Syftet med vår studie är att undersöka samhällskunskapslärares syn på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hur deras bild av dessa elever påverkas av konstruktionen av normalitet och avvikelse i skolkontexter. Studien inleds med en bakgrundsdel där styrdokument i skolan förklaras och de olika NPF-diagnoserna definieras. Även samhällskunskapsämnets uppdrag beskrivs och förklaras i denna del. Uppsatsen fortsätter sedan med att presentera tidigare forskning och tar upp relevanta studier kring området för att förstå hur lärares syn på elever med NPF kan påverkas. Det som lyfts är lärarens sätt att bemöta och inkludera elever men även att identifiera avvikelser samt kategorisering av olika elever. Studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med sex samhällskunskapslärare från två olika skolor i Sverige. Vi har utgått från ett poststrukturalistiskt perspektiv och analyserat lärarnas tal och föreställningar om NPF-elever utifrån Foucaults teori om makt, normalitet och sanktioner. Resultatet visar att det finns rätt lika uppfattningar om vad som utgör en ideal samhällskunskapselev och att detta ofta förknippas med vissa normativa föreställningar om hur en elev ska bete sig. Dessa egenskaper är något som NPF-elever kan sakna.

I detta arbete används kvalitativa intervjuer för att undersöka hur några lärare i olikakommuner uppfattar elevmotivation rent allmänt och specifikt i ämnetsamhällskunskap, samt att undersöka hur lärare beskriver arbetet och arbetssätt somanvänds för att öka motivationen hos eleverna i ämnet samhällskunskap. I dennastudie har det empiriska materialet samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer (med sex olika lärare) i ämnet samhällskunskap. Studien använder sig avdessa teorier: Self-Determination Theory (SDT), Variationsteori samt Dreyfus &Dreyfus teori om hur tillägnandet av förmågor går till. Detta för att visa hur lärarekan skapa inre motivation hos eleverna på flera sätt. Den här studien redogör för hurmotivationen fungerar allmänt och i samhällskunskap specifikt, ur ettlärarperspektiv. Därefter redovisar studien hur lärare beskriver sina arbetsmetoder,vilka är återkoppling, relation med lärare, varierande arbetssätt samt att ge tydligaarbetsrutiner. Detta bedömer de intervjuade lärarna vara avgörande metoder för attmotivera eleverna i ämnet samhällskunskap, i en lärandemiljö.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur lärare i F-3 kan arbeta systematiskt i ämnet samhällskunskap för att implementera och förankra Barnets rättigheter hos eleverna. Ansatsen är kvalitativ och våra teoretiska perspektiv är pragmatismen och sociokulturella med utgångspunkt John Dewey och Lev Vygotskij. Resultaten visar att det finns en stark vilja bland lärare att förmedla färdigheter till sina elever som rättighetsbärare. Slutsatsen är att det verkar finnas brist på stöd av material för att implementera och förankra Barnets rättigheter hos eleverna. Lärare verkar av den anledning undervisa utifrån erfarenhet och externa material och arbetar enbart med barnkonventionens artiklar vid tillfällen som FN-dagen och internationella barndagen. / The purpose of this study is to gain more knowledge about how primary school teachers can work systematically with children's rights in the subject social studies to implement and anchor the Child’s rights in pupils. The approach is qualitative, and our theoretical perspectives are pragmatism and sociocultural based on John Dewey and Lev Vygotsky. The results show that there is a strong will among teachers to impart skills to their pupils as rights holders. The conclusion is that there seems to be a lack of support for materials to implement and anchor the Child’s rights in pupils. For this reason, teachers seem to teach based on their experience and external materials and only work with the articles of the convention on occasions such as UN-Day and International Children's Day.

The purpose of the study is to examine how the democracy mission appears within the different curricula 1980 and 2022 as well as the curriculum for civics. This is done through a qualitative deductive content analysis with theoretical connections from Gilljam and Hermansson's ideal types – electoral democracy, participatory democracy and deliberative democracy. These three ideal types are the theoretical framework for how the democracy mission emerges and is constituted within the various curricula. The essay's question is: Which type of democracy is most prominent in the 1980 and 2022 curricula as well as the curriculum for civics? The study's results show that participatory democracy is most prominent within the curriculum for 1980, followed by deliberative democracy and limited electoral democracy. For 2022s curriculum, knowledge-based electoral democracy and deliberative democracy are most prominent and participatory democracy limited. However, it should be pointed out that within both curricula there are traces of writings and formulations that can be linked to all ideal types.

Redan i den första läroplanen för gymnasiet på 1970-talet fanns kritiskt tänkande med som ett centralt mål. Idag ställs hårdare krav på människors förmåga att kunna tänka kritiskt, men lärare har svårt att lära ut kritiskt tänkande och elever har ofta svårt att ta till sig förmågan. Trots att det fortsatt är en viktig del av läroplanen är forskningen i ämnet kritiskt tänkande bristfällig. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur läromedel i samhällskunskap avsedda för gymnasiet förhåller sig till kritiskt tänkande hos gymnasieelever. Undersökningen baseras på en läromedelsanalys av två läromedel som används på gymnasiet där uppgifterna analyseras. Undersökningens fokus är att utreda hur uppgifterna stimulerar kritiskt tänkande och inte hur det manifesteras i klassrummet i övrigt. Uppsatsen kan därför enbart svara på hur uppgifterna i sig uppmuntrar till kritiskt tänkande.  För att genomföra studien används kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys. Angela Bermudez (2014) fyra verktyg för att granska kritiskt tänkande, har legat till grund för analysen. Resultatet visade att båda läromedlen är utformade för att stärka elevernas kritiska tänkande men på olika sätt. De delar av kritiskt tänkande som återspeglades mest är problemformulerande och minst återkommande är reflekterande skepsis. För samhällskunskapsundervisningen innebär detta att det finns större möjligheter för utveckling av förmågor som identifieras som problemformulerande än vad det finns för reflekterande skepsis. Däremellan återfinns alla delar av flerperspektivet förutom kontextualisering samt systemtänkande vilket i sin tur innebär att eleverna får möjlighet till att träna på dessa delar av kritiskt tänkande. De aspekter av kritiskt tänkande som inte återkommer i samma utsträckning kan därmed behöva kompletteras i undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka samhällskunskapsämnets roll i årskurs 1–3 och hur lärarna ser på ämnet utifrån de fyra F:n: fakta-, förståelse-, färdighet- och förtrogenhetskunskap. Den forskning som finns om samhällskunskap för årskurs 4–6, visar på att ämnet är stort och svårdefinierat. Däremot finns ingen forskning gällande kunskapsformernas roller i klassrummen, kopplat till samhällskunskap för årskurs 1–3. Denna kvalitativa undersökning är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen. Undersökningen är genomförd med semistrukturerade intervjuer med sex lärare från fem olika skolor. Resultatet är sedan analyserat utifrån ett pragmatiskt och ett hermeneutiskt perspektiv. Carlgrens fyra kunskapsformer används för kategorisering av den del av resultatet som avser kunskapssynen i ämnet. Resultatet visar på en stor variation gällande kunskapsformernas roll i ämnet, men där förståelsekunskap ges en framträdande roll. Gällande ämnets roll i årskurs 1–3 syns en variation och en del förvirring. Ämnet tycks svårt att urskilja från SO-blocket och upplevs nära sammankopplat med värdegrunden. Detta till den grad att värdegrunden nämns som en del av samhällskunskapsämnet och SO nämns som ett eget ämne. Resultatet diskuteras utifrån ämnesdidaktisk forskning.

The purpose with this study is to examine how teaching materials that are published by a publisher or teaching materials that are made of the teacher itself are being used in civics classes. I will also examine which one of the teaching materials benefits the students own learning the best according to the teachers. The study will also examine if the teacher’s education or lack of education in civics have any impact of the use of teaching materials. The study will focus on teachers that teach the grades 4 – 6 and in the subject civics. There is some research done about civics and it shows that the subject is pretty wide and unclear. Research of how teaching materials are being used in civics is done to some extent but research about how teaching materials impact pupils learning according to teachers are minimal. This motivates why my study is being done on teacher in middle school since the studies that’s been done is mainly done on teachers in upper secondary school. The results are analyzed through the sociocultural perspective and some different theories connected to transformation. The results are discussed through the previous research that are a part of this study. Semi structed interviews are the method that are being used to investigate the purpose of this study.  The results show that teaching materials are used as a foundation in the education of civics. But then there is a difference of how the teachers use the material that they have done by themselves and the other teaching materials. The different teaching materials are used differently in the various areas of social studies depending of the teachers own choice. But the results show that the teaching material that the teachers make for themselves is often based on published teaching materials. The result also shows that teachers have different opinions of which teaching material that have the best impact of pupils learning. The teachers also thought differently when it came to if teaching materials created opportunities for pupils to learn on their own with help from teaching materials. But they all thought that the pupils learned the best with support from the teacher. The teacher’s education is shown to have less impact on the use of teaching materials and the teachers experience have a bigger impact of how teaching materials is being used. Teachers with more experience used published teaching materials less.

Värdegrunden genomsyrar läroplanen och skolans uppdrag är att förmedla värderingar och forma goda demokratiska samhällsmedborgare. Denna studie syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med värdegrundsundervisning, hur de synliggör den för eleverna samt vad lärarna själva har för syn på värdegrundsundervisningen i åk 4-6. Studien baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där enkäter och intervjuer gjorts och analyserats. I studien framkommer att värdegrundsundervisningen är viktig och något som ska genomsyra all undervisning och hela lärarens uppdrag. Enligt resultatet framkommer det både hur läraren arbetar med värdegrunden och hur de synliggör den för eleverna samt vilka hinder som kan finnas i att få eleverna att förstå hur man ska agera efter människans lika värde. För att värdegrundsundervisningen ska fungera är det viktigt att läraren har goda värderingar och handlar efter dessa. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

Denna studie behandlar film som ett medierande redskap i undervisning av samhällskunskap i mellanstadiet. Studiens syfte är att visa hur spelfilm kan användas som ett redskap för att nå lärande och utveckling. Studiens empiri har samlats in via en kvalitativ metod i form av intervjuer med samhällskunskapslärare som arbetar i årskurs 4–6. För att förstå empirin har tidigare forskning som rör film i undervisning samt en teoretisk anknytning gjorts. Den teoretiska anknytningen utgår från begreppet mediering som har sitt ursprung i det sociokulturella perspektivet. Resultatet svarar på om, hur och varför lärare använder film som ett pedagogiskt verktyg samt dess för- och nackdelar. I resultatet framkom att samtliga informanter har använt sig av film så länge de arbetat som lärare och att de främst använder det för att variera och illustrera lektionsinnehåll med ett syfte att nå fler elever genom olika inlärningsstilar. Att visa film kan förekomma vid olika tillfällen men gemensamt är att filmvisning oftast följs av reflektion, diskussion och samtal, något som ett medierande redskap kan vara en utgångspunkt för. Med denna studie kan det konstateras att film förekommer i samhällskunskapsklassrummet och att det hjälper eleverna att inhämta ny kunskap samt att det sker medvetet med ett lärandesyfte. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om olika utmaningar och möjligheter som kan förekomma i samhällskunskapsundervisningen i mångkulturella klassrum. Vidare är syftet att bidra med kunskap om samhällskunskapslärares interkulturella kompetens. Frågeställningarna som studien vilar på är vilka utmaningar och möjligheter möter lärare i sin undervisning i mångkulturella klassrum? Samt på vilka sätt framträder lärares interkulturella kompetens i undervisningen? För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer, där sju högstadielärare i SO-ämnena har intervjuats. De utmaningar som lärarna beskrivit kan förekomma i undervisningen är olika synsätt, att undervisa om kontroversiella frågor samt språk. Möjligheten som beskrivs av lärarna är att elever utbyter sina erfarenheter med varandra, vilket bidrar till en ökad förståelse för sina medmänniskor. Huruvida lärares interkulturella kompetens framträder i undervisningen beskrivs på olika vis. Majoriteten av de intervjuade lärarna hävdar att deras interkulturella kompetens framträder omedvetet, medan andra lärare menar att den framträder genom att vara nyfiken på sina elever. Vidare är även främlingsfientlighet ett centralt tema samt att lärarna motverkar fördomar genom sin interkulturella kompetens. / This study aims to contribute knowledge about various challenges and opportunities that may occur in social studies teaching within multicultural classrooms. Furthermore, the aim is to examine how teachers’ intercultural competence in teaching emerges. The research questions for this study are based on what challenges and opportunities teachers experience which may arise in their teaching in multicultural classrooms? And how do teachers’ intercultural competence appear in teaching? The study is based on a qualitative research of semi-structured interviews, where seven teachers in social study subjects in upper secondary school have been interviewed. Furthermore, the study is based on the socio-cultural perspective. The challenges that the teachers describe can occur in teaching are different approaches, teaching about controversial issues and language. One opportunity that can occur is that students exchange experiences, which contributes to an increased understanding of other people. Whether teachers’ intercultural competence appears in teaching is described differently. The majority of teachers experience that their intercultural competence emerges unconsciously, while other teachers believe that it emerges by being curious about their students. Furthermore, xenophobia is also highlighted as a theme and how they counteract prejudice through their intercultural competence.