Kunskapsöversikten syftar till att ge förslag till definition av samhällskunskaplig ämneslitteracitet för att kunna belysa ämnets språkliga aspekter ur ett didaktiskt forskningsperspektiv. Översikten åsyftar således att besvara frågeställningen: Vad kan begreppet ämneslitteracitet tänkas innebära i en samhällskunskaplig ämneskontext?  Metoden har till största del bestått av litteratursökning i relevanta databaser såsom ERIC och SwePub. Utöver detta har översikten tagit fasta på andra relevanta aspekter inom området i böcker, vetenskapliga artiklar och forskningsöversikter som tillsammans bearbetats i två övergripande kategorier tillhörande en rad olika teman.  I resultatet och slutsatserna fastställs och redovisas en rad olika språkliga aspekter av samhällskunskapsämnet som anses bärande ur ett förståelseperspektiv. De redovisade aspekterna anses vidare nödvändiga för alla elevers, inte minst andraspråkselevers, progression i samhällskunskapsämnet. Samtliga redovisade teman såväl inom det funktionella som inom det språkliga perspektivet ställer höga krav på elevers tillägnande av ett avancerat språk för att vidare ges goda möjligheter att behärska ämnet. Oavsett om det berör exempelvis bakgrundskunskaper, fackmässig finess eller genremedvetenhet krävs tillägnande av ämnesspråk för tillgodogörande av det ämnesinnehåll som i nästa skede betygsätts och påverkar framtida livschanser. Förutsättningarna att tillägna sig och förmedla nödvändiga ämneskunskaper ser å andra sidan olika ut beroende på elevernas språkliga progression och nivåer - vilket i synnerhet för andraspråksperspektivet till rampljuset i fråga om ämneslitteracitet i samhällskunskap.  Framförallt synliggör översiktens diskussion ett behov av ämneslitterär medvetenhet inom respektive ämne för att synliggöra de språkliga krav som ämnet ställer på dess praktiserande elever. I synnerhet belyses behovet av att använda medvetenheten för att kunna konstruera en undervisning som är förmånlig, och i viss mån nödvändig, för att kunna ge elever likvärdig tillgång till utbildning i samhällskunskap.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och redogöra för vad forskningen säger om hur samhällskunskapsämnet påverkas av sociala medier. Med en frågeställning som lyder:   ”Vad säger tidigare forskning om hur undervisningen i samhällskunskap påverkas av sociala medier?”   Processen där materialet som har använts har framkommit utifrån en systematisk sökningsprocess. Sökningarna har huvudsakligen gjorts i tre olika databaser, vilka är ERIC via EBSCO, ERC och LIBsearch.   Resultatet visar att samhällskunskapen påverkas en hel del av sociala medier. Eleverna läser sina nyheter till en allt högre grad på sociala medier, vilket kräver en ökad aktivitet av lärarna kring ämnen som källkritik, medie- och informationskunnighet samt att elevernas demokratiska deltagande måste byggas på rätt grunder. Kunskapsöversiktens slutsats säger detsamma. Även ungdomars politiska delaktighet kommer fram, om hur sociala medier påverkar samhällskunskapsämnet.

Syftet med studien är att redogöra för lärares uppfattning om ämnesspecifika begrepp i samhällskunskap i årskurs 1–3 i grundskolan samt hur de beskriver att de arbetar med detta. Skolan har i uppdrag att stödja elevers språkliga utveckling och forskning visar att elevers förståelse av ämnesspecifika begrepp är viktig för deras kunskapsutveckling i samhällskunskap. Denna studie har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1–3. Resultatet i studien analyserades och tolkades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Av resultatet i studien framkommer att lärarna ansåg att de ämnesspecifika begreppen är viktiga för elevernas kunskapsutveckling. Vidare framkommer att det finns en variation i hur lärarna undervisar om de ämnesspecifika begreppen och att flera olika verktyg/artefakter används i detta sammanhang. Alla lärarna i studien var överens om att språket är det viktigaste verktyget för undervisningen om de ämnesspecifika begreppen. Lärarna i studien uttrycker en önskan om att individanpassa denna undervisningen mer. För att öka möjligheten till individanpassning kan ämnesöverskridande arbetssätt vara en metod i verksamheten.

Studiens syfte är att jämföra tidigare forskning med hur verksamma lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan anpassar sina lektioner i de samhällsorienterande ämnena för elever med autism. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som utgår ifrån sociokulturellt perspektiv. Det är fyra verksamma lärare som deltar i intervjuerna och berättar vilka anpassningar de använder sig av. Studiens resultat visar att alla verksamma lärares metoder för att anpassa lektionerna stämmer överens med det tidigare forskning visar vara gynnsamma anpassningar för elever med autism. Lärarna nämner svårigheter som kan uppstå när undervisning med elever med autism bedrivs. En annan svårighet som framkommer i resultatet är brist på tid och resurser. Anpassningar som lärarna delar med sig av i resultatet är visuella anpassningar, struktur och tydlighet, motivation, sociala anpassningar samt en del generella anpassningar. Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt där studiens metod och resultat diskuteras och analyseras. / The purpose of this study is to compare previous research with how active teachers in grades 4-6 in the Swedish school adapt their lessons in the social studie subjects for students with autism. The study is a qualitative interview study with semi-structured interviews based on sociocultural perspective. Four active teachers participated in the interviews and shared the adaptions they use. The result shows that active teacher’s methods for adapting the lessons are in line with what previous research shows are favourable adaptions for students with autism. Teachers mention difficulties that can occur when teaching students with autism. Another difficulty that they mention is the lack of time and resources. Interventions that teachers share are visual adaption, structure and clarity, motivation, social adaptions and some general adaptions. The study ends with a discussion section where method and results are discussed and analysed.

Studiens syfte grundades i problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som digitalt hjälpmedel och har ämnat att tolka samhällskunskapslärares uppfattningar kring dessa möjligheter och begränsningar. Studien byggdes av semistrukturerade respondentintervjuer med sju verksamma behöriga samhällskunskapslärare i grundskolan, där sex respondenter arbetar på högstadiet, och en på mellanstadiet. Eftersom intervjuerna var av semistrukturerad form lämnades utrymme för öppna och utförliga svar. Resultatet blev att respondenterna fick dela med sig av egna erfarenheter och reflektioner kring ämnet. Lärarna i studien ansåg att mobiltelefoner har en plats i undervisningen i samhällskunskap som digitalt hjälpmedel, förutsatt att det finns tydliga ramar för hur mobiltelefonerna ska användas, och vad de ska användas till. Begränsningar med att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel i undervisningen var att respondenterna ansåg att mobiltelefoner kan vara ett distraktionsmoment för elevers arbetsro under lektioner. / <p>2020-04-03</p>

Låt oss män sköta röstandet, så får ni sköta hemmet utgör en kvalitativ innehållsanalys som syftade till att belysa hur åtta spelfilmer framställer genus utifrån Raewyn Connells fyra genusdimensioner. Genusdimensionerna utgör likaså undersökningens teoretiska ramverk. Forskningsfrågorna löd följaktligen: ”Hur synliggörs genusstyrd makt i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”, ”Hur synliggörs genusbaserad arbetsfördelning i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”, ”Hur synliggörs genusstyrda förväntningar i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?” och ”Hur synliggörs känslomässiga relationer i de valda spelfilmerna utifrån Connells genusdimensioner?”. Undersökningen åskådliggör att det främst är genusstyrda förväntningar, i form av förväntningar på kvinnor, som illustreras i spelfilmerna vilket följs av genusstyrd makt bestående av sexuellt våld samt fäders och makars makt över döttrar respektive fruar. Känslomässiga relationer och genusbaserad arbetsfördelning påträffas i minst omfattning. Utifrån detta konstateras även spelfilmernas potential i gymnasieskolans värdegrundsarbetet genom samhällskunskapsämnet genom dess förankring till de värden kring jämställdhet, demokrati och sociala livsvillkor som gymnasieskolan ämnar att förmedla.

Uppsatsen bygger problemformuleringar som ämnar undersöka hur den kvinnliga representationen i läromedel i samhällskunskap för gymnasiet ser ut. Samt om det över tid hade blivit någon förändring. Fyra textböcker har analyserats med Hirdmans teori om genussystemet och maskulin hegemoni som teoretisk grund. Samt hur väl de stämmer överens med rådande styrdokument. Två böcker har varit aktuella för den nuvarande läroplanen Gy11 och två gällde för den förra, Lpf94. Främst har en kvalitativ litteraturanalys gjorts men som komplement även en kvantifiering av män och kvinnor som nämns i text och syns på bild har gjorts. Resultatet av tidigare forskningen återupprepas i denna studie och det går att konstatera att den kvinnliga representationen i läromedel är undermålig. Skolan har i uppdrag att elever ska få en utbildning och utveckla sina intressens som inte bygger på fördomar om manligt och kvinnligt, men med läromedlen som ingår i den här studien visar sig vara bristfälliga.

This study aims to contribute knowledge about how secondary teachers perceive their work with political news, in their teaching in the subject social studies. The study is based on qualitative interviews with five secondary teachers, who hold varying experience of teaching in the subject of social studies. The results shows that the teachers work with relatively similar news sources as well as media forms, and they are primarily influenced by their own personal news media preferences. The data shows that it is equally common for the teachers to use the method and ideal type of news integration as well as of news coverage. Regarding the teacher’s approach, the respondents mainly represented the ideal type of strong objectivity along with a weak neutrality. Conclusions that could be drawn from this study are that teachers largely have a positive view of political news in their teaching whereas aspects as accessibility, lack of time and the feeling of too much content represent challenging factors. The study points out that the teachers have a great interest in the news and that the media can be used as a possible source for knowledge in teaching. But this is only true under certain circumstances where source credibility is constantly present. Perhaps the study's most important contribution is that of the increased knowledge about the teacher’s selection of content, together with making teachers' media views and understanding of media influence visible. This highlights the complexity of the position the teacher finds themselves in, both as a frontline bureaucrat as well as an agendasetter.

No description available.

Skolan behöver uppdateras och förändras i takt med samhället. En av skolans största utmaningar just nu är digitaliseringen och en ökad användning av sociala medier bland unga. Detta innebär att skola och lärare har ett stort ansvar för att undervisningen i samhällskunskap behandlar sociala medier som den enorma informationskälla det verkligen är. Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt lärare använder för att ge eleverna möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt vid arbete med sociala medier under lektionstid. Studien tar utgångspunkt i det pedagogiska ramverket TPACK där samspelet mellan ämneskunskap, pedagogisk kunskap och kunskap om digital teknik ses som nyckeln till en utvecklande undervisning. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fem lärare som undervisar i årskurs 4–6 och som är behöriga i samhällskunskapsämnet intervjuades. Resultatet visar att lärarna delvis arbetar med sociala medier i samhällskunskapsundervisningen dock inte alltid planerat i relation till undervisningen. Det används främst vid aktuella nyheter som florerat på sociala medier och behöver diskuteras med eleverna. Alla intervjuade lärare uttrycker att de är i behov av kompetensutveckling inom ämnet då ingen av lärarna upplevt att det fått det under sina verksamma år. De berättar att det främst är upp till lärarna själva att läsa in sig om ämnet. Flertalet lärare beskriver böcker eller andra digitala hjälpmedel som de använder som stöd i undervisningen för att behandla källkritik och sociala medier. Avslutningsvis går det att konstatera att det finns ett behov av vidare forskning kring ämnet. / As society change the schools needs to keep up with the major changes. The biggest challenge right now is digitalization and an increased use of social media among young people. This means that schools and teachers have a huge responsibility to educate their students and treat social media as the enormous source of information it actually is through social studies education. The aim of this study is to contribute with knowledge about which methods teachers use to give students the opportunity to develop their critical thinking when working with social media during lesson time. The study is based on the pedagogical framework TPACK, where the interplay between content knowledge, pedagogical knowledge and technology knowledge is seen as key features to a developing education. In order to be able to answer the aim and questions of this study, a qualitative method was used. Five primary school teachers who are qualified in the social studies subject were interviewed. The result shows that the teachers somewhat work with social media, however, it is not always included in the lesson plan. Mainly it is used to discuss current news that are spread on social media with the students. All teachers that were interviewed express that they are in need of further education regarding social media, as none of the teachers experienced that they received it during their active years of teaching. They express that it is mainly up to themselves to develop their social media skills. Most teachers describe different books or digital tools that they use to address source criticism and social media. In conclusion, it can be stated that there is a need for further research on the subject.