Denna studies syfte är att utveckla en fördjupad förståelse för hur undervisning kan utformas då man med hjälp av en visuell modell vill skapa förutsättningar för elever att föra kvalificerade resonemang om relationer mellan olika aktörer i det parlamentariska systemet. För att ta reda på detta undersöktes vilka möjliggörande element som tycks leda till att elever urskiljer kritiska aspekter av ett flödesschema av det parlamentariska systemet, samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i samband med ett undervisningsupplägg baserat på en visuell modell, i detta fall i form av ett cirkulärt flödesschema av det parlamentariska systemet. Med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats och variationsteori designades det lektionsupplägg som ligger till grund för det insamlade materialet, bestående av två lektioner med en klass med 24 elever i årskurs 8 som har filmats respektive ljudinspelats. I analysen har särskild hänsyn tagits till ifall elever har urskilt kritiska aspekterna reciprocitet och helhet. Reciprocitet handlar om att urskilja att relationen mellan aktörer i det parlamentariska systemet är ömsesidig. Möjliggörande element för denna kritiska aspekt fanns vara elevers förkunskaper, att den visuella modellen användes som hjälpmedel samt diskussioner kring ifall en aktör är subjekt eller objekt i ett sammanhang. Helhet handlar om att urskilja att modellen visar en sammanhängande process/ordning. Möjliggörande element för den kritiska aspekten helhet fanns vara modellen som just visualiserade helhet, begreppsdiskussioner samt resonemang kring kausalitet. Som slutsats betonas bland annat lärarens stöttning vid gruppdiskussioner samt vikten av öppna frågeställningar ifall syftet är att få elever att föra resonemang snarare än att lista ut det rätta svaret.

No description available.

The usage of textbooks in Swedish schools vary greatly depending on different factors. There are many commercial players competing to have their textbooks in every school. This multitude of titles and book publishers makes it so that teachers in the same school might even use different books when teaching the same subjects. This essay has the ambition to examine some of the textbooks used to teach social studies in swedish schools and dissect their development over time. The essay looks at how the contents of the textbooks have changed over time, aswell as how books from different publishers differ from one another. This is done by analyzing how the EU and the UN have been depicted since 1994. The textbooks examined in this study correspond to the curriculum of the Swedish school system which was used between the years 1994 and 2010, aswell as the new curriculum which was established in 2011. Although the textbooks differ over time, within themselves and in comparison to other textbooks, the survey has shown that the contents of the textbooks have seen little change over the course of the survey period. The survey has also shown that textbooks have changed based on the structures in which they are written. As a teacher, it is important to be aware of how societal structures influence books used for learning purposes. Especially since the state of Sweden ceased to review litterature such as textbooks used in a school setting. Since then, the task to review and choose textbooks have been placed almost entirely on the teachers themselves.

This project degree essay aims to analyze the ways textbooks made for the Swedish upper secondary school course samhällskunskap 1b [Social studies, 1b] describe the Swedish concept of källkritik [source criticism and information evaluation]. The essay uses theories formulated by prominent Swedish authors on the subject – as well as the National Agency for Education’s (Skolverket) guidelines – to perform a content analysis on textbooks produced by the biggest teaching material producers in Sweden. Furthermore, the study performs a general thematic content analysis of what kinds of source criticism the different textbooks use and how well they align with the theoretical framework. Finally, a report by the Schools Inspectorate (Skolinspektionen) is used to define four areas of development that the textbooks should be working with. The results of this study show that the textbooks vary in their descriptions of source criticism in terms of both their complexity and what core ideas are attributed to the concept. Three of the five textbooks show tendencies towards the most basic kinds of source criticism, while only one of the five show signs of the most complex kinds of source criticism. Overall, the textbooks often use a loosely defined version of source criticism and lack adaptation to the digitalization that the Swedish society is currently experiencing. Four of the five analyzed textbooks need to modernize their perspective on source criticism. All the textbooks are lacking in terms of preparing students for critically analyzing the information they meet in their daily digital lives.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur samhällskunskapslärare uppfattar förhållandet mellan det värdetraderande uppdraget och det kritiska uppdraget i sin undervisning i demokrati, samt på det sätt vilket samhällskunskapslärare beskriver att de undervisar i demokrati utifrån dessa uppdrag. Bakgrunden till studien är att det av läroplanen framgår att skolan både ska utbilda eleverna i grundläggande demokratiska värderingar och samtidigt uppmuntra till skilda åsikter och kritiskt tänkande. Inom den samhällskunskapsdidaktiska forskningen finns det uppfattningar om att detta representerar ett dubbelt uppdrag samt att det finns en motsättning mellan dessa uppdrag. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med inspiration från fenomenografin, där empirin utgörs av semi-strukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet har sorterats, kategoriserats och tematiserats med hjälp av analysmodellen och har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Varje tema bygger på kategorier som rymmer lärarnas uppfattningar av det värdetraderande och det kritiska uppdraget samt uppfattningen av förhållandet mellan dem. Slutsatser i studien är att lärarna har förhållandevis gemensam syn kring innebörden det värdetraderande uppdraget respektive det kritiska uppdraget. Sammanfattningsvis upplever lärarna inte några motsättningar eller konflikter mellan uppdragen men det finns en underliggande problematik som är svårfångad för lärarna. Problematiken kan möjligtvis förklaras genom att det är skillnad på hur de uppfattar uppdragen i relation till det övergripande demokratiuppdraget i läroplanen och hur de uppfattar uppdragen i den praktiska undervisningskontexten.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

Min studie är en verksamhetsinitierad fallstudie på uppdrag av en gymnasieskola i södra Sverige och som vill utvärdera ett pågående läsprojekt. Den tillsatta läsgruppen på skolan, som håller i läsprojektet, anser att allt för många lärare idag inte läser med sina elever i den dagliga undervisningen. Detta trots att alla vet hur viktigt det är att läsa. Ansvaret kan tyckas ligga på samhället, men framför allt är det skolans och lärarens uppdrag att utbilda våra elever till läsare. Det gäller alla lärare, inte bara de som undervisar i ämnen som svenska och engelska. Det är lika viktigt, om än viktigare att eleverna läser olika texter, litteratur och genrer i andra ämnen, för att kunna förstå det samhälle vi lever i. Forskning visar på att det ger stora vinster att läsa med eleverna varje dag, både för elevens utveckling av sin språkliga förmåga, sin läsförmåga, sin empatiska förmåga och sina kunskaper inom olika ämnen.Fallstudien genomförs inom ramen för det läsprojekt som gymnasieskolan arbetar med och utgår ifrån läsning i ämnet samhällskunskap på det samhällsvetenskapliga programmet. Följande frågeställningar presenteras, bearbetas och besvaras: ”Hur är lärares inställning till att läsa litteratur med sina elever i ämnet samhällskunskap?” och ”Vilka svårigheter framkommer vid implementeringen av läsning i samhällskunskap?”Resultatet av den empiri som framkom efter fallstudien visar på att lärarna anser att det ligger i sitt uppdrag att utbilda sina elever till läsare och alla lärarna är positiva till att läsa med sina elever inom ämnet samhällskunskap. Svårigheten de möter och som begränsar läsningen är framför allt två faktorer: tid och innehållet i de kurser de undervisar i. Faktorer som ligger utom lärarens kontroll med tanke på arbetsgivarnas allt högre krav på fler undervisningstimmar, och innehållet i kurserna. Dock kvarstår faktum att fler lärare borde läsa mer med sina elever och läsningen bör få en större plats i undervisningen.

Att kombinera svenskämnet med samhällskunskap kan bli en framgångsrik undervisningsmetod, visar den samlade språkstrategiska forskningen. Ämnesövergripande undervisning har flera fördelar för läraren. Elevens förmåga, behov av stöttning och kunskapsmål, kan bedömas utifrån fler perspektiv. I undersökningen redovisar vi verkningsfulla språkstrategier för ämnet samhällskunskap från både inhemsk och internationell skolforskning. Användningen av språkstrategier har setts som en allt mer väsentlig del av undervisningen inom skolan då samtliga ämnen ska ses som språkämnen. Språkstrategier har en särskild roll i det texttunga och komplexa ämnet samhällskunskap. Språkstrategier inom samhällskunskap är ett tämligen outforskat område som är värt att undersöka närmare. Den hittillsvarande forskningen inom samhällskunskapen har lagt fokus på skolans fostrande inslag med tyngdpunkt på elevens kommande utmaning som en framtida demokratisk medborgare. Den demokratiska medborgaren har både rättigheter och skyldigheter, där kravet på tillräckliga språkkunskaper anses särskilt värdefulla. Språkkunskaperna inom den demokratiska diskursen återfinns i elevens förmåga till, media och informationskompetens MIK. MIK begreppet diskuteras främst utifrån sitt grundläggande krav mot läs och skriftlig förmåga. Modellen för vår undersökning består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma samhällslärare. Intervjuerna använder fenomenografisk ansats i samtalen för att finna verkningsfulla undervisningsmetoder. Samtalen har kompletterats med internationella och inhemska undersökningar och fältstudier som beskriver verkningsfulla metoder till språkstrategier inom samhällskunskap. Vår undersökning använder den sociokulturella teorin för beskrivning av de olika möjligheter till kunskapsöverföring från lärare till elev. Den sociokulturella teorin har kompletterats med begreppet empowerment och transspråk inom den elevcentrerade undervisningen. Empowerment och transspråk har till syfte att stärka elevens självbild och att se samtliga språk som resurser för individen. Det är när elevens självbild stärks som individen blir mottaglig för verkningsfulla metoder av språkstrategier inom samhällskunskap.

Detta examensarbete syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur gymnasieelever upplever att deras demokratiska kompetens, i form av aktivt politiskt deltagande, påverkas genom deltagande i FN-rollspel inom samhällskunskapsundervisningen. Studien vill således utröna på vilket sätt samhällskunskapsundervisningen och FN-rollspel förmår förmedla kunskaper, dels om men även i demokratisk kompetens i form av aktivt politiskt deltagande. Den teoretiska utgångspunkten sker dels utifrån Henrik Oscarssons sammanfattande modell över de tre demokratimodellerna; valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Dels utifrån Gert Biestas kunskapsteoretiska begreppsram, vilken formulerar tre funktioner inom utbildningens mål och syfte; kvalificering, socialisering och subjektifiering. En diskussion och analys kring studiens resultat görs med hjälp av dessa modeller för att utröna på vilket sätt FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning förmår förmedla kunskaper om och i aktivt politiskt deltagande. Studien visar att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning generellt sett utvecklar förmågor hos eleverna som är representativa för modellen inom samtals- och valdemokrati i högre grad än modellen för deltagardemokrati. Eleverna visar god självinsikt och förståelse för demokratiska processer och vad det innebär i teorin att vara aktivt politiskt deltagande, men visar överlag ett litet intresse att vilja delta i det. Vidare dras slutsatsen att FN-rollspel och samhällskunskapsundervisning i hög grad domineras av kvalificerande och socialiserande funktioner, snarare än en subjektifierande funktion. FN-rollspel kan till viss del bidra med att stärka den subjektifierande faktorn. Slutsatsen blir dock att samhällskunskapen i huvudsak förmedlar kunskaper om demokrati samtidigt som eleverna socialiseras in i ett normerande förhållningssätt kring vad det innebär att vara en god demokrat. Därmed uppstår en obalans inom skärningspunkten för lärande och mellan den kvalificerande, socialiserande och subjektifierande funktionen.

Digitaliseringen som sker i accelererande hastighet i dagens samhälle har bidragit till en mångfald av nyhetskanaler och informationskällor, vilket ställer krav på att välja ut nyhetsinnehåll för konsumtion i det digitala medielandskapet. I utbildningskontext förväntas elever förvärva skolväsendets demokratiska värden, där främst samhällskunskapsämnet fått axla rollen i att fostra och bilda kompetenta och ansvarskännande medborgare. Implementering av nyhetsinnehåll i samhällskunskapsundervisningen kan främja ungdomars nyhetskonsumtion och politiska intresse, vilket kan fylla en viktig funktion för samhällsengagemang och medborgarskap. Därav är syftet med denna studie att undersöka och synliggöra svenska gymnasieelevers nyhetskonsumtion och upplevelser av denna i förhållande till ett demokratiskt medborgarskap. Studien avser även att belysa dessa gymnasieelevers politiska intresse, engagemang och deltagande, vilket kan avspeglas i deras roll som aktiva samhällsmedborgare. Detta har undersökts genom tio kvalitativa och semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnasieelever i årskurs 3 på ett högskoleförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån nationell såväl internationell forskning samt Dahls demokratiteori och Festingers Selective Exposure Theory. Resultatet antyder att gymnasieeleverna har ett utpräglat nyhetsintresse och konsumerar nyheter i relativt stor utsträckning eftersom de betonar vikten av att vara välinformerad om det politiska och omvärlden. De plattformar som primärt selekteras för nyhetskonsumtion och informationssökning är digitala och sociala medier, även om vissa spår av traditionella medier kan skönjas. De slutsatser som dras är att majoriteten av gymnasieeleverna uppvisar tendenser av hög nyhetskonsumtion, utbredd diskussionsbenägenhet och ökad medvetenhet om det demokratiska medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt att digitala och sociala medier är betydelsefulla nyhetsförmedlare. Vidare dras även slutsatsen att samtliga elever ser sitt röstberättigande i fria och frekventa val som fundamentalt för effektivt deltagande och inkludering i den demokratiska processen. Implementering av nyhetsmedia i samhällskunskapsundervisningen kan även stimulera elevers värderingar och kunskaper om det politiska, vilket kan främja deras politiska intresse och nyhetskonsumtion.