• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 616
  • 1
  • Tagged with
  • 617
  • 344
  • 330
  • 284
  • 159
  • 140
  • 97
  • 96
  • 87
  • 79
  • 78
  • 75
  • 71
  • 67
  • 65
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
261

Samhällskunskapsundervisningens betydelse för åtta högstadieelevers politiska och samhälleliga engagemang och deltagande

Larsen, Anders January 2019 (has links)
Det finns en vilja från samhällets institutioner att det politiska engagemanget i Sverige ska öka och att detta engagemang, och i förlängningen inflytande, ska vara mer jämlikt fördelat med avseende på kön, ålder, bakgrund, socioekonomisk status och så vidare. Ett jämlikt inflytande kräver att alla ges samma förutsättningar för att engagera sig och i det avseendet kan skolan sägas ha en viktig roll att spela. För att diskutera kring samhällskunskapsämnets betydelse när det gäller ungdomars förutsättningar för ett samhälleligt och politiskt engagemang, deras politiska socialisation, har åtta elever i årskurs nio intervjuats rörande politik, samhälle och samhällskunskap. Samhälleligt och politiskt engagemang kan ta sig uttryck på olika sätt, därför undersöks detta ur tre olika perspektiv, det valdemokratiska, deltagardemokratiska och samtalsdemokratiska demokratiidealet. Studien ger stöd åt uppfattningen att samhällskunskapen lägger (för) stor vikt vid faktakunskaper vilket leder till att ungdomarna är mest förberedda på ett politiskt och samhälleligt engagemang sett ur det valdemokratiska perspektivet som innebär att de är mogna att delta i allmänna val. När det gäller att förbereda ungdomarna på att samtala kring samhälle och politik samt att skapa förutsättningar för ett djupare engagemang och deltagande verkar samhällskunskapsundervisningen lämna mer att önska. / <p>Godkännandedatum: 2019-01-20</p>
262

Flickor och pojkar i dagens läromedel. : En undersökning med fokus på könens förekomst och framställning inom läromedel.

Larsson, Madelen January 2019 (has links)
Studien har sin utgångspunkt i att undersöka hur läroböcker inom SO-ämnet framställer pojkar och flickor i relation till de könsnormer som finns. Vidare ställs resultatet av studien i relation till läroplanens utlåtande om hur skolor och de enskilda lärarna ska arbeta med genus och jämställdhet. Studien undersöker också hur text- och bildutrymmet är fördelat mellan könen i läroböckerna som är riktade till lågstadieundervisning. Analysen behandlar de ovanstående frågorna och resultatet går emot den tidigare forskningen som visat att pojkar är högt överrepresenterade inom läroböcker. Studien jag genomfört visar på en viss överrepresentation av pojkar inom flera områden men inte så markant som tidigare forskning pekat på. Analysen visar att läroplanens riktlinjer följs till stor del. Vid endast ett uppslag i den kvalitativa analysen porträtteras så ensidiga könsstereotyper att det går att ifrågasätta huruvida läroplanen efterföljs. / <p>SOSamhällsorienterande ämnenSamhällsorienterande ämnenas didaktik</p>
263

Hållbar undervisning? : En kvalitativ studie om lärares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling i samhällskunskapsämnet

Olsson, Helena January 2018 (has links)
Den här studiens syfte är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har sin bakgrund i internat-ionella och nationella dokument där undervisning för hållbar utveckling framhålls som ett verk-tyg för att uppnå en hållbar utveckling och något som ska genomsyra all undervisning. I studien intervjuades två samhällskunskapslärare om hur de upplever sina förutsättningar för att imple-mentera och arbeta med undervisning för hållbar utveckling. I studien analyserades också två digitala läromedel för att ta reda på hur hållbar utveckling framställs i läromedlen och vidare hur detta påverkar lärarnas förutsättningar för undervisning för hållbar utveckling. Materialet analyserades utifrån implementeringsteori med fokus på läraren som frontbyråkrat och de ide-altypiska frågorna förstå, vilja och kunna. Resultatet visade att lärarna generellt upplever sina förutsättningar som goda men att det finns faktorer som påverkar och försvårar lärarnas förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. Framförallt försvåras implementeringen av att lärare inte tillgodoses med mer resurser. Brist på tid gällande både planering, undervisning samt tid för fördjupning och arbete med andra kollegor men även förståelsen för begreppet hållbar utveckling påverkar lä-rares förutsättningar för att implementera undervisning för hållbar utveckling. I slutsatsen slås det fast att skolan på området undervisning för hållbar utveckling blir ojämlik när läraren har stor betydelse för om elever får undervisning för hållbar utveckling eller inte.
264

Sant eller falskt? : En studie om högstadieungdomars informationssökning och källkritiska förmåga

Karlsson, Elin January 2019 (has links)
Detta är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag som undersöker hur högstadieelever skattar sin egen sök- och källkritiska förmåga. Detta har sedan jämförts med hur de presterar i verkligheten när de söker och värderar information. Studien undersöker även om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan årskurserna 7, 8 och 9. Studien är genomförd med hjälp av en webbenkät där eleverna fått skatta sin egen förmåga i ett antal olika påståenden. Vid sista frågan ska eleverna själva söka information i en aktuell samhällsfråga, ange sina källor och motivera sina val. Resultatet visar att de flesta elever skattar sig som bra eller mycket bra på att söka och granska information på nätet. I verkligheten presterar de dock inte så bra som de själva angett. Få elever har använt fler källor än en och få har även lyckats motivera sina val på ett källkritiskt sätt. Pojkar tenderar att skatta sin egen förmåga högre än flickor. I praktiken syns dock ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Årskurs 7 både skattar sin förmåga lägst, och presterade lägst, vilket kan förklaras med att de gått i skolan färre år än årskurs 8 och 9. Sammantaget innebär detta resultat att sök och källkritik fortsatt är ett viktigt ämne att undervisa om i den svenska skolan och det finns skäl att fundera på hur detta görs på bästa sätt.
265

Att vara lärare : En historisk studie av samhällskunskapslärarens arbetsmiljö

Malmqvist, Fredrik January 2017 (has links)
Uppsatsens syfte är att utifrån lärarens egna perspektiv synliggöra faktorer som påverkar samhällskunskapslärarens arbetsmiljö vid tiden för Lgy 70. Med hjälp av Stockholms stadsarkiv undersöktes tre skolors ämneskonferenser i ämnet samhällskunskap. Ämneskonferensernas protokoll lästes och granskades i tre steg; helhet, kategoriserande och till sist utifrån mina forskningsfrågor: 1. Vad anser lärarna om elevernas påverkan på arbetsmiljön? 2. Vad anser lärarna om hur ledning (rektor, skolverket, läroplan osv.) påverkar arbetsmiljön? 3. Vad anser lärarna om andra ämnen/kollegors påverkan på arbetsmiljön? 4. Vad anser lärarna om hur resurser påverkar arbetsmiljön? 5. Vad anser lärarna om de yttre faktorerna (föräldrar, politik, media osv?)? Alltså faktorer utanför skolans murar påverkar arbetsmiljön? Forskningsfrågorna är inspirerade av ramfaktorsteorin som dessutom genomsyrar uppsatsens alla delar. Teorin går förenklat ut på att synliggöra lärares handlingsutrymme och elevers lärandeprocesser men är också vanligt i utvärderingsarbete, utbildningsplanering. Här används den till att synliggöra lärarens handlingsutrymme i frågor som berör arbetsmiljö. Uppsatsens undersökta tid är 1967 – 1970 och dess resultat kommer fram till att lärare anser sig vara mest påverkade av resursrelaterade faktorer i sin arbetsmiljö. Men även pedagogiskt-,organisations-, administrativt- som elevrelaterade faktorer synliggörs i min undersökning. Det viktigaste resultaten av undersökning uppvisar lärarens ensamhet och känsla av isolering till stor del beror på att läraren lämnas med ensamrätt i sitt klassrum.
266

Vad prioriterar lärare i samhällskunskap? : En kvalitativ studie om hur lärare prioriterar innehållet i sin undervisning i samhällskunskap i åk 4-6

Forsström, Daniel January 2018 (has links)
I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur sex lärare i den svenska skolan undervisar i samhällskunskap i årskurserna 4-6. Kursplanen för samhällskunskap innehåller mycket stoff och lärare tvingas göra prioriteringar angående hur mycket av undervisningstiden som ska läggas på varje moment. Syftet i denna studie har varit att undersöka och analysera vilka delar i det centrala innehållet som lärare prioriterar och vilka faktorer som påverkar den prioriteringen. Syftet har även varit att få en inblick i hur mycket lärare undervisar i samhällskunskap jämfört med i andra SO-ämnen, vilken del värdegrunden har i undervisningen, vilken feedback lärarna får och hur det påverkar undervisningen och vilken syn lärarna har på det centrala innehållet i samhällskunskap. Det som framkom i denna studie var att de flesta av lärarna undervisade lika mycket eller mer i samhällskunskap jämfört med i övriga SO-ämnen. Det innehåll som flest lärare prioriterade i undervisningen var hur samhället är uppbyggt och fungerar, där flera nämnde politik, ekonomi och lag och rätt, samt information och medier. Faktorer som alla lärare i studien uttryckte påverkade deras prioriteringar var läroplanen, aktuella händelser och elevernas intresse. Andra faktorer som några av lärarna tyckte hade stor inverkan på deras prioriteringar var läromedel, klassammansättning, lärarnas egna kunskaper och intressen, storleken på arbetsområden och vad arbetslaget på skolan hade bestämt var viktigt. Vilka ämnen som lärarna undervisade i verkade också påverka deras undervisning då lärarna arbetade ämnesintegrerat mellan de ämnen de undervisade i. Få lärare var nöjda med den feedback de fick från lärarkollegor och skolledning. Samtliga lärare var däremot generellt positiva till det centrala innehållet, men några tyckte att det var omöjligt att hinna med allt under årskurserna 4-6. Några tyckte att det var bra att det centrala innehållet var lite luddigt formulerat i och med att det skapade frihet för lärarna. En lärare ville att en del om det mångkulturella samhället skulle ges plats. / <p>Godkännande datum; 2018-05-31</p>
267

"Jag hinner inte se alla" : Lärares syn på individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap i mellanstadiet

Edbom, Magnus, Forssman, John January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor. Resultatet har gett oss en inblick i hur lärare i mellanstadiet konkret arbetar med individualisering. Resultatet visar att lärarna ser många fördelar med ett individualiserat arbetssätt eftersom undervisningen blir varierande och den utgår från varje elevs behov. Lärarna ser även en del hinder som gör det svårt att arbeta med individualisering. Till exempel tar de upp bristen på resurser och storleken på undervisningsgrupperna. Studiens resultat visar att majoriteten av respondenterna anser att det är betydelsefullt att individualisera undervisningen. Vidare visar studiens resultat att vision inte är samma sak som verklighet.</p>
268

Den didaktiska demokratin & rättvisan : En intervjuundersökning av samhällskunskapslärares föreställningar om demokrati och rättvisa i skola och undervisning / The didactic view of democracy & justice : An interview survey of teachers in social studies and their ideas of how to describe democracy and justice in education and teaching

Andersson, Daniel January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen <em>Lpo 94</em>. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.</p>
269

Betygssystemets problematik : Från ett generellt nationellt perspektiv till en lokal empirisk undersökning bland gymnasielärare i Samhällskunskap A

Karlsson, Annika January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts. a) Vilka är grunderna för betygssystemet och hur har dessa förändrats över tid? b) Vad visar aktuell svensk forskning om bedömning och betygsättning i det nuvarande systemet? c) Hur gör gymnasielärare i samhällskunskap när de bedömer och betygsätter elever?</p><p>Till en början klargörs betygssystemets grunder genom att termerna kunskapssyn, bedömning och betygsättning behandlas utförligt ur ett skolperspektiv (i Del 1). Sverige införde ett mål-relaterat betygssystem under samma tidsperiod som en hel del andra länder i Europa. Som en del av det nya betygssystemet återfinns ett utvidgat kunskapsbegrepp, de fyra F:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet) som en anpassning till dagens komplexa samhälle.</p><p>I del 2 följer en sammanställning över aktuell utvärdering och forskning kring betygssystemets implementering och hantering idag. I nästa del (Del 3) behandlas den empiriska under-sökningens metod, genomförande och resultat. Den empiriska undersökningen är inspirerad av grundad teori och genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer av samhällskunskapslärare på olika gymnasieskolor, med delvis olika skolhuvudmän, i en och samma stad. Intervjuerna varade i ca en timme, bandandes och transkriberades samt analyserades. Undersökningen visar att det bland informanterna finns en samsyn kring vikten av motivation och respons, kring viktiga ämnesområden och kunskapskvalitéer samt kring synen på kursplanen (för otydlig) och betygskriterierna (användbara). Flertalet informanter använder och lägger ganska stor vikt vid traditionella prov som bedömningsform. När det gäller betygs-underlaget skiftar det dels i innehåll och dels i hantering mellan lärarna. Hos några innefattar betygsunderlaget bara examinationer på specifika moment medan det hos andra omfattar även lektionsarbete. Personliga egenskaper påverkar inte betygsättningen men i tveksamma fall väljer ett par lärare att hellre fria än fälla elever. Några nämner också magkänsla som en faktor vid bedömningar. Sambedömning av elevprestationer används regelbundet av några lärare men inte av andra. Inte på någon skola förekommer det en organiserad sambedömning i samhälls-kunskap. Alla informanter är bekymrade över likvärdigheten och flera önskar arbeta mer med bland annat ämnesdiskussioner för att säkra en större likvärdighet. Flertalet kan även tänka sig att använda någon form av nationellt prov, förutsatt att det har en tydlig, betygsstödjande funktion.</p><p>Slutligen konstateras utifrån sammanställningen av utvärderings- och forskningsresultat samt utifrån den empiriska undersökningen att vårt nuvarande betygssystems problematik kännetecknas av betygsinflation, skol- och programsegregering, bristande likvärdighet i betygsättningen, bristande ansvarstagande för likvärdighetsarbetet hos skolledningar, en ökad arbetsbelastning och förändrat läraruppdrag, oklarheter i styrdokument, brister i förankringen av kunskapssynen på skolor samt betygsfixering och fokusering på resultat istället för processer.</p>
270

Vad prioriteras i ämnet samhällskunskap / What is prioritized as the most important in social science

Rosenqvist, Jens January 2001 (has links)
<p>Den här undersökningen bygger på fyra djupintervjuer av samhällskunskapslärare i år 7 - 9. Syftet med undersökningen är att år 7 - 9 lärare i samhällskunskap ska ge sin åsikt om vad de anser vara de viktigaste kunskapsområdena i att undervisa om och hur deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att nå dit. Den här undersökningen är gjord utifrån Folke Vernerssons undersökning om läraruppfattningar i boken "Undervisa om samhället". </p><p>Den här undersökningen visar att samhällskunskapslärarna väljer att undervisa om samma kunskapsområden som tidigare undersökningar visar. Lärarnas motivering för deras val av kunskapsområden är att de vill förbereda eleverna för livet efter skolan. Dessutom vill de fostra eleverna till demokratiska respektfulla medborgare.</p>

Page generated in 0.0441 seconds