Syftet med studien är att undersöka hur identitet framträder i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att svara på syftet har följande frågeställningar besvarats: (1) Vilka aspekter av identitet framträder i läroböckerna? (2) Vilka likheter och skillnader framträder i läroböckernas sätt att presentera identitet? Studien har en normkritisk utgångspunkt och använder en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det inte råder en enighet om vilka kategoriseringar av identitet som ska behandlas. Däremot behandlas inte funktionsförmåga i någon av läroböckerna. Kategoriseringarna behandlas var och en för sig utan ett genomgående intersektionellt perspektiv. Det finns skillnader i hur läroböckerna definierar normer. Resultatet visar även att läroböckerna har en tendens av att presentera identitetsaspekter i form av dikotomier. / The aim of the study is to examine how identity is presented in social studies’ textbooks for upper secondary school. To reach the aim of the study the following questions have been answered (1) What aspects of identity are presented in the textbooks? (2) What similarities and differences appear in the textbooks’ approach of presenting identity? The theoretical framework of this study is norm criticism, and the method is a combination of qualitative and quantitative content analysis. The result shows that there is no unanimity on which categories of identity that should be addressed. However, neither of the textbooks address functional abilities. The categories are addressed detachedly without a consistent intersectional perspective. There are differences in how the textbooks define norms. The result also indicates that there is a tendency among the textbooks to present aspects of identity as dichotomies.

This study aims to investigate teacher-students within social studies interpretation and understanding of the policy assignment regarding sustainable development and their attitudes towards the same assignment. Based on their reasoning about the assignment the aim is to identify how this can affect the future implementation of the policy assignment. This is done with implementation theory, text analysis of the curriculum and semi-structured interviews with students at Umeå University.This thesis established that Education for Sustainable Development (ESD) must be implemented in some way in the social sciences subject. The short formulations and partly implicit content in the curriculum and syllabus prove to be difficult to understand for the interviewees. The fact that teacher students do not understand the policy has proved to be an important explanation of the shortcomings that emerge in their reasoning about the assignment. Informants in this study interpret that the assignment is only to talk about and not for sustainable development. Partly, they also lack certain abilities both in form of knowledge and methods to be able to meet the complexity regarding sustainable development and ESD. The teacher students do not consider themselves to have addressed these issues in their University education, which both can be seen as an explanation for the identified shortcomings and the individual differences between the studentsThe results can be interpreted as that the problems concerning ESD, as research identified among active teachers, are to some extent reproduced in teacher education, which means that this study should encourage further studies based on the results of the thesis.

Medborgarfostran är en del av skolans uppdrag, men uppfattning om vad som är efter-strävansvärt inom denna fostran är normativt präglat och kan därmed skilja sig åt mellan lärare. Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns dimensioner och kompetenser som är ton-givande i samhällskunskapslärares tal om sin egen undervisning kopplat till medborgar-bildning. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer i försök att utröna detta. Resultatet påvisar att medborgarbildning ofta handlar om förmedling av sakkunskaper och abstrakta tankeredskap medan andra aspekter som personliggörande och deltagande i demokratiska processer inte ges tillräckligt med utrymme i undervisningen. En tänkbar konsekvens av sådana upplägg kan leda till att elever har kunskap om och kan diskutera samhällsfrågor, men saknar förmågan att åstadkomma förändring på egen hand. Vi ser ett behov av fördjupat samtal om vad medborgarbildning kan och bör vara. Diskussioner om medborgar-bildning som vilar på beprövad erfarenhet och tidigare forskning är något som vi anser behövs inom lärarkollegiet och på lärarutbildningar. Detta för att medborgarbildning inte ska reduceras till förvärv av sakkunskaper och teorier.

Utbildning i medborgarfostran utformas på många olika sätt runt om i världen beroende på länders politiska, sociala och kulturella kontext. Denna uppsats syftar till att jämföra hur Frankrikes och Sveriges ämnesplaner inom medborgarfostran skildras utifrån Europarådets (2016) beskrivning av demokratiska kompetenser. De två ämnena som undersöks är medborgerlig och moralisk utbildning i Frankrike och samhällskunskap i Sverige och studien jämför hur ländernas ämnesplaner framställer aspekterna: värderingar, attityder, färdigheter samt kunskaper och kritisk förståelse. Genom en kvalitativ innehållsanalys och via tillämpningen av Europarådets (2016) ramverk analyseras och jämförs ämnesplanerna med varandra. Studiens resultat visar fler skillnader än likheter i ländernas ämnesplaner. Den främsta likheten gäller ändock den stora omfattningen av textinnehåll som går att relatera till aspekten kunskaper och kritisk förståelse. Därtill har båda länderna framställt innehåll angående kommunikativa förmågor, kritiskt synsätt, demokratiska begrepp och processer, mänskliga rättigheter, medias påverkansroll och gruppmekanismer. Den tydligaste skillnaden länderna emellan upptäcks dock vara att de franska ämnesplanerna i mycket större utsträckning betonar värderingar och attityder som ska förmedlas. Dessutom fokuserar man mer i medborgerlig och moralisk utbildning på nya deltagarformer, medborgarplikt, hot mot demokratin och miljöansvar. Å andra sidan observeras det att man i samhällskunskap i större omfattning beskriver innehåll som behandlar globalisering, samhällsfrågor och historiska förutsättningar för nutidens problem. Ländernas ämnesplaner och deras skildring av demokratiska kompetenser verkar således skilja sig åt mer än vad de överensstämmer.

Denna uppsats undersöker hur elevfrågor i läroböcker för samhällskunskap på gymnasiet möjliggör för elever att använda sitt kritiska tänkande. Utgångspunkten för uppsatsen är att kritiskt tänkande i samhällskunskap innebär ett innehav av de fyra förmågorna källkritisk, analytisk, självreflekterande och argumenterande förmåga. Metoden som används är en kvantitativ innehållsanalys och det valda materialet är 5 läroböcker avseende gymnasiets samhällskunskap. Det totala antalet elevfrågor som undersöks är 431 och av dessa tillåter 43% ett användande av en eller flera förmågor rörande kritiskt tänkande. Andelen frågor som efterfrågar svar innehållande kritiskt tänkande varierar betydande mellan läroböckerna, men samtliga följer ett bestämt mönster rörande vilka förmågor som efterfrågas mest och minst. Den förmåga som får mest utrymme är den analytiska förmågan följt av den argumenterande, medan den källkritiska och självreflekterande förmågan knappt ges något utrymme. Resultatet indikerar således att de undersökta elevfrågorna kan användas i undervisningen för att främja lärandet av vissa förmågor, men inte andra. Angående resultatet måste det tas i beaktande att analysen endast berör elevfrågor i teorin och inte hur de faktiskt behandlas i den praktiska undervisningssituationen. För att läroböckernas elevfrågor i verkligheten ska kunna stärka elevernas kritiska tänkande bedöms läraren ha en avgörande betydelse.

The study examines the various tools and resources that are used by social studies teachers when teaching about the EU on an upper-secondary school level. The paper is based on the sociocultural theory on learning and tries to determine what abilities are developed in each material. In total, qualitative content analysis were done on 26 teaching materials. Four social studies teachers, working at four different schools have shared their teaching material with the study. The shared teaching material makes up the data for this study. The result of the study is compared with the result of previous research that has also been linked with the subject. All teaching material shared with the study about the EU have been in digital format, centered around a classroom and lesson plan where the computer plays a leading role. The teaching material used is mainly produced by the teachers themselves, with about a quarter of the teaching material obtained from external sources. The study finds that PowerPoint is the most frequently used resource, which is often used to introduce the student to the subject and mainly aims to develop the student’s conceptual ability. In teaching about the EU, there has been a large focus on developing the student’s conceptual-, analytical- and communicative ability. The result of the study shows that the development of these three abilities often take place in connection with each other and are to a certain extent dependent on each other. Conceptual ability is the most frequently developed and trialed ability in the teaching material shared with the study. The study finds that role-playing is a popular tool among most of the participating teachers of this study. The result show that almost all abilities are developed with the help of role-playing exercises, while at the same time it increased the possibility for communication between the students and for collective learning, which is in line with the sociocultural theory on learning. Like role-playing exercises, most of the analyzed teaching materials are rooted in or inspired by reality, which the sociocultural theory on learning highlights as an important aspect. The development of the procedural ability and metacognitive ability is found to a lesser extent in the teaching material, which indicates the possibility for teachers to let students seek information on their own and work more with feedback. / I studien undersöks de olika redskap och resurser som samhällskunskapslärare använder sig för att undervisa om EU på gymnasienivå. Uppsatsen bygger på den sociokulturella teorin för lärande och undersöker vilka förmågor som utvecklas i respektive redskap och resurs. Totalt gjordes kvalitativa innehållsanalyser på 26 undervisningsmaterial. Vi som skriver uppsatsen har fått ta del av undervisningsmaterialet från fyra olika samhällskunskapslärare, yrkesverksamma på fyra olika skolor. Materialet som uppsatsen har fått ta del av är direkt hämtad från lärarnas egen undervisning och kursupplägg för diverse kurser inom samhällskunskap. Resultatet av studien jämfördes med resultatet från tidigare forskning som kopplas till ämnet. Allt undervisningsmaterial som tilldelats om EU utgår ifrån digitala resurser, med ett lektionsupplägg där datorn har spelat en central roll. Undervisningsmaterialet som används är främst framtaget av lärarna själva, med ungefär en fjärdedel som hämtas från externa källor. Studien finner att PowerPoint är den mest frekvent använda resursen, som ofta används vid introduktionsfasen av arbetsområdet för att utveckla begreppsförmågan. Undervisningen om EU har ett stort fokus på att begrepps-, analys- och den kommunikativa förmågan utvecklas och prövas. Resultatet för studien visar att utvecklandet av de tre förmågorna ofta sker i samband med varandra och är till en viss utsträckning beroende av varandra. Begreppsförmågan är den vanligaste förmågan att utveckla eller pröva genom undervisningsmaterialet. Studien finner att rollspel är ett populärt redskap hos de flesta av lärarna som deltagit i studien. Resultatet visar att nästan alla förmågorna utvecklas med hjälp av rollspelen samtidigt som det ökar möjligheten för kommunikation mellan eleverna och kollektivt lärande, i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande. Likt rollspelen, är flertalet av de analyserade undervisningsmaterialen förankrade i eller inspirerade av verkligheten, vilket den sociokulturella teorin om lärande lyfter som en viktig aspekt. Utvecklandet av procedurförmågan och den metakognitiva förmågan återfinns i mindre utsträckning i undervisningsmaterialet, vilket visar möjlighet till förbättring för lärare att låta eleverna söka information på egen hand och arbeta mer med återkoppling.

Uppsatsen avser att undersöka hur läroböcker förbereder ungdomar för de samhällsutmaningar som finns. Med samhällsutmaningar menas den ökade mängd information och informationsflöde som finns i samhället. Det ska undersökas genom att studera hur läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå framställer kritiskt tänkande. Den forskning som finns sedan tidigare är begränsad och den som finns visar att det finns skillnader i läroböckerna, men inte hur skillnaderna tar sig uttryck i praktiken. Denna uppsats ska därför undersöka kritiskt tänkande i läroböcker med utgångspunkt i att fylla den kunskapsluckan. För att göra det har tre forskningsfrågor formulerats och som ska besvaras. För att besvara de formulerade forskningsfrågorna har en kvalitativ innehållsanalys valts som metod. Den analysen kommer att genomföras på fyra läroböcker, utvalda enligt ett målstyrt urval. Analysen av böckerna kommer att ske genom att först koda materialet till små koder. Därefter kommer koderna att sättas samman till olika teman som besvarar forskningsfrågorna. Resultatet av analysen visar att läroböckerna framställer kritisk tänkande som dolt lärande. Det innebär att läroböckerna inte framställer kritiskt tänkande explicit, utan att det sker som en konsekvens av andra delar i läroböckerna. Ett annat resultat är att de typer av uppgifter som läroböckerna erbjuder eleverna är kunskaper i kritiskt tänkande. Det vill säga att eleverna får träna på att jämföra, granska och utvärdera, även om det inte är uttalat kritiskt tänkande. Kunskaper om kritiskt tänkande är en andra typ av innehåll som framkommer eftersom eleverna lär sig om behovet av att källkritiskt granska och varför det behövs i dagens samhälle. En tredje typ av innehåll är praktiska uppgifter. Eleverna ges möjlighet att kontinuerligt öva på detta i med praktiska inslag. Praktiska inslag som förekommer är debatter, uppgifter och diskussioner som alla innehåller inslag som utvecklar kritiskt tänkande. Det sista resultat som framkom i analysen var angående skillnaderna mellan studieförberedande och yrkesförberedande program angående kritiskt tänkande var att studieförberedande är mer fördjupande i uppgifterna. Läroböckerna efterfrågar mer analytiska frågor och diskussioner, medan böckerna för yrkesförberedande elever var grundläggande och efterfrågade mer vad och vem, istället för analytiska frågor. / The study aims to investigate how textbooks prepare young people for the societal challenges that exist. Here, societal challenges are meant by increased amount of information and information flow that exists in society. It should be investigated by studying how textbooks in civics, directed at pupils in upper secondary school, present critical thinking. The research that already exists is limited and the existing one shows that there are differences in the textbooks, but not how the differences are expressed in practice. This essay will therefore examine critical thinking in textbooks based on filling that knowledge gap. To do this, three research questions have been formulated and answered. To answer the formulated research questions, a qualitative content analysis has been chosen as the method. That analysis will be made on four textbooks, selected according to a goal-oriented sample. The analysis of the books will be done by first coding the material into small codes. The codes will then be put together into different themes that answer the research questions. The results of the analysis show that the textbooks present critical thinking as hidden learning. This means that the textbooks do not present critical thinking explicitly, but that it takes place as a consequence of other parts of the textbooks. Another result is that the content that the textbooks offer students is knowledge in critical thinking. That is, students are given opportunities to practice comparing, reviewing and evaluating, even if it is not explicitly critical thinking. Knowledge of critical thinking is a second type of content that emerges as students learn about the need to critically review sources and why it is needed in today's society. A third type of content is practical tasks, the pupils are given the opportunity to continuously practice this in practical tasks. Practical elements that occur are debates, tasks and discussions, all of which contain elements that develop critical thinking. The last result that emerged in the analysis was about the differences between study preparation and vocational preparation programs regarding critical thinking. The analysis showed that study preparation is more in- depth in the tasks. The textbooks call for more analytical questions and discussions, while the books for vocational students were more basic requesting questions asking for what and who instead of analytical questions.

This thesis investigates how teachers in political science course A, all from municipal upper secondary schools work with planning their lessons. Due to nationwide regulations and goals set by the The Swedish National Agency for Education, the teachers have to plan their lessons basing on these regulations. However it is not defined how to concretely implement these regulations when planning for the lessons, which may lead to the fact that the teachers’ own interpretations of the regulations cannot be fully avoided in the process of planning for the lessons. The investigation consists of five interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools. The teachers who have taken part in this report come from two different municipal upper secondary schools. The result in this report partly shows that although the basic reference topics set by The Swedish National Agency for Education is the same for each teacher in political science, the planning of the lessons structure can be very different. For example, when the five teachers plan how to make the pupils understand the concept of "democracy", they all planned their lessons having the regulations and goals in mind, but they all have a unique approach in how to prepare for their lessons and explain the concept of "democracy" for their pupils.

Samhällskunskapsämnet har en viktig roll i att fostra elever till att verka och delta i samhället. Som ett led i att värdera och skapa åsikter är det viktigt att anamma ett källkritiskt förhållningssätt eftersom det främjar åsikter och uppfattningar grundat på vetenskap. I takt med digitaliseringen har behovet av ett källkritiskt förhållningssätt ökat, framförallt på grund av att digitala kanaler gör det enklare för en bredare massa att nå ut med information (Nygren, 2019, s. 49). Syftet med denna forskningsöversikt är att återge forskning, som behandlar lärares undervisning kring informationssökning och källkritik inom främst samhällskunskap. Översikten avser också att behandla forskning, som visar på vilka förutsättningar och didaktisk kunskap som krävs för en allsidig och utvecklande undervisning.  Fokus har legat på högstadiet 7–9, men även underlag som berör andra åldrar har bejakats. Vidare har både nationellt och internationellt material använts som underlag. Översikten visar på att det finns en grundläggande kunskap bland lärare inom källkritik, men att det finns brister gällande likvärdigheten i undervisningen kring informationssökning. Lärares nyfikenhet och förmåga till att inhämta ny kunskap inom området är en viktig faktor för en allsidig undervisning. Även skolstyrningen påverkar i form av vilka förutsättningar som finns rörande digitala resurser, ämnesövergripande samarbeten och fortutbildning. Forskningen efterlyser mångsidig informationssökning och källkritik med både ämnesspecifika och ämnesövergripande arbeten, något som många skolor inte lever upp till idag.  I slutändan är ett brett källkritiskt förhållningssätt med förmågan att hantera både traditionella och digitala källor viktiga komponenter för en välfungerande demokrati där tilltron till demokratiska funktioner och vetenskap utgör en grund i samhället.

Särskolan skrevs in i skollagen 1985 och har sedan dess varit en skolform för elever med intellektuella funktionsnedsättningar som inte anses kunna följa den ordinarie undervisningen. Sedan särskolans införande har verksamheten utvecklats till att närma sig den ordinarie skolverksamheten. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur samhällskunskapsämnet kommer till uttryck inom särskolan, samt vilka utmaningar lärare inom särskolan ställs inför i det kunskapsutvecklande arbetet. Nationella och internationella vetenskapliga publikationer som behandlar särskoleverksamheten och dess undervisning och utmaningarna med denna har valts ut och analyserats. I studiens resultat framkommer att samhällskunskapsämnet inte har någon egen särställning, utan genomsyrar hela undervisningen inom särskolan. Svårigheter som kan uppstå för lärare inom särskolan är att de saknar redskap för- och kunskap om att tillämpa styrdokumenten i praktiken. Vidare klargörs att lärare anser sig sakna viktig kunskap om och behövliga redskap för att tillämpa den likvärdiga bedömning och betygsättning som förväntas av dem. Resultatet visar också på en oenighet om vilket fokus och uppdrag särskoleverksamheten har och bör ha. Sammanfattningsvis har elevernas kunskapsutveckling fått högre prioritet och är ett kontinuerligt samtalsämne inom särskoleverksamheten. Dock redovisas och diskuteras också en oenighet om i vilken utsträckning kunskaps- eller omsorg och forstansperspektivet ska vara mest framträdande inom verksamheten. Samt frågan om samhällskunskapsämnet bör vara ett tydligt eget ämne eller om det bör genomsyra hela undervisningen inom särskolan.