No description available.

In the present essay, the purpose is to examine social studies teachers’ perception of the role ofemotions in planned and unplanned learning situations related to controversial topics. In this study, three social studies teachers participate in interviews regarding the role of emotions in learning situations concerning controversial topics. The teachers expressed positive attitude towards different categories of emotions in planned learning situations. Most of all, the teachersspoke in a positive sense about stirring and evoking emotions to create interest towards the subject. Even if teachers spoke in a positive sense about the role of emotions in unplanned learning situations, there were a consensus that it is more challenging when they lack the controlof planning for different emotions to appear. The notion of staying calm and having a lot of knowledge on the controversial topic Is even more important in these situations. Overall, the teachers in this study thought of emotions as an opportunity and something positive for the students learning, even if they think that emotions in unplanned situations demands more knowledge from the teachers concerning that they don’t want to limit their students right to express themselves. / I föreliggande studie undersöks samhällskunskapslärares syn på känslornas roll i undervisning om kontroversiella ämnen. Syftet med studien är att undersöka lärarnas uppfattning om känslornas roll i såväl planerade som oplanerade sammanhang där kontroversiella ämnen förekommer. Genomförandet av studien tog sin ansats i semistrukturerade intervjuer, och tre lärare fick under längre intervjuer delge sina tankar kring känslornas roll i dessa sammanhang. Lärarna var positivt inställda till känslornas roll i planerade sammanhang, och påpekade flertalet roller som de själva planerade för. De önskade främst att framhäva känslornas roll som intresseväckare bland eleverna. I oplanerade sammanhang talade lärarna också positivt om tillåtandet av känslor, men underströk att det följde utmaningar med att inte vara redo. De taladeom bland annat att behålla lugnet, och att ha en viss nivå av ämneskompetens för att kunna bemöta eleverna ordentligt. Lärarna i denna studie talar således om känslornas roll som positiv, men att de i oplanerade sammanhang kräver mer av lärarna som helst inte vill förneka eleverna rätten att yttra åsikter eller känslor.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

I takt med att intresset för hög prestation ökat såväl nationellt som internationellt har även intresset för olika elevgruppers och elevtypers olika behov och förutsättningar ökat. En elevtyp som emellertid lyfts fram som outforskad, inte minst i en nationell kontext, är de elever som är särskilt begåvade eller särbegåvade. Skolverket har inlett ett arbete som syftar till att öka medvetenheten kring särskilt begåvade elever. Läraren är en avgörande aktör för särskilt begåvade elevers utveckling samt välmående i skolan. Skolverket har publicerat stödmaterial tillgängligt för lärare i flera ämnen, dock inte för samhällskunskap, där det verkar finnas en gråzon i såväl forskning som i lärares praxis för arbetet med särskild begåvning. Studien har som syfte att navigera i denna gråzon och undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om särskild begåvning i ämnet samhällskunskap, för att på så sätt skapa förståelse för hur lärare kännetecknar, identifierar samt undervisar och stimulerar särskilt begåvade elever. Tre samhällskunskapslärare, verksamma på tre olika gymnasieprogram på samma skola har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån framförallt Kokots (1999) och Wallströms (2013) kännetecknande egenskaper för särskilt begåvade elever samt Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen. Resultatet visar att lärarna uppfattar särskild begåvning som ett komplext fenomen som är svårt att avgränsa i allmänhet och i samhällskunskap i synnerhet. Deras uppfattningar kring särskild begåvning präglas av samblandning med andra elevtyper och tillägg av andra egenskaper, vilket går i enlighet med tidigare forskning om särbegåvning. Resultaten indikerar att lärarna uppfattar att relationsskapande processer och att lära känna sina elever är viktigt för såväl identifiering samt undervisning av elever som skulle kunna vara särskilt begåvade. / As the interest of high performance has increased both nationally and internationally, interest in different types of pupils and their needs and conditions has also increased. One type of pupil who, however, is depicturized as unexplored, not least in a Swedish, national context, are those pupuils who are gifted. The National Agency for Education has introduced work aimed at increasing awareness of giftedness and gifted pupils. The teacher is a crucial actor for the developement and well-being of gifted pupils in school. The National Agency of Education has published material aiming to support teachers in various subjects, but not for civics, were it appears to be a grey area in both research and teachers’ practice for teaching gifted pupils. The purpose of the study is to navigate this grey area by examine civics teachers’ perceptions of giftedness in civics, in order to achieve an understanding of how teachers characterize, identify, teach and stimulate gifted pupils. Three civics teachers, working at three different programs at the same upper secondary school have been interviewed though semi-structured interviews which have been analyzed though Kokot’s (1999) and Wallstrom’s (2013) characteristics of gifted pupils and Lev Vygotskij’s theory of the Zone of proximal developement. The results show that teachers percieve giftedness as a complex phenomenon that is difficult to define in general and in civics in particular. Their perceptions of giftedness is characterized by mixing with other types of pupils and the addition of other characteristics, which is in line with previous research on giftedness in general. The results indicate that the teachers percieve establishing professional relationsips with the pupils and getting to know them is important both for the identification and teaching of pupils who could be gifted.

The present study investigates how teacher candidates in social studies describe their perceived self-efficacy to teach the subject of economics at Secondary School level. The study also explores what economic concepts the teacher candidates perceived as particularly significant during their university education and intend to teach to future students. To address the study's purpose and research questions, Bandura's (1997) theoretical concept of perceived self-efficacy and Meyer & Land's (2003) term threshold concepts serve as the theoretical framework. In total, eight semi-structured interviews were conducted with different teacher candidates, all of whom participated in the teacher education course in economics worth 15 credits at Linnaeus University in Växjö. Their statements were analyzed using qualitative content analysis. The main conclusions of the study are that half of the teacher candidates described a low perceived self-efficacy to teach economics, while the other half described a high perceived self-efficacy. The differences can primarily be explained by whether the teacher candidates had taught economics during their internship (VFU) or not. The high proportion of teacher candidates with low perceived self-efficacy aligns with previous research findings and poses a risk of this knowledge area being neglected in future teaching careers. Regarding economic concepts, the concepts of supply and demand, inflation, GDP, and the economic cycle emerge as particularly significant for the teacher candidates. The results also indicate that teacher candidates perceive economics as concept-heavy and abstract. The uncertainty among teacher candidates regarding the subject of economics can be seen as a democratic problem, and increasing confidence requires further research in this area.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares didaktiska val avseende undervisning om rättsstatens principer samt de rättsstatsprinciper som kommer till uttryck i deras undervisningsmaterial. Detta har bakgrund i frågans relevans i koppling till samhällskunskapsämnets syfte och innehåll, och till ett samhällstillstånd där frågan om rättsstatens utformning blivit alltmer aktuell. Studieobjektet är lärares undervisningsmaterial i samhällskunskap samt intervjusvar från lärare som undervisar i ämnet. Kunskapsobjektet är hur rättsstaten och dess principer manifesteras som ämnesinnehåll, samt hur lärare resonerar kring deras didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå. I studien har följande frågor avsatts att besvaras: ”Hur beskriver lärare sina didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå?” samt ”Hur beskrivs och används rättsstaten och dess principer i samhällskunskapslärares undervisningsmaterial?”. Studien har delats upp i två delstudier. I den första delstudien har åtta gymnasielärare i samhällskunskap intervjuats om deras didaktiska val i kursen Samhällskunskap 1b. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån en didaktisk analys. I den andra delstudien har ett urval av undervisningsmaterial samt läroböcker från de intervjuade lärarnas undervisning analyserats, för att undersöka hur rättsstaten och dess principer beskrivs i undervisningsmaterialen respektive läroböckerna. Delstudierna ger mångfasetterade resultat; rättsstatens vara eller inte vara ses olika betonade inom respondenternas material och didaktiska val. Trots undantag syns rättsstaten sällan behandlas på ett explicit och samlat sätt. Där rättsstatsprinciper formuleras på ett enhetligt och samlat sätt, görs detta dessutom främst utifrån en formell (och inte gängse akademisk) framställning av rättsstatsbegreppet inom undervisningsmaterialen. Dess kärnvärden framställs emellertid hos samtliga respondenters undervisningsmaterial i fragmenterade former, och ofta utan uttrycklig koppling till rättsstat. Rättsstaten och dess principers relevans går emellertid inte att förbise; liksom 2025 års kommande kursplan i Samhällskunskap 1b (version 1) betonar respondenterna att rättsstaten och dess principer är viktiga inom de ämnesområden där de kan tänkas ingå. Respondenternas olika betoningar och förhållanden till bland annat kursens centrala innehåll och deras anpassning till elevers olika möjligheter och svårigheter i klassrummet, har visat hur lärares didaktiska val spelar in i frågan om hur eller huruvida rättsstaten och dess principer tar plats i klassrummet. Även tidsbristen på detta annars innehållstäta ämne har belysts, vilket också ger insikti denna fråga och lärarnas didaktiska val. Även om dessa fragmenterade framställningar inom undervisningsmaterialen kan ses försvåra elevens inlärning av och förståelse för rättsstatens betydelse i demokratin, visar undervisningsmaterialen samt respondenternas berättelser på rättsstatens relevans inom kursen Samhällskunskap 1b:s nuvarande utformning.

No description available.

The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw conclusions about current events. The social studies teachers believe that this encourages the students’ personal development and their future citizenship where the students have a self-esteem to succeed in projects in the future and to understand modern society. According to the social studies teachers, the students should socialize with other students through group exercises in teaching, which they believe gives the students expanded opportunities in life. The social studies teachers believe that dialog as a pedagogical method encourage the student’s democratic competence, which means that the students develop a thought structure about the democratic rules within a democratic society and it is also important for the students’ agency that they develop a democratic competence which means that the students are critical of the information in a global community so they know which information can be trusted. The pedagogical approach among the social studies teachers is that it should be a creative social environment where the students learn to think independently with the teacher as a supervisor in the classroom who does not impose knowledge on the students. The main pedagogical method to assist students’ future citizenship in social education is to use news in the social studies. Keywords: Social studies, Citizenship, Media, Language skills, Agency, Social competence, Creativity, Upper Secondary school

Denna studie har undersökt samhällskunskapslärares tolkning av och pedagogiska arbete med finansiell litteracitet. Resultaten indikerar en bristande förståelse för ämnet och osäkerhet kring dess integrering i undervisningen bland lärarna. Den didaktiska osäkerheten beskrivs av lärare som en följd av ämnets vaghet i kursplanerna för samhällskunskap och bristande didaktiska kunskaper om finansiell litteracitet. Dessutom uppstår meningsskiljaktigheter mellan grundskole- och gymnasielärare när det gäller undervisning i privatekonomi, vilket antyder att ämnet finansiell litteracitet inte är tydligt förankrat i den svenska utbildningskontexten. Undervisningen i ämnet utmanas även av elevers bristande ämneslitteracitet, heterogena förkunskaper inom ämnet ekonomi och ett svagt intresse för ekonomi.

The purpose of the study is to investigate how social studies teachers in Sweden’s upper secondary school view the democratic challenges we face today in Sweden, as well as how they integrate these into their teaching with connections to what appears in the curriculum. These challenges come in the form of antidemocratic values, threats to the democratic conversation and democratic exclusion. The study is based on a qualitative interview study. The material that forms the basis for the work is the social studies teachers in Sweden’s upper secondary school based in Southern Sweden and from the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Human rights, gender equality and people’s equal value are some of the fundamental values that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges, as the school has doubled missions. The results have then been analyzed through Robert Dahl’s democracy model. Based on the results of the study, it can be concluded that the previous challenges to democracy still exist, while increasing at lower ages.