This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.

Den här studien syftar till att urskilja en yrkesetisk gräns baserat på samhällskunskapslärares uppfattning av ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen. Om en gränsdragning existerar syftar studien också till att, i relation till innehållet så som det presenteras i ämnesplanen, synliggöra var den gränsen går. Analysen baseras på empiri som är insamlat med hjälp av en kvantitativ enkätmetod och görs med hjälp av ett struktureringsteoretiskt perspektiv.    Teorin bygger på att institutionerna i samhället ständigt reproduceras genom den samverkan som varje dag sker mellan aktören och institutionen och det är först i mötet med det abnormala som aktören tvingas ta ställning till om hen ska fortsätta reproducera institutionen eller ej.  Struktureringsteorin används i den här studien för att synliggöra det abnormala genom att låta samhällskunskapslärare resonera kring om de, rent hypotetiskt, skulle fortsätta reproducera skolan genom att utöva sitt yrke om politiker plockade bort innehåll från ämnesplanen som man ansåg låg till grund för ämnets övergripande syfte. Detta görs med hjälp av de tre teoretiska begreppen betydelseskapande, auktoritetsutövning och legitimitet. Resultatet i studien visar att det går att urskilja en yrkesetisk gränsdragning hos 61 av de 90 lärare som svarade på enkäten.  Mötet med det abnormala kan översättas till att politikerna tar bort statsvetenskap från ämnesplanen eftersom lärarna då skulle förlora sin legitimitet. Resultatet visar också att det är studiet i demokratiteori som samhällskunskapslärarna uppfattar som ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen och om statsvetenskap tas bort från ämnesplanen betyder det även att möjligheten att utbilda inom demokrati tas bort vilket leder till att lärarna skulle förlora känslan av betydelse för ämnet. Resultatet visar också att auktoritetsutövande är synonymt med att planera innehållet baserat på världsläget och efter elevgrupp.

Syftet med denna studie har varit att bidra med information om hur en mindre grupp gymnasister anser att distansundervisning har innehållit meningsfulla undervisningsmoment, som sin tur har gynnat deras möjligheter för kunskap- och färdighetsutveckling. Därtill har studien försökt avgöra om enkätens resultat kan antyda till att samma gymnasister har tagit del av gynnsam förmedling av medborgarkompetenser som anses viktiga för möjligheten till aktivt samhällsdeltagande. För att undersöka detta har studien genomfört en enkätundersökning med 147 gymnasister, varav samtliga har studerat samhällskunskap genom distansundervisning under perioden mars 2020 till april 2021. Enkätundersökningens resultat har därefter analyserats genom studiens analytiska verktyg, som i sin tur har hjälp att besvara studiens frågeställningar Resultaten visar att en majoritet av respondenterna kan ha tagit del av undervisningsaspekter som antyder till meningsfull undervisning, medan en tydlig minoritet anser motsatsen. Dock visar resultatet även på motsägande aspekter, exempelvis att distansundervisning även har bidragit till ett ökat fokus på att nå kunskapskrav istället för utvecklandet av kunskaper och färdigheter. Resultaten visar även att en majoritet av elever antyder till att de har tagit del av kunskaps- och färdighetsutvecklande undervisning som kan bidra till utvecklandet av medborgarkompetenser. Resultatet bidrar dessutom med uppfattningen om att distansundervisning i ämnet samhällskunskap har haft varierande framgångar i förmedlandet av medborgarkompetenser som kan kopplas till utvecklandet av intresse- och ökat engagemang för politiska- och samhällsrelaterade frågor. / The purpose of this study has been to contribute information about how a small group of upper secondary school students consider that distance education has included meaningful teaching moments, which in turn have favoured their opportunities for knowledge and skill development. In addition, the study has tried to determine whether the survey’s results can imply that the same students have taken part of favourable intermediation of civic competences which are considered important for the possibility of active participation in society. To investigate this, the study has conducted a survey with 147 upper secondary school students, of which all have studied social studies through distance education during the period of March 2020 to April 2021. The results of the study where then analysed through this study´s analytical instrument, which in turn has aided answering this study’s research questions.  The results show that a majority of the respondents may have taken part of teaching aspects that implies to meaningful education, while a minority consider the opposite. However, the results also show contradictory aspects, for example that distance education also has contributed to an increased focus on reaching knowledge requirements instead of the development of knowledge and skills. The results also show that a majority of students imply that they have taken part of knowledge and skills developing education that can contribute to the development of civic competences. Additionally, the results also contribute to the notion that distance education in the subject of social studies has had varying degrees of success concerning mediation of civic competences which can be connected to the development of interest and increased commitment in political and societal issues.

I ämnet samhällskunskap förekommer visuella representationer, till exempel flödesscheman, som innehåller information som elever i olika grad inte verkar uppfatta. Hur återvinning fungerar är ett ämne som utmanar elever och som kan förekomma visualiserat i flödesscheman i lågstadiet. Ett sätt för lärare att möjliggöra uppfattning av fenomen som utmanar elever är att synliggöra dess kritiska aspekter. Kritiska aspekter av ett flödesschema om samhälleliga fenomen identifierades i ett större forskningsprojekt med äldre elever. Genom att studera hur elever i årskurs 1 och lärare i undervisningssituationer samtalar om ett flödesschema om återvinning resulterade den här studien i ett antal implikationer för hur undervisning kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter av flödesscheman, och om aspekternas överförbarhet mellan olika åldrar och ämnesinnehåll.

Skolan är nära sammanknuten med de influenser som präglar samhället i stort. I ämnet samhällskunskap kommer läraren ofta i kontakt med elevers livsåskådningar och åsikter som en naturlig del av undervisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar kring fenomenet intolerans och hur detta synliggörs från elever i klassrummet. Arbetet kretsar kring tre centrala teman: begrepp, bemötande och förebyggande arbete. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med djupgående karaktär där fokus riktas mot den enskilde lärarens subjektiva upplevelser. Analysen sker utifrån en fenomenologisk referensram där transkriberingar kodats och tolkats av mig. Resultatet gestaltar en hög grad av komplexitet kring fenomenet intolerans. Det råder en viss konsensus kring begreppets avvikelse från skolans och det svenska samhällets demokratiska värdegrund. En generell samsyn kring bemötande och förebyggande arbete existerar inte utan det konstateras att arbetet är situationsberoende. Frekvensen av intolerans upplevs som vanligare hos de lärare som alltid bemöter och öppnar upp för diskussion medan det motsatta förhållandet gäller för de lärarna som stänger diskussionen innan den hunnit påbörjas. Min slutsats är att bemötande av intoleranta uttryck behöver anpassas efter varje enskild elev. Det handlar om en försiktig balansgång där läraren varken kan blunda eller agera för kraftfullt eftersom det riskerar att förstärka icke önskvärda åsikter. Samtidigt ska ett väl fungerande vardagligt arbete med eleverna inte underskattas som ett övergripande tillvägagångsätt i syfte att motverka intolerans.

Under de senaste decennierna har digitala verktyg och plattformar utvecklats i en rasande fart och detta påverkar samhället och människan på flera olika plan. Bland annat har det drastiskt förändrat hur vi söker information, inte minst inom skolans värld. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare i samhällskunskap arbetar med att lära ut källkritik och att söka på internet i sin undervisning på gymnasiet, samt genom Vygotsky´s perspektiv om sociokulturellt lärande tolka och analysera svaren. Den data som samlades in kom genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar på gymnasiet och undervisar i samhällskunskap, det samlades även in två skriftliga svar. Studien fann att lärarna fokuserar på källkritik i sin undervisning och att stort fokus ligger i diskussioner med eleverna. När det kommer till att lära ut hur man söker på internet kom studien fram till att hälften av lärarna inte lägger någon större vikt i det. Studien visade också på att vissa lärare ger eleverna specifika webbsidor att arbeta från. Fler studier med fler antal deltagare krävs dock för att kunna dra några slutsatser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i ämnet samhällskunskap förhåller sig till normkritisk pedagogik, samt hur de uppfattar att deras förhållningssätt präglar den samhällskunskapsundervisning som sker. Syftet är också att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarnas förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Normkritisk pedagogik handlar om att visa sätten som olika normer interagerar och skapar obalanser i makt samt om hur dessa normer kan utmanas inom undervisningssammanhang (Bromseth & Darj, 2010, s. 13). Samhällskunskapslärare som undervisar i årskurs 7-9 har besvarat en kvalitativ enkät om deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik. Samhällskunskapslärarnas svar har analyserats utifrån flera bakgrundsfaktorer för att undersöka eventuella variationer i deras förhållningssätt utifrån deras bakgrund. Dessa bakgrundsfaktorer var ålder, kön, yrkeserfarenhet, behörighet och ämneskombination.  Samhällskunskapslärarna har till stor del positiva uppfattningar av begreppen normkritik och normkritisk pedagogik, vilket medför att majoriteten av samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik i hög utsträckning eller i mycket hög utsträckning. Studien visar även en viss relation mellan ålder och kön som bakgrundsfaktorer för i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna arbetar med normkritisk pedagogik. Ett resultat var dessutom att de studerade samhällskunskapslärarna anser att deras personliga bakgrund har påverkat deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik i högre utsträckning än styrdokumenten. Faktorer som samhällskunskapslärarna själva menar har påverkat deras förhållningssätt är deras personliga bakgrund, didaktiska reflektioner, samhället och eleverna. Samhällskunskapslärarna nämner emellertid inte styrdokumenten som en viktig påverkansfaktor. Majoriteten av samhällskunskapslärarna menar dessutom att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Studien indikerar även en viss relation mellan kön som bakgrundsfaktor och i vilken utsträckning som samhällskunskapslärarna menar att deras förhållningssätt till normkritisk pedagogik påverkar deras samhällskunskapsundervisning. Flera samhällskunskapslärare betonar emellertid att andra faktorer än deras förhållningssätt påverkar deras val av ämnesinnehåll och undervisningsmetoder. Dessa faktorer är styrdokumentens centrala innehåll och/eller den aktuella elevgruppen.  Studien visar även att det är möjligt att styrdokumenten, lagar och institutioner kan påverka samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik utan deras medvetenhet. Studien visar emellertid även att majoriteten av samhällskunskapslärarna menar att deras personliga bakgrund påverkar deras förhållningssätt, vilket i sin tur påverkar den konkreta samhällskunskapsundervisningen. Styrdokumenten, diskrimineringslagen och Skolverket som institution fungerar därmed som ramar som påverkar och reglerar samhällskunskapslärares förhållningssätt till normkritisk pedagogik och deras samhällskunskapsundervisning. / The purpose of this essay is to investigate how teachers in the subject of social studies approach norm-critical pedagogy, and how they perceive that their approach characterizes the social studies teaching that takes place. The purpose is also to investigate which factors influence the teachers’ approach to norm-critical pedagogy. Norm-critical pedagogy is about showing the ways in which different norms interact and create imbalances in power and about how these norms can be challenged in teaching contexts (Bromseth & Darj, 2010, p. 13). Social studies teachers who teach 7-9 graders have answered a qualitative questionnaire about their approach to norm-critical pedagogy. The social studies teachers’ answers have been analyzed on the basis of several background factors in order to investigate possible variations in their approach based on their background. These background factors were age, gender, professional experience, eligibility and subject combination.  The social studies teachers have to a large extent positive perceptions of the concepts of norm criticism and norm-critical pedagogy, which causes the majority of the social studies teachers to work with norm-critical pedagogy to a high extent or to a very high extent. The study also shows a certain relationship between age and gender as background factors for the extent to which the social studies teachers work with norm-critical pedagogy. A result was also that the social studies teachers believe that their personal background have influenced their approach to norm-critical pedagogy to a greater extent than the steering documents. Factors that the social studies teachers themselves believe have influenced their approach are their personal background, didactic reflections, the society and the students. However, the social studies teachers do not mention the steering documents as an important factor. The majority of the social studies teachers also believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. The study also indicated a certain relationship between gender as a background factor and the extent to which the social studies teachers believe that their approach to norm-critical pedagogy affects their social studies teaching. However, several social studies teachers emphasize that other factors than their approach influence their choice of subject content and teaching methods. These factors are the central content of the steering documents and/or the students.  The study also shows that it is possible that the steering documents, laws and institutions can influence social studies teachers’ attitudes to norm-critical pedagogy without their awareness. However, the study also shows that the majority of the social studies teachers believe that their personal background influences their approach, which in turn affects their social studies teaching. The steering documents, the Discrimination Act and the Swedish National Agency for Education as an institution thus function as frameworks that influence and regulate social studies teachers’ approach to norm-critical pedagogy and their social studies teaching.

Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur kontroversiella frågor hanteras i klassrummet och vilka olika undervisningsmetoder forskningen förespråkar i detta ämne. Undersökningen har tagit olika perspektiv: lärarperspektiv och elevperspektiv. Studien har även ett fokus på hur etnicitet påverkar undervisning relaterat till kontroversiella frågor. Analysen utgår från sju olika vetenskapliga artiklar och två skrifter som främst fokuserar på undervisning i kontroversiella frågor på gymnasiet samt inom ämnet samhällskunskap. Utifrån det valda materialet presenteras diskussioner, deliberativa samtal och teater som framgångsrika metoder för undervisning i kontroversiella frågor. Slutsatserna i uppsatsen kommer fram till att elevers aktiva deltagande är centralt. Framgångsfaktorer för undervisning är en öppen klassrumsmiljö, att eleverna känner sig bekräftade och att det inte finns några vinnare eller förlorare vid diskussioner. Resultatet har även skapat en diskussion gällande det demokratiska fostransuppdraget och var gränsen för yttrandefrihet kontra diskriminering går. Resultatet expanderas i en diskussion som tydliggör skilda perspektiv inom forskningen samt problematiserar det demokratiska fostransuppdraget. Vidare framkommer hur lärare väljer att undvika eller förmildra kontroversiella frågor då de anser det vara för känsligt eller personligt att undervisa om. Elevers olika etniska bakgrunder kan vara givande, då de kan ge fler perspektiv på diskussionerna. Samtidigt kan det vara utmanande för undervisningen, då de kontroversiella frågorna kan bli känsligare och personligare.

This study examines how teachers view their teaching about anti-Semitism in the subject of social studies in Swedish upper secondary schools. To analyze teaching on anti-Semitism, this study develops an analytical framework that makes it possible to describe and discuss the content, challenges, and didactic tensions found in this type of teaching. The applied method in the study is qualitative interviews. Two main results were drawn from the study. First, the study shows that anti-Semitism is often understood and taught from a historical and individualistic point of view. Second, that general teaching about racism is often prioritized over specific teaching on anti-Semitism of today. In sum, teaching on anti-Semitism in social studies seems characterized by a notion of that the issue belongs to another time, place, or school subject.

Den här studien undersöker samhällskunskapslärares uppfattning av syftet med ämnet och deras uppfattning av sin pedagogiska praktik, samt hur lärarna uppfattar relationen mellan deras syn på syfte och pedagogiska praktik. Bakgrunden är en ämnesdidaktisk diskussion där lärares syn på vad eleverna ska använda kunskaperna till, har påverkan på undervisningens utformning. Med stöd av kvalitativa intervjuer från fem olika gymnasielärare i samhällskunskap, har intervjudata analyserats med hjälp av teori från John Dewey och Gert Biesta samt ämnesdidaktisk forskning inom samhällsvetenskap. Resultatet visar att lärarnas syn på samhällskunskapsämnet rör sig inom alla dimensioner av de humanistiska, demokratiska och ekonomiska bildningsidealen. Lärarna beskriver att syftet ska leda till att eleverna dels blir demokratiska samhällsmedborgare, dels förberedda för vuxenlivet. Uppfattningen av syftet motiveras av olika skäl, där styrdokument, källkritik och elevgruppens bakgrund, påverkar synen i olika grad. Lärarna motiverar sin pedagogiska praktik utifrån olika skäl där innehåll, kommunikation och bedömning tar sig mer eller mindre olika uttryck hos lärarna, kopplat till ämnets syfte. Resultatet visar att det kan finnas vissa samband mellan lärares uppfattning om syfte och deras val av pedagogik. Sambanden mellan syfte och praktik kan dock vara svåra för lärarna att se själva, men reflektion och diskussion underlättar att de medvetandegörs.