This study aims to investigate how social study teachers within SiS perceive their students' vision of the future, their view of civic participation, and how the teachers work to promote a positive view among their students. The study is based on teachers' perspective on teaching in SiS-schools, both in youth homes and closed youth care. The material is based on seven currently working social study teachers, from seven different schools. The method used to make the teachers' perspectives visible has been implemented through a qualitative method with semi- structured interviews. The work has been analyzed using three theoretical frameworks, which are Anthony Gidden's theory of identity in modernity, Martin Buber's I and Thou philosophy, and John Dewey's reasoning about pragmatism. The first part of the study presents teachers ́ perceptions of students ‘vision of the future as well as their view of civic participation. The second part of the study presents teachers' perspectives and methods, in which they emphasize their pedagogical approaches and teaching methods. The results show that a large proportion of the students ́ have inadequate self-confidence, often due to the previous school failures that many have experienced. The inadequate self-confidence was a reason to the students' poor vision of the future. Furthermore, the teachers were also able to show that there was a lack of trust among the students for adults and society, which affected the students' willingness to participate in society. Based on the teachers ‘descriptions of the students, the teachers base their work on the ideas that exist among the students. The study shows that the teachers' relationship- building efforts will be decisive for how the students experience the teachers and society's adults in general. They function as an extension of the society in which they previously had no confidence, which contributes to a positive view of being part of the participating aspects. Based on the study, it can be stated that the teachers primarily work to promote the view of the student himself, to be able to promote the view of society. Therefore, teachers work a lot to let the students succeed, by using the students' experiences and valuing them.

I den rådande läroplanen för gymnasieskolan står framskrivet att undervisningen skall ske genom demokratiska arbetsmetoder (Skolverket 2011a), det vill säga att undervisningen skall ske genom demokrati. Samtidigt står det framskrivet i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasiet att innehållet i undervisningen skall bestå av demokrati (Skolverket 2011b), det vill säga att undervisningen skall vara i demokrati. Det väcker frågan om det är möjligt att kombinera dessa två. Samtidigt som de demokratiska ambitionerna från Skolverket är fortsatt höga så sjunker de demokratiska värderingarna i Sverige (Economist Intelligence Unit, 2010). Tidigare forskning visar på att demokratibegreppet är både brett och abstrakt vilket kan göra det svårt att omsätta i praktik. Detta är en kvalitativ intervjustudie baserad på målriktat, systematiskt urval. Målet med intervjuerna var att dels ta del av lärares tankar kopplat till styrdokumenten, dels samla in arbetsmetoder som används för att undervisa i och genom demokrati. Resultaten analyseras sedan utifrån Robert A. Dahls demokratimodell. Resultatet av denna studie ringar in delar av de konsekvenser som Skolverkets höga ambitioner har på den verkställande nivån, men lyfter även fram exempel på lärares lösningar på dessa problem.

This study aims to examine perceptions of the pending subject grade reform amongst upper secondary school students. Due to the criticised course-based system of today, a new reform was proposed. The reform will be implemented in the end of 2024 and applied in the autumn semester of 2025.  In the present study, the course-based system and the subject grade system will be reviewed and analysed. The analysis will focus on following variables; motivation, learning, grades and stress. Initially, surveys were conducted with 69 first grade students and 66 third grade students. The survey measured student’s feelings and thoughts about the above-mentioned variables. In addition, interviews were made as a complement to the survey in order to make the study valid and reliable. The results indicate that first grade students are in general more in favour of the upcoming subject grade system than third grade students. Third grade students are more indecisive in terms of which grade system they would prefer.  Whereas this study measures perceptions in a small selection, it indicates that most students think that subject grades are a welcomed change in Swedish school forms.  As the present system is accused for not being adequate to either student nor teachers, it would be interesting to investigate teachers’ perceptions of the subject grade reform for further research.

Measurability is constant present in todays’ society in effort to secure quality, the schools’ sphere is no exception. A long with that the discourse of the school now revolves around a neo- liberal thinking about the markets, means that assessment and grading has a leading position. For students school is about grades. And the grade is their ticket into the labor market and adulthood of society. The grade is something you earn and use for higher studies and to be attractive for employers, and the knowledge behind the grade is what you use to function in society. The purpose of this study is to collect knowledge what that does to the students’ perception of the schools’ purpose and objective. Eighteen students divided in four groups has taken part in group interviews, which resulted in that five categories appeared in the students talk about the schools’ purpose. The result shows that the school for the students appears as a school with purpose for the system, a school with purpose for the individual, a school with purpose för the person, a school with purpose for the society, and a school as a value intermediary. This could have implications for the students understanding about democratic values role in society.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar och tolkar det medborgarbildande uppdraget i Sverige samt hur de tar sig an och implementerar politiska kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som ett led i ämnesdidaktiska överväganden. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för denna studie utgår från att lärares didaktiska reflektioner och överväganden grundas på hur de tolkar sitt undervisningsämne och att det är en ständigt pågående och cirkulär process. Vidare har även Mouffes definition av politik samt Hess definition av kontroversiella samhällsfrågor använts för att både avgränsa och synliggöra att det krävs diskussion och motsättningar för att utveckla demokratin. Åtta samhällskunskapslärare har deltagit via semistrukturerade intervjuer och deras utsagor har bearbetats och analyserats genom tematisering. Studiens resultat visade att det medborgarbildande uppdraget tolkades som en viktig förberedelse för eleverna men visade även att det fanns skillnader mellan lärarnas förväntningar. De deltagande lärarna beskrev att samhällets komplexitet och motsättningar behöver förstås och att eleverna behöver möta detta genom diskussion och samtal för att mejsla fram väl genomtänkta och övervägda ställningstaganden, vilka blir till verktyg för att både värna om och utveckla demokratin.

The aim of this research paper is to analyze how gender norms in the form of internalized misogyny are portrayed on social media based on the school´s sex education in the subject social studies.  The methodological framework of this research is based on a qualitative and hermeneutist method. I analyzed how gender norms are portrayed on the social media platform TikTok. I specifically have analyzed the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you”. I have also analyzed Skolverket`s material for sex education. I have analyzed this material from a feminist perspective based on Judith Butler and Yvonne Hirdman’s theories as well as a feminist and gender pedagogical perspective.  Based on the finding of this inquiry it can be concluded that the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you” can be understood from a feminist perspective as an expression of internalized misogyny through the way women portray and define gender in the videos. The definition of how to be a woman in the "right way" differs. Unlike previous research, heterosexual interaction was emphasized over homosocial friendship. The use of the TikTok trend in teaching is therefore a way to highlight gender norms without putting emphasis on differences between the sexes.

Under covidpandemin som startade 2020 har svenska gymnasieskolor i omgångar bedrivit sin undervisning på distans. Denna uppsats har för avsikt att med utgångspunkt i intervjuer med fyra lärare undersöka övergången från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. I fokus ligger hur lärarna upplevde övergången till distansundervisning, de didaktiska och pedagogiska val dessa lärare gjorde vid övergången, samt de konkreta förändringar som skedde i undervisningen. Lärarnas egna berättelser och upplevelser har sedan analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, samt med hjälp av transaktionell distansteori. Resultaten pekar på att lärarna oftast upplevt svårigheter med distansundervisningen. De digitala läroplattforma upplevdes som ofta begränsande, snarare än att ge nya möjligheter. Undervisningen gick i från att vara mestadels elevcentrerad och individanpassad till att vara hårdare styrd av läraren gällande både ämnesval och arbetssätt. Många former av undervisning där eleverna lärde sig tillsammans eller av varandra övergavs. Den transaktionella distansen ökade, missförstånd skedde och kommunikationen försämrades. Lärarna upplevde att de fick svårt att läsa av eleverna och anpassa sin undervisning därefter.

The purpose of this study is to examine whether the relationship between social science teachers and their students are affected by the presence and usage of computers and smartphones in the classroom. Since there are no studies examining this aspect of education prior to this one, the aim is to identify potential aspects that could be interesting for further studies to be able to conclude if the relationship is affected by the digital devices. Five upper secondary school teachers in social science have been interviewed for the purpose. The interviews concluded that the digital devices have a greater tendency to distract students, leading to possible conflicts between teachers and students. Furthermore, the teachers pointed out possible complications due to the way students now gather information, for example questioning of authority. The effective information gathering could on the other hand also lead to better classroom discussions which affected the relationship in a positive manner. Additionally, the interviewed teachers informed about students having an increased sense of infringement which was acknowledged during discussions about social topics, teachers feeling an increased sense of exposure due to the possibility of being taped or filmed by the digital devices, as well as the impossibility of maintaining or creating a relationship with students through the screen during the period of distance learning. Since the prerequisites for this study are not enough for generating an overall ensuring conclusion, the result should only be used as inspiration for further studies on the subject.

Krav om främjandet av förståelse för andra och förmåga till inlevelse ur läroplanens värdegrund, är några av de skrivningar som kan anses emanera ur empatibegreppet. Detta medför att empati utgör en grundläggande del av skolans värdegrunduppdrag. Vetenskapligt framtagna tillvägagångssätt för att införliva kraven om empati i samhällskunskapsämnet har dock inte etablerats av den empiriska vetenskapen. Därmed är den föreliggande studiens syfte att bidra med kunskap om gymnasieverksamma samhällskunskapslärares praktik i relation till den svenska läroplanens empatifrämjande skrivningar. Studien avser mer specifikt att undersöka om samhällskunskapslärares arbetssätt, vad som understödjer eller komplicerar detta arbete, samt under vilka förutsättningar arbetet, i relation till verksamhetens beskaffenheter, genomförs. Därför tillämpar denna studie ett kvalitativt metodval, med grundad teori som metodansats. Därtill utgörs studiens empiriska material av tio semistrukturerade intervjuer med gymnasieverksamma samhällskunskapslärare. Resultatet visar att en samhällsempatisk undervisning utgörs och är beroende av arbetssätt, verksamhetsrelaterade förutsättningar, undervisningsmöjligheter och undervisningssvårigheter. Ett samhällsempatiskt arbetssätt består av interaktiva och reflekterande moment, som syftar till att elever lär sig om, förstår och känner för andra människor, samt en elevanpassad undervisning. Förutsättningarna för en empatifrämjande undervisning grundar sig även i verksamhetens styrning. Mer specifikt förutsätter ett sådant arbete från skolverksamheten att praktisk stöttning erbjuds, en organisatorisk planering av genomförandet av värdegrundsarbetet är etablerad och att värdegrundsmålen är anpassade efter skolans verklighet. De faktorer som kan komplicera den empatifrämjande undervisningen grundar sig i icke-empatiska normer och kulturer bland eleverna, samt bostads- och skolsegregationen. Dessa undervisningssvårigheter utgör å andra sidan även undervisningsmöjligheter, eftersom motarbetandet av dessa hinder förutsätter ett empatifrämjande arbete. Detta arbete möjliggörs ytterligare av att det centrala innehållet för samhällskunskapskurserna överlappar med demokratiska värden ur läroplan och lagstiftning. / The fostering of an understanding for other people and the ability to empathize, from the Swedish curriculum, indicates that empathy is a vital part of the Swedish school system’s fundamental values. However, a scientifically developed approach to incorporating empathy in social studies subject teaching has not been established by the empirical sciences. Therefore, this study aims to contribute with knowledge of how social studies teachers at Swedish upper secondary school work in relation to the fostering of empathy, as formulated in the curriculum. The study therefore seeks to give insight into how social studies teachers work to invoke the empathic fundamental values of the curriculum, the aspects that can facilitate or obstruct said teaching, as well as under which workplace-related circumstances the work is carried out. In order to examine the experiences of social studies teachers in said regard the study applies a qualitative method, along with a grounded theory approach. In addition, ten semi-structured interviews with social studies teachers at upper secondary school constitute the empirical data of this study.  The results of this study show how empathic social studies teaching consists of and is dependent on work procedures, work-related circumstances, teaching opportunities, and teaching difficulties. Work procedures related to empathic social studies teaching consists of interactive and reflective teaching activities, which aim to foster knowledge of, understandings, and feelings for other people. The prerequisites for such teaching depend on the structure of the establishment. More specifically, empathic social studies teaching is reliant on that the workplace facilitates practical support, a work plan for the implementation of values fostering, and that the goals of the fundamental values are based in the school’s reality. On a different note, the factors that can complicate empathic social studies teaching stem from non-empathic norms and cultures among students, as well as housing and school segregation. Then again, these teaching difficulties also count as teaching opportunities, since the counteracting of said difficulties involves empathic value teaching. This teaching is further made possible due to how democratic value writings from the curriculum and legislation overlap with the core content of the subject.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att studera hur lärare i samhällskunskap uppfattar elevernas digitala kompetenser. Utöver det ämnar denna studie få kunskap om vilka metoder lärare använder för att främja elevernas digitala kompetenser inom undervisningen av ämnet samhällskunskap på gymnasial nivå. Källmaterialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt TPACK som är en akronym för Technological Pedagocical Content Knowledge har den utförda analysen av källmaterialet kommit att påvisa olika aspekter. Elevernas privata digitala användning beskrivs vara vanligt förekommande i skolan. I motsats till elevernas förtrogenhet att använda digitala verktyg i privat syfte visar studien att elevernas pedagogiska digitala kompetenser inte är lika självklara. Eleverna uppges sakna strategier för att söka information på internet samt inneha låga kunskaper kring källkritiskt förhållningssätt på internet. Intervjuade lärare har även kommit att beskriva elevernas tekniska kunnande vilket även det skiljer sig åt beroende på om syftet är privat eller pedagogiskt. Eleverna beskrivs vara duktiga på sociala medier och delning av filmklipp medan förmågan att hantera skrivprogrammet Word ofta är på en lägre nivå. Lärarnas metoder för att främja elevernas digitala kompetenser har även det identifierats utifrån olika aspekter. Respondenternas vetskap om begreppet digital kompetens inom rådande styrdokument förknippas enbart kring samhällskunskapens olika kurser. De kollegiala diskussionerna riktas inte mot främjandet av elevernas digitala kompetenser och skolledningens arbete kring digitalisering överlag beskrivs kretsa kring lärarnas digitala kompetens. Respondenternas praktiknära metoder kring att främja elevernas digitala kompetenser inom samhällskunskapen har förmedlats vara ett tema som det generellt inte planeras så mycket kring. Studien visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen i första hand används som hjälpredskap för att främja ämnesinnehållet. Elevernas digitala kompetenser betraktas av majoriteten av respondenterna automatiskt främjas genom att låta eleverna öva på att söka information och sedan få feedback kring inlämnade uppgifter. Sammanfattningsvis visar studien att den teknologiska aspekten i kombination med pedagogik och ämnesinnehåll är komplext. Även om den teknologiska kunskapen kommit att börja prioriteras finns det ett fortsatt behov av utveckling inom den teknologiska kunskapens implementering i förhållande till ämnesinnehåll och pedagogik. / The purpose of this study has been to gain knowledge about how teachers of social studies perceive the student´s digital competence and to identify which methods teachers use to promote student´s digital competence. Source material for this qualitative study was collected through eight semi-structured interviews. Based on TPACK as a theoretical perspective, the analysis of the interviews shows that the respondents perceive the student´s digital competence in different ways. Student´s private digital use is perceived as optional. Student´s pedagogical digital ability is instead considered to be low. The student´s technical ability is also considered to be twofold. The students have good ability to handle social media but find it difficult to use the program Word. Teachers methods for promoting student´s digital competence have been identified in various ways. The collegial conversations revolve mainly around one´s own digital abilities, which is also the school management’s focus. The teachers way to develop student´s digital skills are generally not specially planned but are described as being integrated within, for example the work with source criticism. In summary, the conclusion of this study is that teachers to some extent prioritize technological knowledge, however the subject content is still rewarded more.