Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot. Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts. a) Vilka är grunderna för betygssystemet och hur har dessa förändrats över tid? b) Vad visar aktuell svensk forskning om bedömning och betygsättning i det nuvarande systemet? c) Hur gör gymnasielärare i samhällskunskap när de bedömer och betygsätter elever? Till en början klargörs betygssystemets grunder genom att termerna kunskapssyn, bedömning och betygsättning behandlas utförligt ur ett skolperspektiv (i Del 1). Sverige införde ett mål-relaterat betygssystem under samma tidsperiod som en hel del andra länder i Europa. Som en del av det nya betygssystemet återfinns ett utvidgat kunskapsbegrepp, de fyra F:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som en anpassning till dagens komplexa samhälle. I del 2 följer en sammanställning över aktuell utvärdering och forskning kring betygssystemets implementering och hantering idag. I nästa del (Del 3) behandlas den empiriska under-sökningens metod, genomförande och resultat. Den empiriska undersökningen är inspirerad av grundad teori och genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer av samhällskunskapslärare på olika gymnasieskolor, med delvis olika skolhuvudmän, i en och samma stad. Intervjuerna varade i ca en timme, bandandes och transkriberades samt analyserades. Undersökningen visar att det bland informanterna finns en samsyn kring vikten av motivation och respons, kring viktiga ämnesområden och kunskapskvalitéer samt kring synen på kursplanen (för otydlig) och betygskriterierna (användbara). Flertalet informanter använder och lägger ganska stor vikt vid traditionella prov som bedömningsform. När det gäller betygs-underlaget skiftar det dels i innehåll och dels i hantering mellan lärarna. Hos några innefattar betygsunderlaget bara examinationer på specifika moment medan det hos andra omfattar även lektionsarbete. Personliga egenskaper påverkar inte betygsättningen men i tveksamma fall väljer ett par lärare att hellre fria än fälla elever. Några nämner också magkänsla som en faktor vid bedömningar. Sambedömning av elevprestationer används regelbundet av några lärare men inte av andra. Inte på någon skola förekommer det en organiserad sambedömning i samhälls-kunskap. Alla informanter är bekymrade över likvärdigheten och flera önskar arbeta mer med bland annat ämnesdiskussioner för att säkra en större likvärdighet. Flertalet kan även tänka sig att använda någon form av nationellt prov, förutsatt att det har en tydlig, betygsstödjande funktion. Slutligen konstateras utifrån sammanställningen av utvärderings- och forskningsresultat samt utifrån den empiriska undersökningen att vårt nuvarande betygssystems problematik kännetecknas av betygsinflation, skol- och programsegregering, bristande likvärdighet i betygsättningen, bristande ansvarstagande för likvärdighetsarbetet hos skolledningar, en ökad arbetsbelastning och förändrat läraruppdrag, oklarheter i styrdokument, brister i förankringen av kunskapssynen på skolor samt betygsfixering och fokusering på resultat istället för processer.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund. Lärarna beskriver att demokratiska arbetsformer för dem är att ge eleverna inflytande över sina studier samt skapa arbetsformer där eleverna tränar sin samarbetsförmåga. Eleverna får även vara med och påverka redovisningsform. Min slutsats avinformanternas beskrivning är att de arbetar mycket medvetet och metodiskt för att främja eleverna demokratiska värderingar, men att det saknas en gemensam samsyn på de skolor därde berörda lärarna arbetar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka läsbarheten i sex läroböcker som är anpassade eller skrivna för 2011 års läroplan. Avsikten är att undersöka om och hur läsbarheten i läroböcker i naturkunskap och samhällskunskap skiljer sig åt, samt att ta reda på vilken av läroböckerna som är svårast att förstå utifrån lix, ovix respektive enkel och full nominalkvot. Resultaten tyder på att samhällskunskapsböckerna är mindre läsbara än naturkunskapsböckerna. Dessa är därmed de böcker som utifrån varje läsbarhetsfaktor är svårast att förstå. Några stora skillnader mellan läroböckerna förekommer dock inte, de är alla ungefär lika läsbara.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och begränsningardet finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-­‐‑6.Uppsatsens inriktning har även varit att analysera vilka kännetecken och funktionersamhällskunskapsämnet har och hur de framträder isamhällskunskapsundervisningen. Metoden som har använts är att studien hargenomförts i form av en kvalitativ studie. Undersökningen baseras på sexobservationer och sex intervjuer som genomfördes med sex lärare i årskurserna 4-­‐‑6 påtre olika skolor. Resultatet visade i huvudsak att de begränsningar som fanns med attundervisa i samhällskunskap utgjordes av inre och yttre faktorer som läraresförståelse av ämnet, deras klass-­‐‑ och socioekonomiska bakgrund och läraresindividuella ansvar att uppdatera sig om nyheter och aktuella händelser. Vidarevisade resultatet att samhällskunskapsämnet är ett elevnära ämne med möjlighet tillelevnära exempel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Slutsatsen är att deutmaningar som finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet är dels attförhålla sig till ämnets föränderlighet dels att vara uppdaterad om samhälletsaktualiteter. I och med detta kan jag konstatera att den största utmaningen för lärarnaär att förhålla sig till ämnets komplexitet. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

Hösten 2018 kommer den reviderade läroplanen att införas på alla skolor i Sverige. Denna innebär ett tydligare fokus på att eleverna i skolan ska utveckla en digital kompetens. Syftet med denna studie är att undersöka hur sex lärare i samhällskunskap i grund- respektive gymnasieskolan upplever digitaliseringen och de förutsättningar som finns gällande elevernas utvecklande av en digital kompetens. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det framkommer att lärarnas upplevelser kring digitaliseringen är blandade. Alla lärare som deltagit i studien menar dock att de har förutsättningar att främja elevernas utvecklande av den digitala kompetensen. / During the autumn 2018 the revised curriculum will be introduced at all schools in Sweden. This implies a clearer focus on the pupils developing a digital competence. This study examines how six teachers in social sciences in upper- and upper secondary school experiences the digitalization and the prerequisites for pupils’ development of a digital competence. This is done with the method qualitive interviews. The result of the study shows that the teachers’ experiences of the digitalization are mixed. However, all teachers who participated in the study men that they have the potential to support the pupils’ development of a digital competence.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka samhällskunskapslärares förståelse av solidaritetsbegreppet i årskurs 4-6 och detta i enlighet med styrdokumenten. Syftet är även att undersöka på vilket sätt dessa lärare synliggör solidaritetsbegreppet i undervisningen. Solidaritet är ett av de demokratiska värden som skolan ska förmedla och främst gäller detta för samhällskunskapsläraren. Studiens teoretiska ansats inspireras av hermeneutiken och livsvärldsfenomenologin. Genom intervjuer med sju verksamma lärare visar resultatet generellt att solidaritet är ett viktigt begrepp men som inte ges lika stort utrymme som innebörden av det. Solidariteten får definitivt en plats i undervisningen men den planeras inte in i lektioner, utan snarare framträder solidariteten ofta som en biprodukt av konflikter eller ordningsproblem. Lärares förståelse för begreppet visar att det är ett mångtydigt begrepp men att förståelsen för det stämmer väl överens med styrdokumentens definition. / The aim of this study is to examine the understanding of elementary teachers in relation to the solidarity concept in the subject of civics. This, in relation to the steering documents. The study also focuses on finding out which ways teachers express solidarity in the civics education. Solidarity is one of the democratic values that is required by the Swedish school to convey to all students, particularly by the civics teacher. The study is inspired by the hermeneutic and the life world phenomenological theory. Through interwievs of seven operative teachers, the result indicates, in general, that they find solidarity as a concept of importance but it is not used as per its concept. Teachers reference solidarity in the classroom, but they do not plan a lesson about it. Solidarity is more a question of order and is often given space when incidents of discord occurs. Teachers comprehension of solidarity indicates that it is a versatile concept but it is consistent with the steering documents.

Denna uppsats har som syfte att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om media och nyhetsrapportering påverkas av att sociala medier är ungdomars främsta källa till nyhetskonsumtion på internet. Uppsatsen har ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv och vilar på Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier. De som intervjuades i studien var sex utbildade och verksamma lärare på högstadiet inom ämnet samhällskunskap i tre kommuner i mellersta Norrland. Med hjälp av dessa data som underlag har slutsatser dragits av hur sociala medier påverkar undervisningen om media och nyhetsrapportering på högstadiet. Den slutats som drogs av resultatet i studien var att framförallt källkritiken har blivit mer central, men att det trots det inte är tillräckligt för att bemöta dagens informationsflöde på sociala medier. Bortsett från källkritiken skiljer sociala mediers påverkan mellan de olika lärarna. Kunskapsnivåerna varierar mellan lärarna och en önskan om att utveckla sina kunskaper framkom från flera lärare. Någon samsyn vad begreppet nyheter innebär finns inte hos de intervjuade. Samtliga lärare i studien är överens om att sociala medier har en påverkan på undervisningen. / <p>Godkännande datum: 2016-12-21</p>

No description available.

Studien söker att besvara frågan vad elever gör när de ombeds att göra en jämförande analys. I studien används fenomenografisk analys för att kategorisera en elevgrupps uppfattningar om vad de förväntas göra när de gör en jämförande analys. Efter kategoriseringen och i enlighet med variationsteorin, så identifieras de kritiska aspekterna mellan kategorierna för att synliggöra vad som bör adresseras i undervisningen för att eleverna ska få en fördjupad uppfattning om vad det innebär att göra en jämförande analys. I studien hittades fyra kategorier av uppfattningar hos den undersökta elevgruppen. Den första kategorin uppfattade jämförande analys som en personlig reflektion över vad skillnaden var mellan två olika fall (i studien: demokrati och diktatur). Den andra kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för fakta. Den tredje kategorin uppfattade jämförande analys som att redogöra för skillnader medan den fjärde kategorin uppfattade jämförande analys som att förklara skillnader. De kritiska aspekterna som identifierades mellan kategorierna och som därmed borde artikuleras och adresseras i undervisningen var: att förstå samhällskunskap som ett vetenskapligt ämne, att förstå vad som är en jämförelse samt att kunna se ett orsakssamband mellan företeelse 1 och 2 i jämförelsen.

No description available.