Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.

I denna studie har vi varit intresserade av att undersöka frågan om den digitaliserade läs- och skrivundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som kan påverka lärares inställning till ASL-metoden. Vi har särskilt intresserat oss för frågan om lärares digitala kompetens som en betydande faktor. Vi har valt att genomföra en enkätundersökning riktad till lärare som använder ASL-metoden i sin undervisning, för att försöka besvara frågan om vilka faktorer som kan tyckas ha påverkan på deras inställning till ASL-metoden. Det var 22 lärare som svarade på vår enkät och vi har sammanställt och analyserat enkätsvaren både med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Vi har även använt TPACK-modellen i vissa delar av vår analys. Med hjälp av TPACK-modellen har vi kunnat synliggöra olika komponenter, vilka tillsammans utgör de kunskaper som anses viktiga för att lärare ska kunna integrera digitala verktyg i sin undervisning, på ett sätt som främjar elevernas lärande. I vår analys kunde vi se att för de lärare som besvarat vår enkät så verkade inte digital kompetens ha en särskilt betydande roll i förhållande till deras inställning till ASL-metoden. Vi såg även att lärarna överlag hade en positiv inställning till metoden och att de såg betydligt fler möjligheter än hinder i arbetet med metoden. De vanligaste hindren som de såg var av teknisk karaktär till exempel nätverksproblem, men även att eleverna inte fick öva sin motorik och handstil. De slutsatser som vi presenterar är bland annat att en faktor som verkar vara av särskild betydelse för lärarnas positiva inställning till ASL-metoden är deras tilltro till de fördelar som kommer med att använda digitala verktyg i undervisningen.

A study that contributes to in-depth knowledge of which methods and strategies benefit students in reading and writing development in grades F-3. The study is based on previous research in the subject and a questionnaire answered by active or previously active teachers in grades F-3. The survey consists of 19 questions which the basis for are finding out which factors the teachers consider having a decisive role for good reading and writing development in the classroom. In the study, it appears that the majority of the teachers who participated point out that the lack of time is a major problem in teaching. The teachers feel that the time is not enough, which often results in each student not getting the help or adaptation that the student needs. The teachers also point out that they rarely change methods if they use one that they think works well. However, the teachers agree that an adaptation of the methods takes place for each new group of students. The most common method mentioned by the teachers is the phonics method, followed by ASL, the Bornholm model, the whole word method, the circle model, high-frequency words, reading aloud, multi-reading, the RT method, the 7-step method, LTG, phonomix and shared reading. According to the teachers, the sounding method is a method that can be introduced early to the children and can be implemented in a fun way that arouses the students' interest and curiosity

Vårt syfte med denna kvalitativa undersökning är att undersöka två olika metoder, Kiwimetoden och Att skriva sig till läsning (ASL). Vi valde även att undersöka hur lärare kan arbeta med digitala verktyg inom metoderna. För att genomföra detta fick vi hjälp av två skolor, där en skola arbetar med ASL och en arbetar med Kiwimetoden. Dessa skolor har vi valt att kalla för ASL-skolan och Kiwiskolan. På de båda skolorna genomförde vi två observationer i klassrum där lärare arbetade med metoden, samt en intervju med en lärargrupp.Resultatet utifrån vår undersökning visar att det finns flera faktorer som har betydelse vid elevers läs- och skrivinlärning. De båda metoderna är välstrukturerade med en tydlig arbetsgång som eleverna lär sig under arbetets gång, vilket vi anser kan stärka elevernas läs- och skrivinlärning i längden. Den fysiska miljön i klassrummet påverkar om eleverna agerar i samspel med andra och lär av varandra. Vi fick se två olika alternativ på detta, ett klassrum som inte inbjöd till samtal och ett som bjöd in till dialog elever emellan. Vi kom även fram till att innehållet i det lärare och elever arbetar med har stor betydelse för hur eleverna tar sig an uppgiften. Finns det en fascination för ämnet hos eleverna görs uppgiften med ett bättre resultat och eleverna har en tydlig lust att lära. Resultatet visar även att yttre händelser som till exempel olika beslut, krismöten, teknikens tillgänglighet och ekonomi kan påverka undervisningen.Genom denna undersökning fick vi fram att båda metoderna har för- och nackdelar. I ASL används datorer och andra digitala verktyg kontinuerligt. Inom Kiwimetoden används inte digitala verktyg men det finns möjlighet att utveckla arbetssättet om lärare vill använda till exempel datorer eller datorplatta i undervisningen. Oavsett vad lärare arbetar med krävs det att en har kompetens inom ämnet för att veta hur en gör och framförallt varför en gör det en gör.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola”, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet. Undersökningen visar på en positiv bild av Tragetons metod, men inte som en ny revolutionernande läsinlärningsmetod, utan mer som ett nytt sätt att utnyttja datorn som verktyg med andra beprövade läsinlärningsmetoder som grund för undervisningen.

No description available.

Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan bli extra bekymmersam för elever med NPF-problematik. Detta gör att det finns en svenskämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen fungerar ur ett NPF-perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma klasslärare och speciallärare upplever att ASL fungerar för elever med NPF-problematik. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Vilka möjligheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Och Vilka svårigheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med klasslärare/speciallärare. Resultatet av studien pekar på att ASL inte främst är en metod för att läs- och skrivundervisning, utan ett inkluderande arbetssätt som fungerar för alla elever och för svenskämnets alla delar.

The purpose of my study is to examine why five primary school teachers chose to start using the method ”Learning reading by writing on computer” in their teaching. How do they perceive that the method works in their classroom and do they perceive that the method affect the children’s literacy? The study consists of a qualitative method in form of interviews with five primary school teachers and also some observations made by me in the classrooms. I will use the findings I made during the interviews and observations and contrast these to relevant literature and research that I have collected. The result of my study shows that all of the interviewed teachers had a self-interest in working with the method ”Learning reading by writing on computers” and that they also worked closely with colleagues. The majority of the pupils could talk about their texts and the structure of the language already in grade one and many had learned to read faster than former pupils.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet uppfattar att de använder digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Mitt syfte har varit att ta reda på hur elevernas läs- och skrivutveckling kan stöttas genom användningen av digitala verktyg samt undersöka vilka positiva och negativa effekter lärarna lyfter fram som ett resultat av detta. En anledning till att den här studien handlar om digitala verktyg är för att läroplanen reviderades i år för att förtydliga skolans uppdrag angående att stärka elevernas digitala kompetens (Skolverket 2017, s. 2). För att genomföra den här studien har jag intervjuat sex lärare i årskurs 1–3 på tre skolor, där alla lärare har skilda erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg. Resultatet i studien har visat att digitala verktyg är gynnsamt för så gott som samtliga elever. Det medför en ökad motivation och lust att arbeta. Eleverna kan skriva texter utan att finmotoriken blir ett hinder och lärandet kan göras på ett lustfyllt sätt. Digitala verktyg gör det även enklare att individanpassa undervisningen. En negativ aspekt som lyfts fram av lärarna är en oro att finmotoriken ska påverkas när de använder digitala verktyg i stor utsträckning. Lärarnas svar tycks bekräfta att digitala verktyg kan fungera som ett värdefullt medierande redskap i undervisningen, ett medel för scaffolding som gör det lättare att träffa den enskilda elevens proximala utvecklingszon. / <p>Svenska</p>

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel på hur två elever utövade inflytande överen kollaborativberättelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tillläsning. Vidare var syftet att synliggöra de lärdomar som kan dras från att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och läsinlärningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med två filmkameror och en diktafon somfokuserade på ett par elever som arbetade med att skriva en berättelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som låg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner där deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begränsad utsträckning hur texten växer fram i förhållande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar också på ett antal lärdomar som kan dras med hänsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och läsinlärningen i skolan.