Syftet med denna studie var att ta reda på hur en skolklass och deras lärare upplevde ämnet samhällskunskap, vad de tyckte var det roligaste och tråkigaste, viktigaste och minst viktiga inom samhällskunskap. Studien baserades på en kvalitativ metod och grundade sig på intervjuer med 20 elever och deras lärare i samhällskunskap. Eleverna intervjuades i grupper om fyra och läraren intervjuades enskilt. Intervjuerna analyserades enskilt och sedan jämfört med varandra. Resultatet visade att det fanns en gemensam, positiv syn på samhällskunskapsämnet bland eleverna och läraren. Både elever och läraren ansåg att samhällskunskap var ett av de viktigaste ämnena i grundskolan och upplevde samhällskunskapsämnet som relevant och elevnära.  Studien visade även att fostransuppdraget tydliggjordes inom ämnet samhällskunskap vilket både elever och lärare uttryckt. / <p>2020-06-03</p>

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem mellanstadielärare använder läromedel i sin samhällskunskapsundervisning, vilka läromedel de använder samt vilka för och nackdelar lärarna ser med läromedlen. Forskningsfrågorna har formulerats utifrån studiens syfte. Studiens metod har bestått utav intervjuer med fem olika lärare som undervisar i samhällskunskap i mellanstadiet. Två av intervjuerna har genomförts på plats och resterande tre har genomförts via mejl. Samtliga lärare har fått svara på samma frågor och resultatet av intervjuerna har sedan analyserats tematiskt. Resultatet av studien visar att det finns en samsyn kring användandet av läromedel i samhällskunskap. Trots att lärarna använder olika läromedel i sin undervisning, främst olika tryckta läromedel, så är samtliga lärare överens om att den bästa samhällskunskapsundervisningen har inslag av en blandning av läromedel, både tryckta och digitala. Det som skiljer sig åt är i vilken utsträckning lärarna använder exempelvis tryckta läroböcker respektive andra läromedel, exempelvis hemsidor, filmer och tidningar. / <p>2020-06-03</p>

Denna studie undersöker fyra samhällskunskapslärares syn på demokratiarbete utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Syftet är att ta reda på lärarnas syn på demokratiarbete utifrån det demokratiska uppdraget som är formulerat i gymnasieskolans styrdokument, då skolan idag har ett dubbelt uppdrag, skolan ska dels förse elever med ämneskunskaper och samtidigt förmedla demokratiska värderingar i enlighet med skolans styrdokument. Studien har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fyra intervjuer med samhällskunskapslärare har genomförts på olika skolor och olika program. Materialet har analyseras i enlighet med en fenomenografisk analysmetod som strävar efter att identifiera och beskriva variation. Resultatet visade sig att det finns olika syn på demokratiarbete. Baserat på resultaten diskuteras lärarnas syn på demokratiarbete med hänvisning till tidigare forskning. / <p>2020-04-30</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka intresset och engagemanget för politik hos elever på yrkesprogram, samt att hur utbildning inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet eller motsvarande påverkar elevers förståelse för det demokratiska samhället och därmed det aktiva medborgarskapet. Studien syftar även till att finna likheter och skillnader i intresse och engagemang mellan studieförberedande och yrkesförberedande utbildning. Vår hypotes är att samhällskunskapsutbildningen på yrkesprogram inte ger en fördjupad kunskapsrepertoar och därmed inte stöttar elever till att utveckla ett intresse och engagemang för politik. Frågeställningarna i denna litteraturstudie är ”vilka faktorer används för att förklara elevers intresse och engagemang för politik på yrkesprogram?”, ”vilken roll ges utbildningen för att förklara elevers intresse och engagemang för politik?” och ”på vilka sätt jämförs yrkesförberedande och studieförberedandeprogram i forskning om elevers intresse och engagemang för politik?”. Frågeställningarna har besvarats med stöd i sju artiklar som undersöker förhållandet mellan yrkesutbildning och politiskt intresse. Resultatet pekar på att utbildning inte har en stor inverkan på elevers intresse och engagemang för politik. Istället framkommer det att andra faktorer har en större inverkan, till exempel elevernas socioekonomiska status, deras politiska självförtroende samt socialisationsprocessen som sker på de studieförberedande och yrkesförberedande utbildningsprogrammen.

Mot bakgrund av de skrivningar i skolans styrdokument som framhåller vikten av att gepojkar och flickor samma förutsättningar och inte begränsas av stereotypa könsroller syftardenna studie till att undersöka hur genus konstrueras i två läroböcker i samhällskunskap förgrundskolans årskurs 7-9. Den huvudsakliga metoden har varit en diskursanalys med endiskursteoretisk ansats. Både texter och bilder har analyserats. Metoden har ocksåkompletterats med en kvantitativ innehållsanalys av representation av kön i både text ochbild. Den teoretiska utgångspunkten har baserats på Judith Butlers genusteorier. Studienvisar att genus i det undersökta materialet konstrueras enligt traditionellt dikotoma idéerom manligt och kvinnligt. Stereotypa artikulationer av maskulinitet och femininitet skaparen hegemonisk diskurs som framträder genom en fixering av nodalpunkterna man ochkvinna. Studien visar också att representation av män och kvinnor är relativt jämnt fördeladmen att män ofta har en dominerande position eller en högre status. Ickebinära genusuttryckär få. Slutsatserna som dras i denna uppsats är således att de undersökta läromedlenpresenterar begränsade meningserbjudanden beträffande genusuttryck vilket kan leda tillimplikationer för en undervisning som ska motverka könsmönster som begränsar eleverna.En tolkning av resultatet är att det krävs en medvetenhet om genusteori samt vilka diskursersom presenteras i läroböckerna hos läraren för att kunna följa de krav som ställs på skolangenom skollag, läroplan och kursplan när det gäller att inte begränsa elevernas val ochmöjligheter på grund av kön. / <p>2020-09-06</p>

The purpose of this study is to examine how five social studies teachers in Stockholm County incorporate gender and equality into the core content of the social studies syllabus in year 4-6.  It will also address the didactic choices the teachers make to transform the curriculum content into practical education. To investigate this purpose, three questions were formulated: 1. What do five social studies teachers consider essential for students to learn in order to address gender and equality in the social studies syllabus for years 4-6?  2. How does the written content of the syllabus transform into practical education; what didactic choices do the teachers make? 3. According to the teachers, what part does gender and equality play in social studies education? In order to examine these questions, two qualitative research methods, interviews and observations were used. The outcomes have been analysed using an analytical tool inspired by two previous tools used in earlier didactic research studies, which have been developed further and combined for the purpose of this study. The analytical tool allows skills to be categorised as either first order knowledge (knowledge based on facts on a specific subject); or second order knowledge (more general skills such as analysing skill, ability to see phenomena from different perspectives etc). The conclusion of the study indicates that social studies teachers find it difficult to interpret the content of the syllabus to adequately address gender and equality, and that this content does not always have a clear part in social studies education.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever att elever påverkas av normeroch ideal om kroppen och hur lärare arbetar med detta i sin undervisning. Utifrån uppsatsenssyfte formulerades tre olika frågeställningar: 1) Vad är lärarens erfarenheter och upplevelserrelaterat till normer om kroppen hos elever? 2) Hur arbetar läraren med frågor om normer ochideal om kroppen? Och 3) Hur kan lärarnas erfarenheter och sätt att arbeta förstås i relationtill tidigare forskning på området? Den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare och analyserade utifrån tidigare forskning omnormer och ideal om kroppen, didaktiska teorier, skolperspektivet samt forskning om socialamedier.Resultatet visade att samtliga respondenter har erfarenheter och upplevelser om att normeroch ideal om kroppen har en viss påverkan på de yngre eleverna i skolan, och att detta framförallt blir synligt i årskurs 3. Lärarna upplever att normer och ideal om kroppen påverkareleverna negativt. Resultatet visar även att respondenterna arbetar med normer och ideal omkroppen i sin undervisning där de behandlar inkludering och allas lika värde. Enligtrespondenterna passar denna typ av undervisning bäst inom SO-ämnet. Lärarnas erfarenheteroch upplevelser överensstämmer till en hög grad med tidigare forskning på detta område, menvissa skillnader iakttogs.

I Sveriges grannland Norge diskuteras samhällskunskapens rätt till existens. I Sverige beskrivs samhällskunskapen som ett ämne i kris, dels på grund av bristande ämnesdidaktik, dels på grund av en avsaknad av syfte. Historiskt sett har medborgarbildning länge varit starkt sammankopplat med samhällskunskapen, men i dagens ämnesplan är denna koppling i stort sett obefintlig. Medborgarbildningen har blivit ett skolövergripande uppdrag, men har samtidigt försvunnit i de enskilda ämnena. Möjligen är det historieämnet, ett ämne med stark ämnesdidaktik och tydligt syfte, som har övertagit det medborgarbildande uppdraget. Syftet med denna forskningsöversikt är att sammanställa vad tidigare forskning säger om just relationen mellan skolans medborgarbildande uppdrag och samhällskunskapens ämnesdidaktik. Dessutom kommer relationen mellan historieämnets och samhällskunskapens ämnesdidaktik undersökas.  Att samhällskunskapen är ett ämne i kris i Sverige är majoriteten av forskarna på området överens om. Var problemet ligger varierar dock. Vissa, bland andra Hans Lödén och Sara Blanck, samt Göran Bergström och Linda Ekström, menar att medborgarbildningen är tydligt framskriven i samhällskunskapen än idag, genom exempelvis källkritik, och att samhällskunskapens, och skolans, mål inte kan vara mer än att eleverna ska bli kritiska medborgare. Dessa forskare menar även att samhällskunskapens ämnesdidaktik bör utvecklas genom en stärkt koppling till ämnesteori.   Andra, exempelvis Johan Sandahl, Ninni Wahlström och Gert Biesta, menar att medborgarbildning bör innebära att sträva efter att eleverna ska bli, men även vara, aktiva medborgare, vilket inte skolan idag främjar. Dessutom menar denna sida att samhällskunskapen inte har ett syfte längre om kopplingen till medborgarbildningen inte stärks. Här lyfts också ämnesdidaktiken upp, men ämnesdidaktiken delas upp i två delar.  Den ena handlar om just didaktiska begrepp och teorier, vilket Sandahl menar att man kanske kan låna från historieämnets ämnesdidaktik, som till exempel first- och second-order concepts. Genom att anpassa dessa efter samhällskunskapen ges då eleverna större möjlighet att fördjupa sina kunskaper i ämnet. Den andra delen av ämnesdidaktiken handlar om ämnets syfte och rätt till existens, vilket i sin tur kan kopplas till skolans syfte. Denna sida av forskningsfältet menar att medborgarbildningen bör ges större utrymme i styrdokumenten. Om inte, menar vissa, kanske samhällskunskapen inte längre är ett ämne som borde finnas kvar.

Andelen elever med svenska som andraspråk har under de senaste åren ökat och samtidigt som rapporterna om svenska elevers försämrade läs- och skrivförmåga blivit fler och fler. Eftersom språk är en viktig del av all ämnen, både när elever ska förstå information, och förmedla sina kunskaper, är syftet med denna studie att undersöka vilken kompetens verksamma lärare i samhällskunskap har kring språkutvecklande arbetssätt. För att ta reda på det har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i samhällskunskap, och resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska perspektiv. Teorierna inkluderar Jim Cummins fyrfältsmodell och Pauline Gibbons utmaningszon, skolspråk respektive vardagsspråk samt genrepedagogiken. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare anser att de stora språkliga utmaningarna med ämnet samhällskunskap är begrepp, läsning och skrivning, men att olika lärare använder olika metoder och har olika syn på hur man bäst stöttar elever som har svårt för svenska språket. Några av lärarna arbetar på ett sätt som stämmer överens med de metoder som förespråkas i forskningen medan andra har mindre kunskap kring vilken effekt olika arbetssätt kan få för elevernas språkliga och ämnesmässiga utveckling. Detta gör att alla elever inte får samma undervisningskvalitet och generellt sett kan elever vars lärare saknar kompetens i språkutvecklande arbetssätt bli lidande när deras språkutveckling inte får det stöd den behöver. För att åtgärda detta behövs en kompetensutveckling bland lärare i samhällskunskap så att de får rätt verktyg och kan bli ämneslärare som hjälper sina elever med både språk och ämneskunskaper, ett stöd många elever behöver för att klara av undervisning i samhällskunskap på gymnasiet.

Den här uppsatsen är ett försök att förstå det didaktiska värdet av att använda filmer i samhällskunskapsundervisningen. För att åstadkomma det har flera olika perspektiv antagits. Undersökningen söker bedöma det didaktiska värdet av filmer genom att sammanställa en lista på krav som bör ställas på filmer som skall nyttjas i undervisningen och även om filmerna kan sägas behandla det innehåll som de i sina handledningar säger sig behandla. För att kunna konstruera denna lista med krav användes åsikter, tankar och forskning från ett flertal olika forskare inom området. Listan synliggjorde flera olika aspekter som filmer ska inneha för att kunna nyttjas korrekt i undervisningen. I metoden delades de olika aspekterna upp för att bilda olika frågor som kunde användas för att analysera olika filmer som syftade till att användas i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. Dessa frågor var tänkta att användas i uppsatsen kvalitativa innehållsanalys av filmerna. Under utformandet av dessa frågor användes en pilotstudie för att garantera att frågorna och det resultat som kunde utvinnas var logiskt och relevant för studien. Utifrån det urval som användes i metoden hittades nio filmer som kunde användas i studien varav en film användes i pilotstudien. Dessa filmer fokuserade på vitt skilda delar av samhällskunskapsämnet för att ge en bred representativitet. I analysen strukturerades analysfrågorna i analysscheman som syftade till att tydliggöra den genomförda analysprocessen. Resultatet från dessa analysscheman sammanställdes därefter i uppsatsens resultatdel, vidare diskuterades resultatet utifrån de olika aspekterna som kunde utvinnas från den tidigare forskningen. Utifrån diskussionen och undersökningens resultatdel kunde man dra slutsatsen att filmer som är menade att användas i samhällskunskapsundervisningen kan sägas inneha ett begränsat didaktiskt värde för undervisningen men att filmerna med en lärares hjälp och ett fungerande upplägg skulle kunna utgöra ett stort didaktiskt värde i undervisningen. Därutöver kunde man även dra slutsatsen att filmer som syftar till att användas i samhällskunskapsundervisningen i större utsträckning måste koppla till olika delar av ämnesplanen för att bli mer konsekventa, tydliga och relevanta för samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. / <p>Betygsdatum: 2021-09-10</p>