Social sustainability is high on the agenda both internationally and nationally, but even though the work has been going on for over 30 years, Sweden has long to go before becoming equal. There are currently gaps in the Swedish research of social sustainability within urban planning. The purpose of this study is to investigate the possibility of strengthening the work of integrating social sustainability aspects into municipal urban and spatial planning in Sweden. In order to examine what the work on social sustainability looks like in Sweden, the study is applied to Gävle municipality. The study was conducted through a literature study and an interview study. The literature study shows that although there is no unanimous definition of social sustainability, several authors have tried to define the concept. A summary is that social sustainability can be divided into: Justice, Social Capacity, Holistic View, Collaboration and Participation, Access and Accessibility, Mixing and Variation, Affinity and Identity, as well as Well-being and Safety. The results of the interview study show that Gävle municipality has no unified definition of social sustainability and that they do not have an established working method to improve social sustainability although the interviewees identify several measures they use. / Social hållbarhet står högt på agendan både internationellt och nationellt, men även om arbetet har pågått i över 30 år har Sverige långt kvar innan samhället blir rättvist. Det finns idag stora kunskapsluckor i den svenska forskningen om socialt hållbar samhällsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att stärka arbetet med att integrera aspekter av social hållbarhet i kommunal samhällsplanering och fysisk planering i Sverige. För att få kunskap om hur arbetet med social hållbarhet ser ut i Sverige utförs en studie på Gävle kommun. Studien utfördes genom en litteraturstudie och en intervjustudie. Resultatet från litteraturstudien visar att även om det inte finns någon enhällig definition av social hållbarhet har flera författare försökt definiera begreppet. En sammanfattad bild är att social hållbarhet kan delas in i: Rättvisa, Samhällskapacitet, Helhetssyn, Samverkan och delaktighet, Tillgång och tillgänglighet, Blandning och variation, Samhörighet och identitet samt Välmående och säkerhet. Resultatet från intervjustudien visar att Gävle kommun inte har någon enhällig definition av social hållbarhet. Kommunen har inte heller något utarbetat arbetssätt för att förbättra den sociala hållbarheten men intervjudeltagarna identifierar ett antal åtgärder de använder sig av för att förbättra den sociala hållbarheten.

When building new residential areas, accessibility is important to consider, environments must be created that all people can use regardless of who they are. Whether a person has a disability or not, environments must be designed for both physical and social accessibility. This means that people must have the physical opportunity to visit an area on foot, by bicycle, bus and car or other means of communication. Individuals must also feel welcome to visit the place, so-called social accessibility, by designing the environment in an inviting and adapted way. This applies to the construction of new residential areas, densification of existing and other types of urban spaces.  This essay has aimed to investigate how and to what extent accessibility from a social sustainability context is treated in today's detailed planning in the municipality of Umea. The essay laid its foundation in a time-geographical perspective, with a focus on the built environment and densification’s impact on accessibility. Five detailed plans were selected from the municipality's website, these are spread over the city and have gained legal force between the years 2012 and 2020. By using content analysis together with coding, the plan-descriptions for each detailed plan were compiled in order to highlight the plans consideration of accessibility. The result that the essay arrived at shows that accessibility from a social sustainability context varies to a large extent in the planning descriptions depending on its scope. In general, it is possible to see a great focus on accessibility through the spatial design of the planning areas as well as the adaptation and development of pedestrian and cycle paths, public transport, and roads.

Det är ofta ett svårt beslut för en kommun att ur ett ekonomiskt perspektiv bestämma om gamla skolor ska renoveras eller om det ska byggas nya. Om kommunen väljer att bygga en ny skola är det många olika kriterier och intressen som ska beaktas. Utbildning är även en mänsklig rättighet och det är av stor vikt att alla barn har tillgång till grundskoleutbildning. Därför är placeringen av skolan ett av de viktigaste besluten en myndighet ska fatta. Geografisk informationsteknik (GIT) är ett snabbt, behändigt och ekonomiskt verktyg för att analysera den variation av problem som kan uppstå inom samhällsplanering. GIT kan även hantera stora mängder av rumsliga och attributdata som är hämtade från flera olika källor. Kombinationen av geografiska informationssystem (GIS) med multikriterieanalyser (MKA) används ofta för att lösa problem inom flera olika områden. Denna studie har som mål att lokalisera en plats i Mora tätort där det är lämpligt att uppföra en högstadieskola. Studien strävar efter att exemplifiera hur MKA kan användas av kommuner för att lokalisera lämpliga områden för nya skolor inom småstäder. För att kunna genomföra studien har intervjuer med lärare och en sakkunnig genomförts för att få olika synvinklar på rangordningen av för studien relevanta kriterier. Detta har sedan legat som grund för viktningen av samtliga faktorkartor för att kunna identifiera vilka som har en större eller mindre betydelse för skolans plats i staden. Resultatet från intervjuerna och MKA visar att de tillfrågade generellt ger demografiska förhållanden en stor betydelse och samtidigt ger jordarter samt marklutning en lägre prioritering. Vad gäller övriga kriterier varierar prioriteringen mellan respondenterna, men resultatet från MKA utpekar trots meningsskiljaktigheterna ut samma område som det mest lämpliga för en högstadieskola. Förutom den mest lämpliga platsen presenteras även två alternativa lokaliseringar för en ny skola i varje resultatkarta. Den ena alternativa platsen lokaliseras till samma område oavsett individuell viktning, det andra alternativet lokaliseras till olika platser beroende på vilken viktning som använts i MKA. En känslighetsanalys har genomförts i studien för att undersöka om resultatet kan anses vara robust. Detta har genomförts genom att invertera vikterna som inhämtats från intervjuerna och sedan genomföra ytterligare MKA. Känslighetsanalysen visade att resultatet är robust eftersom områdena med högsta värdet i resultat kartan även har högsta värdena i känslighetsanalysen. / It is common that municipalities find it difficult to decide if an old school should be renovated or if it is more economically sustainable to build a new school. If the municipality decides to build a new school, several different criteria and interests must be considered. Education is a human right and children's access to primary education is very important. Therefore, the decision of where to locate a school is one of the most important decisions authorities can make. Geographical information technology (GIT) is a fast, convenient and economical tool that can be used to analyse a variation of different problems that may occur in spatial planning. GIT can store great numbers of spatial and attribute data that are collected from different sources. The combination of geographical information systems (GIS) and multi-criteria decision analysis (MCDA) is often used to solve different kind’s problems that occur in many fields. GIS-based MCDA can be applied to the planning of garbage disposal and transports. The aim of this study is to locate an area within the urbanarea of Mora that is suita- ble for a new school. The study strives to set an example of how MCDA can be used by municipalities to find suitable locations for schools in a small city. To implement this study interviews with teachers and an expert was performed. This resulted in different perspectives on the ranking of relevant criteria. The answers from the interviews have then been used to the weighting of every factor map to identify which should have a greater or less importance for the school's location in the city. The result from the interviews and MCDA shows that generally the respondents give the demographical relations a great importance meanwhile soils and ground elevation usually receive a lesser importance. The priority of the other factors differed between the respondents, but the resulting MCDA still identifies the same area as most suitable for a new school. Also, two alternative localizations were located and presented. The first alternative location was located to the same area even though the weights were different. But the second alternative was located to different areas depending on which weights that were used in the MCDA. A sensitivity analysis was performed in the study to test if the results are robust. This is done by inverting the weights that was obtained from the interviews and doing another MCDA. The sensitivity analysis showed that the result was robust because the same areas as in the main result is presented as appropriate.

Studiens övergripande syfte var att undersöka och diskutera vilka som är de viktigaste egenskapernai en förskolas utemiljö och om dess kvalitet är mätbar. Studien har besvarat frågeställningarnagenom att applicera en analys- och bedömningsmodell från tidigare forskning (OPEC) på sexförskolors utemiljöer i Gävle kommun. Modellens bakgrund och kriterier har jämförts mednuvarande svenska styrdokument för planering av förskolor. Experter inom området har använtssom en del i att undersöka vilka egenskaper som utgör en god utemiljö. Resultatet visade att detfinns en diskrepans mellan modellens kriterier och aktuella styrdokument samt sakkunnigas åsikter.Resultatet visar också hur hög kvalitet de studerade förskolornas utemiljöer uppnår enligt OPEC. / The overall aim of this study was to explore and discuss which ones are the most importantcharacteristics of a preschools outdoor environment and if its quality is measurable. The study hasanswered the research questions by applying an analysis and assessment model from previousresearch (OPEC) on six preschools outdoor environments in the city of Gävle. The model'sbackground and criteria was compared with current Swedish policy documents for planningpreschools. Experts in the field has been used to study what characteristics that make a goodoutdoor environment for preschool children. The results showed that there is a discrepancybetween the model’s criteria and both the relevant policy documents and the experts’ opinions.The result also shows the quality of the studied preschools outdoor environments according toOPEC.

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön. Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar. Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten. De statliga direktiven tydliggör vad som är extra viktiga och dessa har inte genomförts fullt ut. Fullt ut innebär attnågra av informanterna som är verksamma i kommunen inte var medvetna om att det finns befintliga verktyg att använda för attsynliggöra barnkonventionen. När det gäller lekplatser och dess tillgänglighet skiljer sig informanternas kunskap och erfarenhetvilket även präglar svaren. Även om det skiljer sig åt finns det en ambition från dem som har makt att påverka i kommunen att vilja väl och tillgängliggöra lekplatser. Det kan även uttydas av övriga informanter att den bilden överensstämmer och dennaambition kan skönjas i de kommunala dokumenten. Det är på grund av de omfattande förändringarna av direktiv gällande delaktighet och medverkan i det offentliga rummet, som detär intressant att undersöka hur lekplatser tar sig i faktiskt uttryck för barn med funktionshinder.

Det har skett en ökning sedan 1980-talet av användandet av visioner inom samhällsplanering. Ökningen kan ses som en konsekvens av olika förändringar. Förändringar både i den fysiska miljön och i tankesätt med vilka samhällsplanering bedrivs som har gett upphov till nya förutsättningar och med det nya behov av framtida utveckling. Mot bakgrund av de förändringar som skett undersöker den här uppsatsen användandet av visioner i svenska kommuner. Genom att beskriva förändringarna över tid går det att kartlägga hur olika anledningar till att använda visioner har uppstått och med det går det även att se vilka behov som visionerna svarar mot. Visioner utrycks inte sällan i vaga former och som uteslutande demokratiska och positiva för alla. Resultatet av det här arbetet visar på att visioner innebär mycket mer än så, trots sina vaga uttryck anger de riktningar och mål och kan liknas vid en rationell planering. Resultatet visar även, trots visioners till synes demokratiska uttrycksform, hur medborgarnas delaktighet är långt ifrån självklar.

Sedan en tid tillbaka arbetar flera länder, regioner och större städer med platsvarumärke. Detta används till marknadsföring av sin plats men även för att framhäva det som karaktäriserar eller är unikt för platsen. Idag syns platsvarumärken på kommunen och mindre städer. En snabb sökning av platsvarumärke på internet visar att flera kommuner arbetar aktivt med att utveckla sitt platsvarumärke. Tydligt syns det att platsvarumärke idag är ett aktuellt ämne för kommuner och lokalpolitiker att lyfta fram det som karaktäriserar sin plats och sin framtida utveckling. Kommunen kan med platsvarumärket belysa vad man vill utveckla och vad kommunen anser vara betydande för platsen. Detta kan vara lokaliseringen eller det som anses vara kommunens identitet och det man vill framställa sig som. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för begreppet platsvarumärke för en kommun och hanteras i fallet Lund och Brunnshög. Undersökningen riktar sig till hur platsvarumärket och samhällsplaneringen påverkar varandra i en kommun och om platsvarumärket påverkar utformningen av det fysiska rummet. För att få en förståelse för hur platsvarumärket finns i planeringsdokument har litteraturstudie genomförts med metoden kvalitativ innehållsanalys. I analysen appliceras det teoretiska ramverket och kunskapsöversikten som utgår från platsvarumärke och samhällsplanering. Undersökningsmaterialet har varit Lunds översiktsplan 2010 och fördjupade översiktsplanen för Lund NE/Brunnshög. För att besvara frågeställningen undersöks även två detaljplaner för att finna hur utformningen av det fysiska rummet skett. Slutsatserna som kan dras av undersökningen är att det finns inga tydliga kopplingar mellan detaljplanerna och platsvarumärket. Däremot finns kopplingarna mellan platsvarumärket och översiktsplanen och fördjupade översiktsplanen. Vidare frågeställningar har uppkommit i arbetet med uppsatsen om hur påverkan mellan platsvarumärket och den valda utvecklingen av större bebyggelse sker.

<p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit ett stort problem och om ingen förbättring sker, väntas situationen bli ohållbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som är en sex kilometer lång pendeltågstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen är stora planeringsprojekt, där utgångspunkten är överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sätt att undvika detta är att göra tillförlitliga prognoser. För att åskådliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillämpas en narrativ metod, där kronologi används för att förtydliga händelseförloppet runt Citybanan. Politisk oenighet och den tröga byråkratiska administrationen är bidragande orsaker till att kostnaderna för Citybanan ökat och att tidsramarna spräckts. Maktskiftet vid valet hösten 2006 har spelat en central roll i processen runt Citybanan. Citybanan anses vara ett projekt av riksintresse, som inte bara gagnar Stockholm, utan hela Sverige.</p>

<p>Eskilstuna municipality is working to be a municipality that the people who are living in it are proud of. In a way to do that two students have examined what changes are good or bad when there outdoor environment are rebuilding and changing</p><p> </p><p>By doing interviews with the people who are living next to two streets that already have been going through big changes and during those interviews the inhabitants have hade opportunity to explain what they are seeing as good or band changes in the surroundings. The results from these interviews have been compared to interviews with a politician`s vision for the area and white-collar workers that are working for the Eskilstuna municipality.</p><p> </p><p>If you want to shorten this report to a couple of sentence it would be:</p><p>By planting trees and busses and letting the politicians that have a vision be part of the planning process the people that are living in that area is going to be satisfied.</p>

<p>Den 21 juli 2001 trädde Europaparlamentets och rådets direktiv, om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, i kraft. Syftet med direktivet var att säkerhetsställa en hög nivå på miljöskydd, genom att utföra miljöbedömningar på vissa planer och program som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. När ny lagstiftning ska implementeras brukar det vanligtvis uppkomma implementeringsproblem och det var något som jag misstänkte skulle uppkomma även i detta fall. Syftet med uppsatsen är därför att ta reda på hur arbetet har fortlöpt med att implementera de nya bestämmelserna som har haft sin upprinnelse från EU:s direktiv. Informationsflödet kring de nya bestämmelserna har också studerats. För att uppfylla syftet utfördes en intervjuundersökning med tre tjänstemän på olika administrativa nivåer för att ta reda på deras uppfattning om problem respektive styrkor med de nya bestämmelserna som härrört från EU:s direktiv, samt hur de tyckte att informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. Två analyser utfördes sedan i uppsatsen: en jämförande analys där svar från min intervjustudie sattes i förhållande till fem ståndpunkter som jag valt ut från regeringens proposition Miljöbedömningar av planer och program 2003/04:116, samt en analys där tre nyckelbegrepp inom implementeringsteorin har satts i förhållande till intervjuresultaten. Vissa av ståndpunkterna i regeringens proposition visade sig vara väl optimistiska, i alla fall i förhållande till intervjusvaren. En del implementeringsproblem verkar också vara ofrånkomliga, framförallt var respondenterna missnöjda med hur informationsflödet kring de nya bestämmelserna hade fungerat. De nya bestämmelserna kan säkerligen bidra till en mer hållbar utveckling men jag tror att det kommer att ta tid innan bra rutiner för att arbeta med dem har hittats.</p>