I dagens skola präglas klassrummet av en stor mångfald med elever från olika delar av världen. Det innebär att lärarna möter och undervisar elever med olika språkliga förutsättningar. Språket har en stor betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling,  därför att det viktigt att lärarna utformar sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan, särskilt inom ämnet i samhällskunskap som ställer höga språkliga krav på eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur lärarna arbetar med språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever inom ämnet samhällskunskap. Studiens frågeställningar är följande: Vilka undervisningsmetoder eller strategier använder lärare för att utveckla en språkutvecklande undervisning för flerspråkiga elever i ämnet samhällskunskap? Hur lärarna arbetar för att undervisningen ska bygga på aktuell språkforskning och beprövad erfarenhet?  Utifrån studiens syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i form av forskningsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Resultatet i studien tyder på att lärarna är medvetna och arbetar med språkutvecklande undervisning. Några metoder och strategier som förekommer är visuellt stöd, klassrumsinteraktion och elevernas tidigare erfarenhet. De fyra lärarna uppger att ämnet samhällskunskap innehåller många abstrakta begrepp och att begrepp är det centrala och grundläggande för undervisning.   Vidare pekar resultaten på att lärarna integrerar både vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet i sin undervisning , men de förlitar sig främst på den beprövade erfarenhet. Detta eftersom den är ofta mer anpassad till deras egna elever och skolmiljö.

Denna studie syftar till att synliggöra och problematisera om krav på likvärdighet kan uppnås genom att undersöka hur olika ansvariga aktörer inom Malmö stads kommunala gymnasieskola ser på dels begreppet likvärdighet, dels på möjligheterna att uppnå likvärdighet. Flera granskningar pekar mot att kravet på likvärdighet inte uppfylls och flera omfattande satsningar görs därför nu för att öka likvärdigheten. Men var brister det? Och hur ser skolans aktörer, ansvariga för verksamheten på flera olika nivåer, på kravet och möjligheterna till efterlevnad? Arbetet som genomförts är en kvalitativ empirisk studie baserad på intervjuer och textanalys. Som teoretiskt utgångsläge för analys av datan används institutionell teori med en bred ansats. Resultaten pekar mot en diskrepans mellan institutionella krav och praktisk tillämpning. Skillnader mellan syn hos de ansvariga aktörerna framkommer och problematiseras. Ett stort fokus och utrymme i texten har lagts på att dels skapa kontext för läsaren, dels på intervjuernas resultat, med syfte att skapa förutsättningar för läsaren att dra egna slutsatser och förhoppningsvis inspirera till kommande forskning.

Studien beskriver hur polariseringen mellan olika grupper har ökat i samhällen i stora delar av världen och hur sociala medier ibland kan förstärka denna tendens. Möjligheterna som finns att långsiktigt motverka detta i Sverige belyses genom att visa hur lärarna inom ramen för ämnesplanen i samhällskunskap i större utsträckning kan använda ett socialpsy­kologiskt och vetenskapligt perspektiv i undervisningen av sociala, ekonomiska och po­li­tiska frågor. Ämnesdidaktik, motivationsteorier och socialpsykologisk forskning visar hur elevers motivation och förståelse för samhällskunskap kan förbättras, genom att i högre grad koppla undervisningen till elevernas livsvärld och betona sambanden mellan individer, grupper och samhälle.  Den empiriska delen av studien undersökte 96 elevers och 7 lärares motivation och för­ståelse i samhällskunskapsundervisningen och dess olika delar i sociala, ekonomiska och poli­tiska frågor. Dessutom undersöktes elevers och lära­res syn på den ökande pola­rise­ringen mellan olika grupper i samhället och ifall lärares olika undervisningsperspektiv hade sam­band med elevers motivation och förståelse. Vi­dare undersöktes om undervis­nings­per­spektiv hade samband med elevers motivation och för­ståelse i relation till hur ofta läraren tagit upp den ökande polarise­ringen. Undersök­ningen gjordes på slumpmässigt utvalda skolor i olika delar av Sverige genom webbenkä­ter samt intervjuer som komplet­tering till enkät­delen. Intervjupersonerna uttryckte ett be­hov av en ökad under­visning om polariseringens möjliga hot mot demokratin. Re­sul­tatet från enkä­ten analyse­rades med statistiska metoder och relaterades till motivat­ions­teorier, sam­hälls­kunskaps­didaktik och socialpsykologiska teorier. Där framkom att sam­hällskun­skapslä­rare enligt eleverna mest undervisade ur ett faktaperspektiv och minst ur ett ve­tenskap­ligt perspek­tiv. Elever som i högre utsträckning upplevde en polarisering mellan grupper i samhället vi­sade en större motivation och förståelse för samhälls­kunskap. En interakt­ions­effekt indikerade en lägre motivation och förståelse för ämnet när läraren tagit upp pola­risering i undervis­ningen ur ett fakta­perspektiv. Ett motsatt samband visades när lä­raren i stället tagit upp polarisering ur ett so­cialpsykolo­giskt per­spektiv som då visade ett posi­tivt samband med elevernas motivat­ion och förståelse. Stu­dien visade också ett ge­nerellt samband där elevernas motivat­ion och förståelse ökade när läraren be­to­nade ett socialpsy­kologiskt perspektiv i sam­hällskunskapsundervis­ningen.

Undervisningen i samhällskunskap på gymnasieskolan ska enligt anvisningarna i ämnesplanen bedrivas ”med utgångspunkt i samhällsfrågor”. Vad innebär det? I denna licentiatuppsats diskuteras ämnet samhällskunskap och dess potential, analyserat utifrån samhällsfrågor som didaktiskt begrepp. Studien är en sammanläggning av tre artiklar som bygger på tre studier. I den första studien analyseras begreppet samhällsfrågor i styrdokument över tid. Den andra studien bygger på en enkät som 74 gymnasielärare i samhällskunskap besvarat. Den tredje studien är slutligen en intervjustudie med sju av de lärare som medverkat i enkätstudien. Studiens design medger en successiv förflyttning av fokus från struktur till aktör. När analysen riktas mot samhällsfrågor som didaktiskt begrepp framträder samhällskunskapsämnet som ett ämne som är öppet för det oväntade och som låter såväl aktuella händelser som elevers genuina frågor forma ämnet. I uppsatsen diskuteras argument för att undervisning som sker med utgångspunkt i samhällsfrågor kan motverka ett instrumentellt förhållningssätt till ämnet. Göran Morén är verksam som lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Han har tidigare erfarenhet som samhällskunskapslärare i gymnasieskola. Sedan 2013 har han ingått i forskarskolan Skolnära, ett samarbete mellan Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. / This licentiate thesis examines and discusses the potential of the subject social studies by way of an analysis of the concept social issues. It comprises three articles which are based on three separate studies. The first was a discourse analysis on the concept of social issues in steering documents for social studies in upper secondary school from the 1960’s until the current curriculum. The second was a questionnaire in which 74 social studies teachers answered questions regarding their understanding and teaching of social studies, specifically in relation to the concept of social issues. The third study was based on interviews with seven teachers who had completed the questionnaire. The study allows for a shift in focus between structure and agency. Whereas the structure dominates the analysis in the first article the teachers, with agency, gradually move into the foreground in the other articles. With a social-constructionist perspective, phenomena like a school subject and teaching practice are seen as formed by both structure, such as discourse, and agents, in this case professional teachers. The text analysis shows that social issues as a didactical concept is shifting in its meaning and didactical function for the subject depending on the discourse. It is argued that social issues, in the current steering documents, are downplayed in relation to concepts like “core content” and “knowledge requirements”. The questionnaire that followed showed that teachers had an understanding of social issues that challenged the logic of the previous discourse analysis. They seemed to find it possible to combine “teaching with social issues as the point of departure” with the predefined content and knowledge requirements of the subject syllabus. Based on the results of the final interview study the third article argues that the subject social studies, when seen through the lens of social issues, is one that is open, strives beyond the limitations of  core content and calls for  authentic, sometimes controversial content. The conclusion of the licentiate thesis is that the concept of social issues carries the potential to create a subject that is meaningful for students and that challenges the risk of school becoming instrumental.

Syftet med denna studie är att utveckla en fördjupad förståelse kring möjliggörande och hindrande faktorer för elevers analysförmåga om en samhällsfråga i relation till en visuell modell. Närmare bestämt är frågeställningarna hur elevers förståelse av innehåll respektive en visuell modell, i detta fall ett punktdiagram, påverkar mellanstadieelevers analysförmåga i en samhällsfråga. Vi valde också att använda kunskapsformerna episteme, techne och fronesis för att identifiera hur och om eleverna använder sitt kunnande i innehållskunskaper, teknisk förståelse av modellen och förmåga att analysera en samhällsfråga. 24 elever i årskurs 6 deltog i studien och två forskningslektioner studerades där eleverna deltog i såväl helklassdiskussion som i gruppdiskussioner. Materialet bestod av filmat, ljudinspelat, transkriberat material från forskningslektionerna, samt skriftligt material i form av elevernas för- och eftertest. En textanalys gjordes på materialet och resultatet delades in i tre kategorier – elevernas förståelse för innehållet respektive modellen samt elevernas förmåga att analysera – och slutligen identifierades flera teman under respektive kategori. Vi använde oss av variationsteori och design based research för att slutligen göra en tematisk analys av innehållet. Resultaten av denna studie har diskuterats i form av möjliggörande och hindrande faktorer för att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell. Möjliggörande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var att ta hjälp av aktuella händelser, men att läraren behöver vara medveten om att det styr eleverna. Vidare var att explicit peka på mönster och avvikelser, hålla mängd och jämförelser i fokus samt stötta eleverna till mer strukturellt baserade analyser möjliggörare för eleverna att ta sig an de svåra samhällsfrågorna. Hindrande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var bland annat osäkerhet kring kunskapsinnehållet, att missförstånd kring huvudbegreppen även påverkade övriga begrepp i diskussionen samt variabler som inte används. Även när modellen och diskussionen skapar en känsla av overklighet är hindrande för eleverna i sina analyser. Sammanfattningsvis ställde samhällsfrågan som undersöktes, sambandet mellan BNP och koldioxidutsläpp, höga krav såväl på elevernas epistemiska kunskaper samt technekunskaper och utmanade eleverna i deras fronesiska kunskaper, det vill säga att värdera och analysera ett komplext samhällsfenomen.

The aim for this study is to shed light on social studies teachers approach to the school´s democratic mission and its conditions in today´s society with social media as a new political arena. The teachers approach towards social media in social studies teaching is investigated using semi-structured interviews and a thematic analysis. The empirical material consists of six interviews which are analyzed using the theory of the democratic ideal models and the didactic triangle. The conclusion from the analysis is that the respondents use social media sparingly in social studies teaching because the teachers consider themselves to have limited knowledge of the subject in comparison to the students. It also appears that there is a gap between the students’ understanding of the reality that takes place via social media and the traditional way of teaching about the outside world.

I läroplanen Skolverket (2022) står det att utbildningen ska fostra demokratiska medborgare. I denna forskningsöversikt har syftet varit att besvara frågeställningen “Hur fostrar vi eleverna till demokratiska medborgare”. Vi har använt oss av mer specificerade underrubriker i arbetet mot att besvara denna frågeställning i form av “Vilken påverkan har mångkulturen på en skola mot målet att fostra demokratiska medborgare”. Resultatet i denna forskningsöversikt visar på att det finns flera olika faktorer vilka har betydelse för hur eleverna genom utbildningen fostras till demokratiska medborgare och det tas upp möjliga problem samtidigt som det framgår vad som fungerar och kan spridas vidare. I forskningsöversikten redovisar vi samlad forskning som visar på vilken påverkan mångkulturen i ett arbetslag har för att främja arbetet mot att fostra eleverna till demokratiska medborgare.

Detta arbete ägnar sig främst till undervisande lärare i samhällskunskap. Då klimatfrågan kanupplevas som ett känsligt ämne för elever vill vi med detta arbete inspirera verksamma läraretill att använda och arbeta med copingstrategier, barnlitteratur och drama i undervisningen.Syftet med den genomförda kunskapsöversikten är att besvara frågeställningen “Hur kanlärare undervisa om hållbar utveckling i samhällskunskap för att minska klimatångest hoslågstadieelever?”. Frågeställningen kom till som en reaktion på det vi upplevde under vårverksamhetsförlagda utbildning. En rädsla över de pågående klimatförändringarna upplevdesbland eleverna, vilket fick oss att fundera över hur lärare kan arbeta med hållbar utveckling.Genom databasen Libsearch användes relevanta sökord för att hitta vetenskapliga artiklar ochavhandlingar. Resultatet är splittrat, det råder ingen enighet om hur lärare kan arbeta med hållbar utvecklingi skolan. Det kan leda till att lärare på eget initiativ väljer att undervisa om frågor som ärviktiga för dem. En risk med detta är att elevernas tankar och känslor bortprioriteras.Forskningen är dock överens om att det finns olika tillvägagångssätt som kan tillgodoseelevers behov för att således minska deras klimatångest. Slutsatsen tyder på att det är enbetydligt större utmaning att undervisa om hållbar utveckling än förväntat då det finns olikaaspekter att ta hänsyn till. Dels handlar det om att välja rätt undervisningsmetod somförmedlar en känsla av hopp samtidigt som vissa lärare brottas med sina egna orostankarkring klimatförändringarna. Trots detta måste undervisningen vara konstruktiv utformad isyfte av att skapa lärotillfällen.

Sveriges fem nationella minoriteter (samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar) omskrivs i såväl skolans styrdokument som i svensk lagstiftning. Aktuell studie syftar till att utifrån en fenomenografiskt inspirerad metodologi, genom intervjuer, undersöka hur lärare uppfattar sin kompetens om de nationella minoriteterna, hur man didaktiskt arbetar med området samt hur man förhåller sig till den nya läroplanen och samhällsansvaret. Studien genomförs i ett förvaltningsområde i norra Sveriges inland med intervjuer som enda datainsamlingsmetod. Inom fenomenografin och variationsteorin är uppfattningsbegreppet centralt och i resultatet presenteras lärares uppfattningar kopplat till studiens frågeställningar. Genom tiderna har personer tillhörande de nationella minoriteterna utsatts för både kränkningar och annan diskriminering, företeelser som av studiens deltagare kopplas samman med bristande kunskap inom området. Samstämmighet råder gällande den uppfattat låga kompetensen och universitet och högskolor kritiseras för att inte lyfta området. Samhällskunskapsämnets relevans för att skapa goda samhällsmedborgare lyfts och ämnets status gentemot andra teoretiska ämnen ifrågasätts. Didaktiska förfaranden som vuxit fram ur känslan att inte kunna ge eleverna tillräckliga kunskaper presenteras samt att de för lärarna kända analoga läromedlen kritiseras. / Sweden's five national minorities (Sami, Roma, Jews, Swedish Finns and Tornedalians) are described in both the school's governing documents and in Swedish legislation. The study aims to use a phenomenographically inspired methodology, through interviews, to investigate how teachers perceive their competence about the national minorities, how to didactically work with the area and how to relate to the new curriculum and social responsibility. This study is conducted in an administrative area in northern Sweden's inland with interviews as the only data collection method. In phenomenography and variation theory, the concept of perception is central and the result present teachers’ perception linked to the study’s questions. Through the ages, people belonging to the national minorities have been subjected to both violations and other discrimination, phenomena that are linked by the study's participants to a lack of knowledge in the field. There is a consensus regarding the perceived low level of competence and universities and colleges are criticized for not highlighting the area. The relevance of the social science subject for creating good citizens is highlighted and the subject's status compared to other theoretical subjects is questioned. Didactic procedures that have emerged from the feeling of not being able to give the students sufficient knowledge are presented and that the analogue teaching materials known to the teachers are criticized.

Studiens syfte är att hitta möjliga metoder och strategier som kan hjälpa till att främja jämställdhet i skolan. Detta med en samhällsdidaktisk inriktning utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studiens empiri utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med behöriga undervisande samhällskunskapslärare i en medelstor kommun i norra Sverige. Metodvalet är inspirerat av hermeneutisk metodologi. Jämställdhet, genus, könsmönster och ämnesdidaktisk realisering är centrala begrepp som behandlas kontinuerligt genom hela studien. Studien, som ämnar ge ett genusperspektiv på samhällskunskapsundervisningen, visar bland annat att skönlitteratur används framgångsrikt i ämnet, även diskussion. Ytterligare en upptäckt är diskussion om ett annat könsuttryck och att bemötandet av pojkar och flickor kan skilja sig åt. Avslutningsvis diskuteras behovet av en ökad medvetenhet bland lärare där begreppet intersektionalitet får en betydande roll.