Samhällskunskap är ett betydelsefullt ämne för vårt samhälle idag och för vår fortsatta samhällsutveckling. Ifall de elever som undervisas i ämnet inte blir motiverade kan det leda till negativa konsekvenser för samhällsutvecklingen. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning belyser som betydelsefullt för elevers motivation i samhällskunskap. Studien har sin utgångspunkt i ett svenskt skolperspektiv i skolåren 4–6. Resultatet av litteraturstudien visar, efter att noga analyserat de texter som ligger till grund för textanalysen, att det finns flertalet element med positiv effekt på elevers motivation i samhällskunskap för elever i årskurserna 4–6 i den svenska grundskolan. Det har även framkommit vilka negativa faktorer det finns och vad som kan göra att eleverna blir omotiverade i samhällskunskap. Litteraturstudien har sin grund i två motivationsteorier, den sociokulturella samt den behavioristiska, där den sociokulturella har sin kärna i att motivation framkommer genom lärande med andra medan den behavioristiska teoribildningen, till stor del handlar om att elever blir motiverade av belöningar och bestraffningar. Studien bygger på en teoretisk kvalitativ textanalys, med ett metaetnografiskt perspektiv och ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt tillsammans med redskapet färgkodning.

<p>This thesis investigates how teachers in political science course A, all from municipal upper secondary schools work with planning their lessons. Due to nationwide regulations and goals set by the The Swedish National Agency for Education, the teachers have to plan their lessons basing on these regulations. However it is not defined how to concretely implement these regulations when planning for the lessons, which may lead to the fact that the teachers’ own interpretations of the regulations cannot be fully avoided in the process of planning for the lessons. The investigation consists of five interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools. The teachers who have taken part in this report come from two different municipal upper secondary schools. The result in this report partly shows that although the basic reference topics set by The Swedish National Agency for Education is the same for each teacher in political science, the planning of the lessons structure can be very different. For example, when the five teachers plan how to make the pupils understand the concept of "democracy", they all planned their lessons having the regulations and goals in mind, but they all have a unique approach in how to prepare for their lessons and explain the concept of "democracy" for their pupils.</p>

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna. I uppsatsens avslutande diskussionsdel lyfts intersektionalitet fram som en möjlig väg för forskningen att hitta strategier för förändring mot ett mer inkluderande, synliggörande och demokratiskt samhälle och skola.

Den här uppsatsen studerar läroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhällskunskap för att undersöka läroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet är att undersöka om läroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften är att undersöka om läroböckerna fokuserar på någon form av det politiska deltagandet samt om det finns någon skillnad mellan läroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. Utifrån tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehåller fyra fält: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande. Med hjälp av de fyra fälten har en kvalitativ innehållsanalys genomförts. Läroböckerna, två för det praktiska programmet och två för det teoretiska programmet, har därefter analyserats var för sig och slutligen jämförts. Resultatet visar att läroböckerna i stor utsträckning uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare resultat visar att läroböckerna har ett kollektivt och parlamentariskt fokus på politiskt deltagande. Dessutom visade analysen att läroböckerna för de praktiska programmen presenterade en mer nyanserad bild av politiskt deltagande än vad läroböckerna på de teoretiska programmen gjorde. Dock var resultatet att samtliga läroböckerna presenterade en relativt ensidig bild av politiskt deltagande. / This paper is examining the textbooks adapted for the basic courses in social studies in Swedish upper secondary school, in order to examine the descriptions of political participation. The aim is to investigate if the textbooks encourage political participation. Additional aims are to investigate whether the textbooks focus on some form of political participation, and if there is any difference between the textbooks for the practical and the theoretical programs. Previous research and theory generated in an analytical model. The analytical model contains four fields: parliamentary collective political participation, parliamentary individual political participation, non-parliamentary collective political participation and individual non-parliamentary participation. Based on the four fields, a qualitative content-analysis has been conducted. The textbooks, two for the practical program and two for the theoretical program, have subsequently been analyzed separately and finally compared. The result shows that the textbooks largely encourage political participation. Further results show that the textbooks have a collective and parliamentary focus on political participation. Additionally, the analysis showed that the textbooks for the practical programs presented a more nuanced view of political participation than the textbooks on the theoretical programs did. However, the result was that all the textbooks presented a relatively narrow view on political participation.

This dissertation explores written and oral feedback in different contexts. The study is based on interviews with five Swedish teachers in Civics and on observations of their way of giving feedback in the classroom. Furthermore, teachers’ comments on the students’ written tasks were examined. Feedback from the teacher to the student has been classified into the categories: Focus on task, Focus on grade, Focus on learning process and Focus on self-regulation. According to previous research feedback with focus on process and self-regulation is the most powerful tool for enhancing learning. The result shows that the feedback which was given on written tests and written tasks was not favourable for enhancing learning. Feedback in a written log and during work in class was more effective. In the context where teacher gave oral feedback when giving back the written texts both grades and learning process appeared to be in focus. Activity theory has influenced the analysis of variation in feedback and of obstacles and possibilities for developing formative feedback. In order to explain the variation I discuss the form of the task, the nature of the subject and the fact that feedback is given in both a formative and a summative discourse. In the formative discourse, where the teacher acts as a promoter, I find good possibilities for developing formative feedback. Open tasks, feedback towards abilities and a direct relation between the student and the subject matter appeared in this discourse. A summative discourse, where examination and grades characterized the feedback, has been interpreted as an obstacle for development of a more formative practice. In that discourse the teacher acts as a mediator between the student and the subject matter.

As a teacher today, you have a task to give your students good knowledge and give them great possibilities to reach their goals. But as a teacher, you also have a task to raise your students to be good democratic citizens.  For this essay, my purpose has been to investigate how three teachers in Social science, about their attitudes regarding democracy and how this is practised in teaching.  During my study, I have been able to identify that their attitudes to democracy and its practical use, are similar in most ways. For example, they all together share the view, that democracy is an important thing to teach.  They are practicing democracy in the classroom, for example by letting students influence the way work areas are built and what kind of examinations they would like to have. This way of working in the classroom is based on discussion and by doing so, the students have an opportunity to share their views with their teacher. This is a deliberative perspective, making it possible for students to develop to the democratic citizen.  This way of teaching, implies that the teacher's attitudes to democracy is based on a form of democracy which is called deliberative democracy. But is deliberative democracy easy to achieve in a complex environment?

Bedömning är en central och inte helt okomplicerad del i lärarens uppdrag oavsett ämnes- och åldersinriktning. Bedömning av ämneskunskaper i de lägre åldrarna är betingade med åldersrelaterade utmaningar då alla elever i dessa åldrar inte är läs- och skrivkunniga ännu, vilket således kan göra det svårt för läraren att lyckas få ett tillräckligt bedömningsunderlag. Bedömning av SO-ämneskunskaper är omgärdade av en särskild sorts komplexitet eftersom de i läroplanen framskrivna syftena för ämnet inrymmer mer än en tolkning. Det är detta problem som ligger till grund för denna studie vars syfte är att genom lärares egna berättelser få insyn i deras bedömningspraktik i SO-ämnesblocket i årskurs 1–3. Studien utgår från Lee Shulmans teori pedagogical content knowledge (PCK). Datainsamlingsmetoden är dels intervjuer, dels insamling av planeringar och bedömningsexempel.

Studiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares förståelse av och arbete med jämställdhet i årskurs 4-6. Detta eftersom Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framför att skolan ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män (Skolverket, 2017c). Den teori som inspirerat studien är hermeneutik. I studien har sex lärare som arbetar i årskurs 4-6 från 4 olika kommunala skolor deltagit. Genom semistrukturerade intervjuer har det visat sig att lärare generellt förstår jämställdhet som när flickor och pojkar har samma rättigheter och skyldigheter. Hälften av lärarna kopplar samman jämställdhet med jämlikhet. Jämställdhet lyfts både spontant och som planerad undervisning i klassrummet och samtliga lärare arbetar med jämställdhet ur ett historiskt perspektiv så att eleverna får syn på dåtid och nutid. Det är av vikt att lärare gör sig själva och sina elever medvetna om jämställdhet. Trots det samtalas det ytterst lite om jämställdhet mellan lärare. / The aim of this study is to investigate civics teachers's understanding and work with gender equality in elementary school. This because the curriculum in Sweden, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 proposes that the school should promote gender equality beteen woman and men (Skolverket, 2017c). The theory which has inspired this study is hermeneutic. In this study, sex teachers have participated and they all working in elementary school from four local schools. Through semi-structed interviews the result shows that teachers in general understand that gender equality is when girls and boys have the same rights and obligations. Half of the teachers connect gender euality with equality. Gender equality is mentioned both spontaneously and as planned education it the classroom and all teachers work with gender equality from a historical persepctive. This make the pupils able to visualise past and present. It is important that teachers make themselves and their pupils aware of gender equality. Despite that, teachers speak very little about gender equality with each other.

Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.

Denna uppsats är en konsumtion av forskning som behandlar fältstudier. Artiklarna har valts efter relevans till samhällskunskapsämnet på gymnasial nivå för att undersöka motiv till tillämpningar, utmaningar och fördelar till denna typ av undervisning. I bakgrunden belyses behov av både mer erfarenhetsbaserad och problembaserad undervisning inom samhällskunskapsämnet vilket senare diskuteras i relation till uppsatsens resultat. I bakgrunden förklaras även denna uppsats tolkning av pragmatikernas kunskapsutveckling samt teoretisk utgångspunkt. Artiklarna som utgör materialet undersöks för att finna mönster och tendenser huruvida fältstudier kan bidra till att fylla behovet av mer erfarenhetsbaserad undervisning. Resultatet bearbetas genom en kvalitativ analys med teoretisk utgångspunkt i utveckling av kunskapsförmågor, men även andra aspekter såsom affektivt och erfarenhetsbaserat lärande. Beroende på hur fältstudier var uppstrukturerade tränades olika förmågor. Genom stort elevansvar stimulerades deltagarna till att utveckla procedurförmågor och analysförmågor. Medan ett uttryckt fokus på affektion och erfarenheter genom upplevelser tränades metakognitiva förmågor. Mer lärarstyrda fältstudier visade potentiellt effektiv begreppsundervisning genom linjära fältstudier. Däremot riskerade dessa fältstudiestrukturer orsaka bristande motivationpå grund av litet friutrymme. Skillnaderna är enfingervisning om effektiviteten i olika variationer av fältstudier men även för att utvinna särdrag och framgångsfaktorer samt utmaningar vid tillämpning. Framstående utmaningar såsom resurskrav och risk för avhopp framkom av materialet och redovisas i resultatet. I diskussionen problematiseras resultatet men även dess relevans och uppmuntrande av potentiell tillämpning och framtid inom samhällskunskapsundervisning. Avslutningsvis påvisas behov av ytterligare forskning inom både området fältstudier inom samhällskunskap men även erfarenhetsbaserad samhällskunskap för att fylla en existerande forskningslucka.