarbete i den svenska grundskolan. Ett uppdrag som kan tänkas bli mer komplicerat i takt med att den gemensamma värdegrunden försvagas. Målet för denna studie har därav varit att undersöka hur verksamma samhällskunskapslärare upplevde skolans värdegrund, hur de såg på fostransuppdraget i samhällskunskap och vilka möjligheter och utmaningar de upplevde med värdegrundsarbetet i samhällskunskapsämnet. För att söka svaret har denna studie utgått från teori om fostran, värdegrundsteori samt moral och etik för att sedan utföra sex semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på högstadiet i grundskolan. Resultatet av studien visade att värdegrunden var svårtolkad i dess abstrakta form, men tämligen underförstådd när pedagogerna beskriver det praktiska utförandet. Fostran sågs som en självklar uppgift för samhällskunskapsämnet även om fostransarbetet stött på visst motstånd genom oförenliga värderingar från hemmen. Intervjupersonerna upplevde goda möjligheter att lyfta fram etiska och moraliska perspektiv inom ämnet men att det även innehöll utmaningar då dessa etiska frågeställningar kan vara känsliga om alla inte delar samma värdegrund. Erfarenhet verkar vara en potentiell nyckel för att delvis motverka utmaningar som dykt upp inom detta arbete. Därutöver finns indikationer på att en gemensam etik hos lärarna kan vara ett hjälpmedel för att främja skolans demokratiska värden. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Undervisningen i samhällskunskap har det övergripande syftet att ge eleverna kunskaper och färdigheter som gör att de aktivt kan delta i samhällslivet. Ett demokratiskt samhälle behöver engagerade och intresserade medborgare. Ett av lärarnas främsta uppdrag blir därför att hitta varje elevs intresse och motivation till att lära sig de kunskaper som behövs i ämnet. Högstadiet är en tid då mycket händer i elevernas liv och det kan påverka deras motivation negativt, lärarna behöver då strategier för att väcka lusten och motivationen till att lära sig.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap definierar begreppet motivation, hur de upplever att de kan påverka elevernas motivation och vilka strategier de har för att väcka motivation och engagemang hos sina elever.Det metodologiska angreppssättet har varit en kvalitativ metod och det empiriska materialet kommer från fyra semistrukturerade intervjuer med högstadielärare, verksamma i ämnet samhällskunskap, i Norrbotten. Resultatet visar på att lärarna definierar begreppet motivation på ett likartat sätt, men att begreppet i sig har många infallsvinklar och går att relatera till många andra begrepp och faktorer, så som engagemang, drivkraft, intresse och delaktighet.Ur ett relationellt perspektiv är lärarnas roll och val av strategier mycket viktiga för att hjälpa eleverna att hitta motivation när den saknas eller behöver hållas i gång. Lärarna har många olika strategier för att hjälpa eleverna med motivationen, men landar många gånger i att relationen mellan läraren och eleven är en förutsättning för att deras strategier ska nå fram till eleverna. Den sociala omgivningen, elevernas eget intresse och delaktighet i undervisningen är också förutsättningar för motivation till livslångt lärande. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Bedömning av elevers kunskaper har under 1900-talet varit starkt kopplat till inträde och urval till högre utbildning och arbetsliv. Bedömning har traditionellt uppfattats som mer eller mindre liktydigt med prov och betyg, vad som brukar benämnas summativ bedömning. Under de senaste två decennierna har det blivit allt vanligare att se bedömning som verktyg för lärande, så kallad formativ bedömning. Formativ bedömning har fått stort genomslag i Sverige och har satt betydande avtryck i Skolverkets styrdokument. Samtidigt går det att skönja en motsatt tendens där vårt utbildningssystem går åt ett annat håll mot en ökad utsträckning av summativa bedömningar såsom test, prov och betyg.Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare och rektor i årskurs 7–9 förhåller sig till formativ respektive summativ bedömning inom ämnet samhällskunskap. Hur tolkas och tillämpas formativ respektive summativ bedömning och vilka för- och nackdelar upplever respondenterna med dessa bedömningspraktiker? För att förstå deras förhållningsätt till dessa bedömningspraktiker har det också varit viktigt att försöka fånga synen på kunskap och vilken kunskap som de anser viktig att förmedla och bedöma i undervisningen.Resultaten visar att lärarna tillämpar både formativ och summativ bedömning i hög utsträckning. Respondenterna har delvis olika definitioner av i synnerhet formativ bedömning vilket också avspeglar sig i lärarnas tillämpning av denna form av bedömning i klassrummet. Skillnaderna kan förklaras i olika förutsättningar som tid och kunskap, men också olika kunskapssyn. Resultaten visar på olika kunskapssyn där en behavioristisk syn på lärande följs av en mer summativ bedömningspraxis, medan en konstruktivistisk/sociokulturell kunskapssyn kan kopplas till ett mer formativt förhållningssätt. Faktorer som ökade externa krav på kvantifierbara kunskapsmått spelar också in i lärarnas försök att implementera en formativ bedömingspraxis. Summativ bedömning upplevs som ett enklare verktyg att använda för att tillmötesgå dessa krav på kvantifierbara resultat. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Syftet med detta arbete var att genom en enkät undersöka vilka läromedel det är som används mest i samhällskunskap för lågstadiet samt utifrån svaret från enkäten undersöka samspelet mellan skriftlig text och bild i de två läroböcker som används mest. För att svara på studiens frågeställningar använder vi oss av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden bestod av en enkätundersökning som syftade till att undersöka vilka läromedel som används i SO-undervisningen idag. Resultaten från enkätundersökningen visade att Boken om SO 1–3 (2013) och Puls SO-boken 1–3 (2011) var de läromedel som används mest. För att genomföra den kvalitativa forskningen används Danielsson och Selanders (2016) analysverktyg; Model for working with multimodal texts in education. För att förhålla oss till endast en del av analysverktyget har vi utformat våra forskningsfrågor som undersöker fält två- samspelet mellan textens delar: Vad finns det för innehållsligt samband mellan rubrik och text? Vad finns det för rumslig närhet mellan skriftlig text och bild? Vad finns det för färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild? Hur väl överensstämmer information i text och bild enligt kongruensprincipen?  Resultatet visade att båda läroböckerna hade ett fungerande, men ändå varierande samspel mellan skriftlig text och bild, dock saknade de båda läroböckerna en färgmässig närhet mellan skriftlig text och bild. Den rumsliga närheten var fungerande i båda läroböcker. Resultaten gällande hur väl informationen överensstämmer i text och bild visade det sig att det ofta presenterades samma information i bild som i text men att viss information enbart presenterades i antingen bild eller text. Slutsatsen av denna studie var att lärare måste agera som guider för elever när nya begrepp introduceras i läroböckerna. Slutsatsen är även att lärare måste vara uppmärksamma på vissa aspekter av multimodala inslag för att säkerställa att eleverna har fått förståelse för dessa multimodala inslag.

Syftet med detta examensarbete är att på ett kvalitativt sätt undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån vilken tidigare skola de gått på. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö. För att undersöka vårt syfte har vi använts oss av och besvarat följande två frågeställningar: Hur påverkar elevers tidigare erfarenheter från olika skolor hur de ser på ämnet samhällskunskap?; Hur förhåller sig elevernas uppfattning av ämnet jämfört med lärares syn på ämnet? I vårt resultat har vi delat upp svaren utefter ett par kategorier för att kunna placera in elevernas och lärarnas svar. Först och främst visar resultatet att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av tre teorier av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och teorierna är habitus och symboliskt våld.

SammandragStyrdokumenten för gymnasieskolan reviderades 2017 och träder i kraft i juli 2018. Fokus kommer framöver att vara digital kompetens i bland annat samhällskunskap. Elever ska alltså kunna se hur samhället förändras och påverkas av digitaliseringen, samt kunna använda olika digitala medel för att visa sin kunskap. Detta innebär att lärarnas undervisningsmetoder också måste ändras och det är här som vårt intresse för ämnet sakta vuxit fram. Vi har därför undersökthur undervisning och digitala medel kan fungera tillsammans utifrån redan etablerade modeller. Vi fokuserade även på vad lärare och elever egentligen vill, för vem säger att forskares ord stämmer överens med hur det ser ut i skolan. Vi undersökte vilket läromedel framförallt lärare men även elever föredrar i samhällskunskapsundervisningen. Gällande tidigare forskning hade vi tankar kring att en del information skulle visa att läroboken trots allt var en värdig kandidat och ett fortsatt bra läromedel och därigenom minska nyttan av att ändra fokus till användning av digitala medel i undervisningen. Vi fann undersökningar som visade på att exempelvis fallbaserade undervisningsalternativ var mer effektivt än att endast använda eböcker då eleverna fick en djupare analysförmåga. Utöver detta så valde vi att diskutera digitala medel utifrån SAMR-modellen samt Blooms digitala taxonomi, vilka talade för en digitaliserad undervisning för att lärare och elever ska utmanas kognitivt. Vi hade även förutfattade tankar kring vad vår undersökning skulle få för resultat. Vi ponerade att lärarna och speciellt eleverna ville använda digitala medel mer än läroboken. Här fick vi delade åsikter från lärare och elever. Den skola som fokuserade mer på digitala medel ville självfallet primärt använda digitala medel, medan den andra skolan vi hade ville ha läroboken som primärt läromedel.

The purpose of this study has been to investigate how teachers are affected by a homogeneous group of students in their daily life as Social Science teachers, and how student’s position in the classroom impact their behaviour and attitudes. In order for us to answer this study’s research questions, two interviews with currently active teachers have been conducted, and students at two noticeably different schools have been asked to answer a survey. The study has been impacted by the fact that students were not in school answering the questionnaire, but instead at home participating in remote learning. Therefore, the number of students responding to the survey is lower than expected. However, the collected data, from both the survey and the interviews have been analysed through Bourdieu's theory of habitus, capital and fields, as well as alienation.The conclusions reached from this study are that teachers, in different ways, are affected by their homogeneous groups of students. The students, in turn, are affected by a lack of heterogeneity, and the absence of “the other” in their classroom. Thus, alienation can be identified in both schools, but it is expressed differently depending on the school culture.

I den här studien har vi valt att undersöka hur lärare i årskurs 7–9, i en ämnesintegration mellan historia och samhällskunskap, undervisar om kontroversiella frågor såsom terrorism. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem verksamma lärare i årskurs 7–9. Vi har sedan valt att analysera vårt material utifrån vårt teoretiska ramverk som grundas på Björn Anderssons modell för hur ämnesintegration främjar det vardagliga och vetenskapliga kunnandet. Resultatet visar att lärare anser att det finns en naturlig integration mellan ämnena historia och samhällskunskap. Dock poängterar lärarna att ämnesintegration blir problematiskt om det inte är välplanerat, med tanke på kursplanens uppbyggnad där varje ämne har separata förmågor och kunskapskrav. Begreppet terrorism berörs inte i större utsträckning i läroplanen, därför bortser lärarna från det. Resultatet visar också att lärare inte ser terrorism som ett kontroversiellt ämne, men de poängterade att det kan bero på huruvida skolans upptagningsområde är homogent eller heterogent. En generell slutsats som kan dras utifrån vårt resultat är att lärares förtrogenhet med kursplanen kan resultera i att viktiga aktuella samhällsfrågor faller bort. En ytterligare slutsats är att skolornas homogenitet eller heterogenitet kan påverka huruvida ämnen upplevs kontroversiella eller inte. Vi vill understryka att vår undersökning är begränsad och att det behövs fler undersökningar inom ämnet för att undersöka lärares uppfattning om kontroversiella frågor och huruvida lärare väljer att arbeta med ämnesintegration.

I detta examensarbete undersöks hur lärare i samhällskunskap arbetar med interkulturellundervisning i kulturellt homogena respektive heterogena högstadieskolor. Fem lärare pålika många skolor har intervjuats.Intervjuerna visar att samhällskunskapslärare på kulturellt heterogena skolor tenderaratt lägga fokus på att föra diskussioner om normer och värderingar med sina elever. Lärarepå kulturellt homogena skolor tenderar att fokusera på demokratifrågor och allmännasamhällsfrågor. Det är ett litet urval men resultatet pekar på intressanta frågor för fortsattaundersökningar om interkulturell undervisning, dess hur vad och varför.