The purpose of this paper is to investigate how Muslim as a citizen of society is produced in textbooks for social sciences at high school. This is done by analyzing the follow-up issues that arise from subject focus, social science languages and knowledge phases. When the specific consequences of subject focus, social science language and knowledge phases work together, Östman creates discourse sentences, advanced and complex images of reality.The essence of the first question is what combinations of subjects, societal and knowledge phases are within. The study found four different discursive sentences: the Muslim threat to the western world, the Muslim - the one-dimensional Islamist, the Muslim-complex Islamist, the Muslim - a problem for the western world. The first two described the Muslim more or less as a threat to Western values through a homogeneous and one-dimensional description. The second question was to provide answers to the contexts of Muslims and Islamism. It turned out that Muslims and Islam only exist in contexts relating to fundamentalism, conflict, war and terrorism. The third question of the essay is what values are attributed to Muslims through the various petitions. The values attributed to Muslim social actors consisted of fundamentalist and antidemocratic Islamic values. The image of the Muslim citizen is negative. Muslims are attributed to the discourse sentences anti-democratic and Islamic values. Muslims and Islam are thus in conflict with the western world's democratic societies.

The aim of this study is to examine how textbooks in civic education prepares students to become active citizens. In this study six textbooks, either written for the theoretical track or the vocational track in upper secondary school, were examined using a qualitative text analysis. The aim of this study is to compare in which way the political system at the national and European level is described, how the books describe the democratic citizen, and lastly if there is any difference between the books written for the different tracks. To examine in which way the political systems are described the content were analyzed using the dimensions: polity, policy and politics. The second part of the theoretical framework consisted of three models of democracy, which were used to analyze how the books describe the democratic citizen. Results showed that the political systems were not described in the same way. The textbooks had more content about the Swedish national system in all of the content categories. However, no clear description of the democratic citizen was identified. Most of the content in the textbooks described the citizen as a person which votes in the elections or uses other actions to influences the politicians, but the textbooks also trained the students to take part in political discussions. Results also showed that the books written for the theoretical track overall had more political content and longer passages. Lastly they had more advanced questions for the students.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användandet av skönlitteratur i ämnena historia och samhällskunskap sker enligt forskning. Elevernas läsförmåga sjunker visar undersökningar som gjorts, samtidigt som eleverna läser allt mindre. Samhällskunskap och historia är komplexa ämnen, eleverna ska utveckla förståelse för både människor, samhället, andra länders kulturer och händelser i historia. Det visar även kursplanerna i samhällskunskap och historia som tar upp begrepp som historiemedvetande och helhetssyn. Den granskade forskningen i denna litteraturstudie har visat att skönlitteratur kan användas i ämnena samhällskunskap och historia för att utveckla elevernas historiemedvetande, förståelse för andra människor, samhället, historiska händelser och kulturer i andra länder. Det har även visat sig att eleverna blev mer motiverade, engagerade och de tyckte ämnena blev mer spännande när skönlitteratur användes i undervisningen. Det är viktigt att eleverna förstår och kan läsa när den används som kunskapskälla. Läraren bör veta vilka lässtrategier som kan användas för att stötta eleverna. Textsamtalet har visat sig vara en av de mest effektiva lässtrategierna i detta sammanhang, då det har hjälpt eleverna att förstå texterna i ett socialt sammanhang. Ytterligare ett syfte med den här litteraturstudien har varit att ta reda vad forskningen anser vilka didaktiska implikationer lärarna bör tänka på då skönlitteratur används i undervisningen. Studien har visat att valet av skönlitteratur har varit betydelsefullt för elevernas utveckling av förståelse. Litteratur ska väljas utifrån elevernas förutsättningar och beroende på ämnesområdet som behandlas i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om livsfrågor i relation till religionskunskap i grundskolans tidigare år. Den metod som har använts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att vetenskaplig litteratur inom området har sökts, valts ut och analyserats. Sammanfattningsvis visar litteraturstudiens resultat att det finns flera möjliga svar på de didaktiska frågorna vad, hur och varför gällande livsfrågor kopplat till religionsundervisningen. Angående vad livsfrågor är framkommer att frågor som är aktuella för eleverna och personligt angelägna frågor är livsfrågor. Resultatet visar att det finns livsfrågor som anses vara för personliga för att behandlas i livsfrågeundervisningen samtidigt som frågorna inte helt kan sakna personlig anknytning. Vilka frågor som ska behandlas är öppet men det framkommer att elevernas egna frågor är viktiga samt frågor som är aktuella. Resultatet belyser att det finns en didaktisk osäkerhet bland lärare hur undervisningen kring livsfrågor ska gå till. Resultatet visar att det finns skäl till och möjligheter att förena ett ämnesstoff och elevernas egna erfarenheter i undervisningen. Angående varför livsfrågor ska ingå i religionsundervisningen framkommer tre motiveringar: livsfrågorna har ett egenvärde, livsfrågorna kan bidra med något i religionskunskapen och livsfrågor är något som möjligen kan vara intressanta för många människor. / <p>SO</p>

I februari år 2016 presenterades Lärarlönelyftet av regeringen med syfte att stärka kvaliteten på den svenska skolan genom att belöna “särskilt skickliga lärare”. De lärare som reformen riktats till, utifrån bestämda statliga kriterier, skulle kunna tjäna upp till 3000 kronor mer i månaden än tidigare. På grund av den begränsade investerade summan kunde endast en tredjedel av lärarkåren erhålla löneförhöjningen. Hur har detta kommit att mottas i den svenska skolan? Intervjuer med sex samhällskunskapslärare på en kommunal skola genomfördes. Med utgångspunkt i Rothsteins teori om sociala fällor och tillitens problem påvisade intervjuerna en avsaknad av tillit hos lärarna på ett flertal olika sätt. I huvudsak betonades vikten av insyn och tydlighet i hela beslutskedjan från regeringen till den lokala skolan, som i den här studien kallats Alfabetskolan. Lärarna upplevde en brist på tydlighet, vilket medförde att lärarna avfärdade de statliga kriterierna som viktiga för befordran och istället spekulerade i att rektorernas urval baserats på annan information. Även om Alfabetskolans arbetsplatsklimat präglades av tystnad, var det svårt att se hur kollegialiteten på arbetsplatsen skulle försämras på grund av reformen. Däremot framkom en oenighet bland lärarna över löneskillnader. Den ena gruppen av lärare förespråkade jämna löner medan den andra gruppen förespråkade utvidgade löneskillnader. / In the early months of 2016 a reform called Lärarlönelyftet, aimed to raise the quality of teachers, was presented by the Swedish government. The reform was specifically designed to reward “especially skilled teachers” that, based on a couple of set criteria, could earn a raise up to 3000 Swedish crowns more if selected. Because of the limited amount of invested money from the government, only a third of the teaching faculty were able to earn this raise. How was this to be received by the teachers? Interviews were conducted with six social studies teachers in one Public School. Drawing on Rothsteins theory of social traps and the problem of trust, the interviews indicated that there were trust issues in multiple ways. Mainly these trust issues stressed the need for transparency and clarity all the way from the Government down to the local school, in this study called Alfabetskolan. Without this clarity, the teachers found the criteria for salary raise inconclusive. This led to a questioning about the practical relevance of the criteria, leading to wide spread speculation during the interviews. Although the workplace climate was characterized by silence from the school administration as well as between teachers, no conclusions could be made whether the reform would affect the collegiality in a negative way. The study was however able to stress an issue of not all teachers being on board on the terms of unequal salary. Two sides presented themselves during the interviews, with one side promoting salary differences and the other side preferring more equal salaries within the teaching faculty.

Syftet med denna studie är att analysera digitala läromedel som är ämnade att användas i undervisningen om mänskliga rättigheter i ämnet samhällskunskap på gymnasiet, utifrån deras framställning av sociala skikt, såsom kön, klass och etnicitet samt utifrån en intersektionell ansats. Med en intersektionell ansats innebär att det sociala skikten ska korsa varandra i en individs identitet. De digitala läromedel som analyserats finns tillgängliga gratis, är interaktiva och ämnesdikterade och för att använda dem krävs en dator, mobil eller läsplatta. Den metod som använts i denna studie är en kvalitativ textanalys för att analysera läromedlens innehåll. Resultatet visar att det sker kategorisering av kön, klass och etnicitet i digitala läromedel samt att de innehåller inslag då de sociala skikten integrerar med varandra. Dessutom visar resultatet att sociala skikt ibland osynliggörs i läromedel.

Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar om kvinnligt och manligt i medier som finns bland elever i årskurs 4–6. Detta eftersom det i och med den senaste läroplanen, Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, i samhällskunskapsämnets kursplan inte längre enbart handlar om att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Samhällskunskapsläraren ska nu även undervisa om ”hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” (Skolverket, 2011, s. 201). Den teori som inspirerat studien är hermeneutisk fenomenologi. Dessutom är genusteori och normkritisk teori relevanta för att stödja studiens resultat. I studien deltar tjugotre elever som går i årskurs 4–6 på tre olika kommunala skolor. Genom fokusgruppsintervjuer har studien resulterat i att normativa förståelser av genus delas av deltagarna i studien och att de är medvetna om skillnaderna i hur kvinnor och män framställs i medier. De ger även uttryck för att normer kan vara begränsande. Slutsatsen som dras i studien är att det är viktigt med representation av olika samhällsgrupper i medier och att normer begränsar. Därför förespråkas ett normkritiskt förhållningssätt i skolan. / The aim of this study is to examine which perceptions of women and men in media occurs among pupils in the school years 4–6. This is because the latest curriculum in Sweden, Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, the subject civics no longer only includes to educate democratic citizens. The teacher in civics is now obliged to teach about how gender roles and sexuality is presented in media and popular culture. The theory which has inspired this study is hermeneutic phenomenology. Furthermore gender theory and normative criticism theory are relevant theories to support the study’s result. Twenty-three pupils from the school years 4–6 from three different local schools participated in the study. Through interviews in focus groups the study’s result show that normative understandings of gender is shared by the participants of the study and that they are aware of the differences between how women and men are presented in media. They also give expression to how norms can be limiting. The conclusion that can be drawn from the study’s result is that it is important with representation of different society groups in media and that norms are limiting. Therefore a normative criticism approach in school is recommended.

This study looks for the usage of ideology and the definition of freedom according to these in the video game Papers Please. To analyze this game a method has been constructed which uses the parts: playthrough, picture analysis and a text analysis. As the main tool for the analysis a theory based model will be used. This model breaks down the chosen ideologies: liberalism, socialism and fascism into the factors of agent, obstacle and goal to explain their definition of freedom. The study shows that the game Papers Please uses these ideologies in the gameplay, but in different ways. The definition of the ideologies that was based on the model used for the analyses was not fully used correctly in the game, and the ideologies in the game had a different definition of these. It also became very clear that the game had very much control over the player’s choice over which ideology to stick to, since the game could frequently punish the player for making the wrong choice. Lastly the game uses some of the chosen ideologies very more hiddenly in the game and it was later discovered that it was very dominated by fascist undertones even though the government in the game was describe as a communist state. Liberalism was used as a tool for showing the player how to combat these undertones of fascism. In the end the definition of freedom is up to the player to choose since it is defined by their actions in the game.

Racism is a broad subject and can be discussed in many different contexts. Stemming from the view of the concept of racism presented by Jan Jämte, the aim of this research paper is to analyze how civics textbooks for children in grades 4-6 portray racism.  The research will be performed through the use of a discourse analysis with a ‘what’s the problem represented to be’ strategy. This will be done in order to draw a conclusion on how these textbooks problematize the concept of racism, what is left seen as being unproblematic and what potential effect these factors may have on the pupils. The results show that the textbooks produce a one-sided depiction where individual racism is given a predominant representation and structural racism is nearly completely overlooked. The textbooks do not use the word racism explicitly but instead problematize the concept in sections, where human rights and freedom of speech are discussed. The literature problematizes racism through a juristic perspective were racism is associated with judgements. By problematizing the concept of racism in this way, the student may not fully comprehend what racism is, which in turn creates a risk that they will reproduce racism unwillingly.