Ämneslärarutbildningen idag baseras på proposition 2009/10:89 som bygger på de förändringar som införandet av proposition 1999/2000:135 innebar och syftar till att studenterna under sin verksamhetsförlagda utbildning och utbildning ska utveckla kognitiva, kulturella, kommunikativa, kreativa, kritiska, sociala och didaktiska kompetenser. Under min egen ämneslärarutbildning i samhällskunskap har jag upplevt svårigheter i att skapa delaktighet hos eleverna jag undervisat, då det har funnits en osäkerhet kring mina egna kompetenser och förmågor. Sociala och didaktiska kompetenser antas vara särskilt viktiga för lärares förmåga att skapa delaktighet. Syftet med undersökningen är att undersöka hur fyra lärarstudenter i samhällskunskap upplever och beskriver sin egen utveckling av sociala och didaktiska kompetenser i skapandet av delaktighet i undervisningen. Empirin visar att respondenterna i synnerhet kopplar delaktighet till en relation mellan lärare och elev och till deras sociala kompetens. Resultatet visar också att ämneslärarstudenterna upplever att de utvecklat sociala kompetenser i störst utsträckning och att de saknar didaktiska kompetenser i vissa avseenden. Slutligen visar resultatet att respondenterna upplever att de har goda ämneskunskaper men att de efterfrågar mer verksamhetsförlagd utbildning för att få möjlighet att utveckla sina sociala och didaktiska kompetenser ytterligare. / The teacher education program today has a focus on enriching and develop the student’s different competences, during their practice. My own experience from the teacher education program with a major in civics is a difficulty to form an inclusive classroom due a feeling of missing crucial competences. The purpose with this study has been to establish how four teacher students in civics defines and portrait the term inclusion and their work to form an inclusive classroom during their practice in civics, linked to their own perception of their social and didactic competences. The result shows that the respondents in particular links the term inclusion to the social interaction between the teacher and the pupil and to their social competence. The result shows that the respondents seem to describe themselves to have a good academic and theoretical knowledge, but they are demanding more practice to develop and strengthen their social and didactic competences, something they feel a lacking.

Social-studies is introduced to the students in first grade and is found in the childrens curriculum up to the ninth grade. The elementary school includes the subject as part of the SO- subjects, which includes geography, religion and history. The students knowledge that they get from the elementary school form the basis for future studies in upper secondary school. The teaching that is designed in the upper secondary school should be based on the students 'prior knowledge and the students' perceptions of the subject. The purpose of this study is to investigate the students' perceptions of the subject social- studies. The purpose is to create an understanding of how high-school students look at social- studies, that later can be used in the design of teaching in high school. Twenty-five students attending grade 9 in elementary school have been interviewed trough semi-structured interviews. The perceptions of social literacy as a subject have been analyzed on the basis of Lindmark's (2013) subject conceptions that have been adapted to suit students and their subject views. The subject concepts are facts and conceptual orientation, citizen skills orientation, fundamental values and societal analytics. The results show that students generally have a difficulty in defining what the subject of social science is and its content. Students believe that the subject is important and especially important for the future of adulthood and for future studies. Only two of the four subject concepts were represented in the students. The interviews show that the students have a fact and conceptual subject perception and a citizen skills oriented subject concept. This is in support of previous research which shows that teaching in the subject of social science often has a character of being factual and conceptual. / Ämnet samhällskunskap i grundskolan introduceras för eleverna i årskurs 1 och återfinns i elevernas kursplan till dess att de går i årskurs 9. I grundskolan ingår ämnet som en del av de så kallade SO- ämnena där ämnena geografi, religion och historia ingår. Den kunskap som eleverna får med sig från grundskolan ska ligga till grund för kommande studier under gymnasietiden. Detta innebär att den undervisning som utformas i gymnasiet grundar sig utifrån elevernas tidigare kunskap och elevernas uppfattningar av ämnet. Studien har som syfte att undersöka högstadieelevers uppfattningar av ämnet samhällskunskap. Syftet är att skapa en förståelse för hur högstadieelever ser på ämnet samhällskunskap som senare kan användas i utformandet av undervisning på gymnasiet. 25 elever som går i årskurs 9 i grundskolan har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Uppfattningarna av samhällskunskap som ämne har analyserats utifrån Lindmark (2013) ämneskonceptioner som har anpassats för att passa elever och deras ämnesuppfattningar. Ämneskonceptionerna är fakta och begreppsinriktning, medborgarfärdighetsinriktning, värdegrundsinriktning och samhällsanalytisk inriktning. Resultatet visar att eleverna generellt har svårt att precisera vad ämnet samhällskunskap är och dess innehåll. Eleverna anser att ämnet är viktigt och att det är speciellt viktigt för framtida vuxenliv och för framtida studier. Resultatet av undersökningen visar att det endast var två av de fyra ämneskonceptionerna som fanns representerade hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har till större del fakta och begreppsinriktad ämnesuppfattning och en medborgarfärdighetsinriktad ämnesuppfattning. Detta ligger till stöd för tidigare forskning som visar att undervisningen inom ämnet samhällskunskap ofta har en karaktär av att vara fakta och begrepps inriktad.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att undervisningen bedrivs gällande barnkonventionen samt om undervisningen har förändrats till följd av att barnkonventionen blivit lag. Syftet med studien var också att undersöka hur lärare och elevers kännedom är gällande barnkonventionen. En kombination av datainsamlingsmetoder användes, intervjuer med både lärare och elever samt enkätundersökning bland lärare. Fyra lärare och åtta elever deltog i intervjuerna och 82 lärare deltog i enkätundersökningen. Resultatet av studien visar på att eleverna har kännedom om att barnkonventionen finns men kunskapen gällande innehållet varierar bland eleverna. Lärarnas kännedom om barnkonventionen är god och resultatet visar på att majoriteten av lärarna som deltagit i föreliggande studie upplever att de arbetar med barnkonventionen dagligen i och med skolans värdegrund. Själva undervisningen om barnkonventionen sker i samband med FN-dagen eller barnkonventionens dag. Lärarna som deltagit i studien menar att undervisningen inte förändrats i och med lagstadgande av konventionen. Resultatet av studien visar på att en stor majoritet av de lärare som deltagit i föreliggande studie upplever att de inte erbjudits varken information eller vidareutbildning gällande barnkonventionen under deras verksamma år. En majoritet av de deltagande lärarna menar även på att kunskap om barnkonventionen inte ingick i deras lärarutbildning. / The purpose of this study was to examine how teachers experience that the teaching is conducted regarding the Convention on the Rights of the Child, CRC, and whether it has changed as a result of the CRC becoming law. The purpose of the study was also to investigate how teachers and pupils' knowledge is about the CRC. A mix of methods was used, interviews with both teachers and pupils as well as survey among teachers. Four teachers and eight pupils participated in the interviews and 82 teachers participated in the survey. The study comes to the conclusion that the pupils are aware about of the CRC but the knowledge about the content varies among the pupils. The teachers' knowledge of the CRC is good and the result shows that the majority of teachers who participated in the present study feel that they work with the CRC on a daily basis because of the school's values. The actual teaching of the CRC takes place in conjunction with “FN-dagen” or “barnkonventionens dag”. The teachers who participated in the study do not experience that the teaching has changed as a result of the CRC becoming law. The results of the study show that a vast majority of the teachers who participated in the present study feel that they lacks further education or information regarding the CRC. A majority of the participating teachers have also stated that knowledge of the CRC was not included in their teacher education.

The Right knowledge for a future head of state. The Societal fostering of Swedish successors to the throne during 200 years. The purpose of this study has been to compile and analyse the general educational demands on Swedish successors to the throne in the Bernadotte dynasty; it also strives to analyse how the constitutional context has affected these demands during the 200 years that were examined. The study has a subject didactic approach focusing on the successors to the throne’s education in social science, more particularly on the subject’s fostering aspect. In this context, societal fostering, or “samhällsfostran” in Swedish, is defined as education that strives to foster individuals that understand their position in society and can act accordingly. The principal thesis is that the didactics will be reflected in the politics; the fostering of the successors to the throne will be reflected in how they act in society. The theoretical framework is based on the three didactic questions What, Why and How together with the didactic triangle. The study was conducted by a qualitative text analysis on a rich quantity of sources like biographies, memoirs and encyclopaedias and showed that the successors to the throne in the 19th century to a high degree were fostered to become societal monarchs that ruled over a society they themselves were not a part of; Much, in some cases all, of their education was private with few or no classmates, and thus protecting them from political matters and criticism. Despite this, their fostering emphasized competence and merit; they should never take their position for granted, and always work hard to protect the crown. During the 20th century, after the breakthrough of parliamentarism, the successors’ fostering became more common, following a normal curriculum and having them attend public schools. Their special education towards their future duty is now after their matriculation.

Våren 2020 tömdes svenska gymnasiums skolbyggnader och klassrum på både lärare och elever på grund av coronapandemin. Sveriges gymnasielärare skulle nu undervisa sina elever på distans och syftet med denna studie är att studera hur samhällskunskapslärare på två olika Stockholmsskolor upplevde möjligheterna att via denna distansundervisning utföra två av den svenska skolans viktigaste uppdrag: det kompensatoriska och det demokratifostrande. Svensk skola misslyckas sedan tidigare med sitt kompensatoriska uppdrag, då elevers sociala klasstillhörighet spelar allt större roll för deras möjligheter att klara skolan. Detta är ett faktum som också visat sig spilla över på samhällskunskapsämnets demokratifostrande uppdrag. Svenska elevers demokratikunskaper har nämligen också visat sig tätt kopplade till deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer, där elever från högre social klass är mycket bättre demokratiskt »fostrade«. Samtidigt pressas denna svenska skola av besparingskrav och en konstant jakt på effektiviseringar, där just en ökad digitalisering ofta ses som en nyckel för att kunna genomföra dessa effektiviseringar i framtiden. Under våren 2020 öppnades en lucka i tiden där jag i detta examensarbete tilläts studera hur svenska samhällskunskapslärare upplevde hur det fungerade att utföra det kompensatoriska och demokratifostrande uppdraget via deras helt digitala distansdidaktik. Genom att undersöka två olika gymnasieskolor i Stockholm, med väldigt olika elevunderlag vad gäller social klass, når denna studie slutsatsen att såväl det kompensatoriska uppdraget som det demokratifostrande uppdraget upplevs försvårat under perioden med distansundervisning. Samhällskunskapslärarna på skolan med elever som har svårare att nå målen upplever att deras möjligheter att nå ut till dessa elever försämrats och att det kompensatoriska uppdraget kommit i kläm. På båda skolorna har lärarna upplevt tydliga problem med att utföra de delar som de brukar prioritera i det demokratifostrande uppdraget, vilket lär kunna förstärka skillnaderna i demokratikunskaper mellan elever från olika sociala klasser, enligt min analys. För att placera in studien i sin skolpolitiska nutidskontext lyfts också lärarnas upplevda arbetssituation in i studien, då det i relativt stor mån påverkat deras val av didaktik. Arbetssituationen upplevs försämrad för de lärare som försökt arbeta på ett kompensatoriskt sätt under distansperioden.

Examensarbetet bygger på en empirisk undersökning. Datamaterialet är insamlat genom intervjuer med två högstadielärare, samt genom enkäter som besvarats avfemtiofyra högstadieelever. Syftet med examensarbetet har varit att få kunskap om hur allsidig och därmed likvärdig examinationen i är på högstadiet i ämnet samhällskunskap. Vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har varit att examinationsformerna inom SO-ämnena vanligtvis är ensidiga och oftast innebär ett skriftligt prov som avslutar arbetsområdet. Både Skolverket och Skollagen lyfter fram vikten av ett allsidigt (varierat) och likvärdigt arbetssätt i skolan för att hjälpa eleverna att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar. Resultatet av intervjuerna och enkätsvaren har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Teorin menar att det finns faktorer, yttre och inre, som påverkar lärarens arbetssituation. Resultatet visar att ramfaktorer kan upplevas på olika sätt av lärarna, antingen som hämmande eller som främjande.

Lärare har ett dubbelt uppdrag vilket innefattar kunskapsuppdraget såväl som ett demokratiuppdrag. Historiskt sett har samhällskunskapsämnet varit det medborgarfostrande ämnet och det kan därför argumenteras för att samhällskunskapslärare har en väsentlig roll i att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Detta examensarbetes syfte var att få kunskap om hur samhällskunskapslärare realiserar demokratiuppdraget. Det ämnade jag att få genom att undersöka vilka och i vilket syfte olika arbetsformer används i samhällskunskapslärares undervisning såväl som att undersöka vad som påverkar valen av dessa men också vilka hinder och utmaningar samhällskunskapslärare upplever finns gällande att uppfylla demokratiuppdraget. För att svara på dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med fyra olika samhällskunskapslärare verksamma på högstadiet. Intervjuerna analyserades därefter utifrån Anna Henriksson Perssons definition av utbildning och kunskap för, genom, om och i demokrati samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att samhällskunskapslärarna använder en variation av olika arbetsformer för att elever ska utveckla olika förmågor förenliga med såväl samhällskunskapsämnet såväl som skolans främsta uppdrag; att fostra demokratiska medborgare. Valen av dessa arbetsformer påverkas dock av olika ramfaktorer som elevunderlag, organisation, styrdokument och tid. Dessa faktorer upplever lärarna också på olika sätt som hinder och utmaningar när det gäller att uppfylla demokratiuppdraget.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på hur en till en (ETE)-digitaliseringen påverkar undervisningspraktiker både ur ett elev- och lärarperspektiv med huvudsakligt fokus på samhällskunskap. Översikten är gjord med stöd från relevant forskning. Frågeställningen lyder: “Vad säger tidigare forskning om ETE-påverkan på undervisningspraktiker ur ett lärar- ochelevperspektiv med huvudsakligt fokus på samhällskunskap?” För att kunna svara på frågeställningen har en sökprocess i databaserna ERIC via EBSCO, Libsearch och Swepub genomförts där texter som berör ämnet kartlagts och sammanställts. I översikten presenteras nya undervisningspraktiker som möjliggörs med ETE, till exempel flipped classroom, samt anledningar till att ett motstånd till ETE råder bland lärare och elever. Slutsatsen som dras är att digitaliseringen av skolan måste ses som en förändringsprocess där lärare behöver navigera på ett hav fyllt med nya möjligheter. Slutligen förs en diskussion som berör ETE-digitaliseringens konsekvenser, innan tankar gällande framtida forskning presenteras. / The purpose of the knowledge overview is to find out how one-to-one (ETE) digitization affects teaching practices from both a student and teacher perspective with the main focus on social studies. The overview is made with support from relevant research. The question is: "What does previous research say about the impact of ETE on teaching practices from a teacher and student perspective with a main focus on social studies?" In order to be able to answer the question, a search process has been carried out in the ERIC databases via EBSCO, Libsearch and Swepub, where texts concerning the subject have been mapped and compiled. The overview presents new teaching practices that are made possible with ETE, such as a flipped classroom, as well as reasons why there is opposition to ETE among teachers and students. The conclusion drawn is that the digitalisation of the school must be seen as a process of change where teachers need to navigate a sea filled with new opportunities. Finally, a discussion is held concerning the consequences of ETE digitization, before thoughts regarding future research are presented.

Sverige är ett mångkulturellt land med människor från olika kulturer, religioner, etnicite- ter och språk. På senare år har migrationen ökat i Sverige och detta har lett till att det nu finns fler elever i skolan som har svaga kunskaper i det svenska språket. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att alla elever ska ges samma förutsättningar att lyckas i skolan oavsett bakgrund. Syftet med studien är att belysa hur lärare arbetar språk- utvecklande i ämnet samhällskunskap och vilka eventuella hinder det kan finnas. Sam- hällskunskapsämnet upplevs som ett ämne som ställer höga språkliga krav för eleverna, detta eftersom många begrepp anses vara abstrakta. Teorierna i studien är hämtade från fyra olika forskare. Deras forskning har en grund i den sociokulturella teorin. I teoridelen lyfts skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk, språklig stöttning och Cummins (2000, 2017) fyrfältsmodell som har en grund i genrepedagogiken. Studiens material är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare som är verk- samma på fyra olika skolor. Resultatet i studien tyder på att de flesta lärarna försöker arbeta språkutvecklande. Det finns däremot brister i skolans verksamhet som gör det svårt för lärarna att utveckla den språkinriktade undervisningen.  Språkutvecklingen bör ta en större plats i skolorna, rektorer bör ge lärarna det de behöver för att bedriva en språkutvecklande undervisning. Om lärarna får mer resurser, mer pla- neringstid och kompetensutveckling kan de lyckas kompensera för elevers olika språkliga brister. Slutligen så krävs det även att läraren är motiverad för att effektivisera sin under- visning.

The aim with this paper is to examine how a short teaching project based on value creation pedagogy may develop primary school students` knowledge and motivation to learn about economics in the subject of social studies. Research shows internationally widespread economic illiteracy among many people both nationally and internationally. Students at school are perceived to have low knowledge of economics, and that it is difficult to learn abstract knowledge that will only become relevant in the future. Furthermore, as teachers during our practice, we find it difficult to motivate and engage students in wanting to learn about economics. For this reason, we wanted to investigate whether an alternative teaching method could increase students' motivation and deepen their learning in economics. Value creation pedagogy is a new educational philosophy grounded by Martin Lackéus in 2015. The philosophy is defined “letting students learn through creating value for others” (Lackéus 2016, s iii). To meet this definition, we created a short teaching project where students in fourth and fifth grade had the opportunity to write a letter to decision-makers in the students´ municipality to try to influence their outdoor environment. The purpose was that students would be able to use their knowledge of economics to formulate economic arguments in the letters to develop their knowledge and be more motivated to learn about economics. A total of 22 students in two classes participated in this study. Data were collected by audio-recordings of group discussions during the lessons and semi-structured interviews. The results showed that the students did not use economics to any great extent. They focused more on other things such as the environment. Therefore, we cannot see that the study's results suggest that the intervention has had the expected effects on students' learning in economics. However, most of the students still seemed to be motivated throughout the project.