Skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPFproblematik är ofta problematisk på grund av de svårigheter de befinner sig i. Lärare saknar också ofta kunskap om och har därför svårt att möta och anpassa undervisningen för elever med den här typen av problematik. Eftersom skolans kunskapsinhämtning bygger på det skrivna ordet är det av största vikt att eleverna så fort som möjligt tillgodogör sig läs- och skrivundervisningen. Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan blir extra bekymmersam för elever med NPFproblematik. Detta gör att det finns en ämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen ur ett NPF- perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur verksamma lärare upplever att ASL som metod för läs- och skrivinlärning fungerar för elever med NPF-problematik. Den teoretiska utgångspunkt som används är sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden för undersökningen är halvstrukturerade intervjuer.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

Studien handlar om vikten av språklig medvetenhet för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. Studien ger en inblick i vilka hinder som elever kan ha när de ska lära sig läsa och skriva. Studiens empiri består av intervjusvar från fyra lärare och en speciallärare och ger en inblick i vilka metoder de olika lärarna använder sig av och hur de arbetar för att motverka de hinder som eleverna möter i sin tidiga läs- och skrivinlärning. Två av lärarna använde sig av metoden skriva sig till läsning och de ansåg att denna metod är bra, då eleverna redan tidigt får träna på att skriva bokstäver. Eleverna får använda sig av sina tidigare kunskaper vilket ger dem en bättre självkänsla och ett större intresse för att lära sig läsa och skriva. Studien påvisar också hur stor påverkan elevernas olika förkunskaper har när de börjar skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter genom digitala verktyg inom F-3 och ämnet svenska. Forskningsfrågorna handlar om hur pedagogerna som medverkar i studien tolkar fenomenet läs- och skrivsvårigheter, samt på vilka sätt de arbetar för att främja inlärningen med digitala verktyg och vilka möjligheter respektive svårigheter de möter i undervisningen med stöd av digitala verktyg. Resultatet vilar på intervjuer med fyra verksamma pedagoger som dagligen arbetar med digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Deras uttalanden har analyserats för att finna kärnan i praktiker med digitala verktyg som främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet, då digitala verktyg är kommunikationsverktyg. Då studien även behandlar specialpedagogiska aspekter används specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra elevers behov. Resultatet visar på att de digitala verktygen främjar läs- och skrivutvecklingen hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta genom att de digitala verktygen tillåter anpassningar som ej är möjliga i den traditionella läs- och skrivundervisningen. Användandet av digitala verktyg skapar även motivation hos eleverna då arbetet ses som något lustfyllt. / The purpose of this study is to explore how teachers work when counteracting pupils’ reading and writing difficulties through digital tools, in elementary school, and in the Swedish subject. The research questions process how the teachers that participate in the study interpret the phenomenon of difficulties of reading and writing, how they work with promoting learning through digital tools and what possibilities and difficulties they encounter in this type of education. The result is based on interviews with four active teachers who work with digital tools in reading and writing education daily. Their statements have been analyzed to find the core of what promotes learning to read and write for students that have reading and writing difficulties when using digital tools. The theoretical framework the study is based on is the socio-cultural perspective, because of the digital tool being a communication tool. As the study also processes special education aspects, the special education perspectives are used to make the needs of pupils´ visible. The result shows that the digital tools promote reading and writing skills for students with reading and writing difficulties. This is because the digital tools allow adaptations that would not be possible in traditional reading and writing instruction. The digital tools also create motivation for students because the work is seen as something pleasurable.

This is a study of how four teachers work with pupils’ early literacy learning. Interviews were conducted with two teachers who chose to use a specific method, Writing to Read (WTR), for teaching pupils to read, and with two teachers who had not chosen a specific method. The aim of the study was to compare how the teachers worked, their motives for their choice of method, and the ideas the teachers have about early literacy learning. To see whether the teachers’ choice of method was related to the individualization of the teaching and their views of pupils’ learning in interaction, Vygotsky’s theories about children’s learning have been used. The result shows that there are both similarities and differences in the teachers’ reasons for their choice of method. Those who use WTR say that they do so to be able to individualize the teaching, while the teachers who do not use a specific method use the same arguments. There is a difference in whether the teachers aim for structured or unstructured teaching, regardless of the choice of method. Several parallels to Vygotsky’s theories were found, in that all four teachers, irrespective of method, think that their teaching should be characterized by interaction and individualization.

Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden. / The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.

Denna undersökning handlar om handskriftens närvaro i den digitala skolan 2021 och vilka attityder lärare och elever har till att skriva för hand respektive att skriva på datorn samt fördelar och nackdelar med de båda skrivmetoderna. Empirin har samlats in genom observationer i klassrum och intervjuer med lärare och elever. Samtalen var digitala för ena gruppen och genom enskilda fysiska möten i den andra gruppen. Resultaten i denna undersökning gav både väntade och oväntade svar. Eleverna ansåg att de skrev längst texter på datorn tack vare rättstavningsprogrammen vilket var ett förväntat svar på frågan. Men att två tredjedelar av eleverna ansåg att de skrev en text snabbare för hand än på datorn var en oväntad vinkling. Lärarnas attityder handlade om skriftsättens olika fördelar och nackdelar. Empirin gav förväntade svar om hur bra handskrift är för det långsiktiga lärandet och de digitala hjälpmedlens möjligheter. Observationen visade att det skrivs både för hand och på datorn i skolan idag samt att skillnaden i tid mellan skrivsätten är mindre än jag hade uppfattningen om när jag började samla in empirin. / This survey is about the handwriting's presence in the digital school in 2021 and what attitudes teachers and students have to writing by hand and writing on the computer, respectively and advantages and disadvantages of both writing methods. The empirics have been collected through classroom observations and interviews with teachers and students. The conversations were digital for one group and through individual physical meetings in the other group. The results in this examination provided both expected and unexpected answers. The students felt that they wrote the longest texts on the computer thanks to the spelling programs, which was an expected answer to the question. But the fact that two-thirds of students thought they were writing a text faster by hand than on the computer was an unexpected slant. Teachers' attitudes were about the different advantages and disadvantages of the two types of writing. Empirical services provided expected answers about the quality of handwriting for long-term learning and the possibilities of digital aids. The observation showed that it is written both by hand and on the computer at school today and that the difference in time between writing methods is smaller than I had the idea of when I started collecting the empirical.

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.

Carström, M. &amp; Johansson C. (2015). Att utmana elevers skriv- och läsförmåga i träningsskolan. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning”. To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Syftet med följande studie är att undersöka hur skriv- och läsförmågan hos fyra elever i träningsskolan utvecklas genom att arbeta med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL). Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet och det har valts utifrån en syn på att lärande sker i interaktion med andra människor. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med utvecklingsstörning, läs- och skrivutveckling, läs- och skrivsvårigheter, framgångsfaktorer hos lärare vid arbete med läs- och skrivinlärning, elevers motivation och delaktighet samt om metoden ASL. Genom att göra aktionsforskning i de klasser där vi själva arbetar ville vi undersöka om metoden ASL kunde vara lämplig att använda i arbetet med elevers skriv- och läsutveckling i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Vi har gjort deltagande observationer, fört dagboksanteckningar, filmat eleverna och fotograferat elevernas arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att ASL kombinerat med att träna andra förmågor så som bokstavskännedom och klappa stavelser, kan vara en lämplig metod att arbeta efter i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Resultatet visar att eleverna utvecklades inom en rad olika områden och studiens bidragande effekter var att elevernas motivation och delaktighet ökade markant. / Carström, M. &amp; Johansson, C. (2015) To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. The purpose of this study is to investigate how four pupils in special schooling’s ability to write and read is possibly affected and developed by working according to the method of “Write to Read” during a period of 8 weeks. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective and it has been chosen according to the approach that learning takes place in interaction with others. The study presents a general view of earlier research of pupils with intellectual disabilities, reading and writing development, reading and writing difficulties, elements of success from teachers working with reading and writing training, pupils’ motivation and participation and with the method of “Write to Read”. By action research in our own classes, we wanted to investigate whether the method of “Write to Read” would be a suitable method to use when trying to develop pupils’ abilities to write and read in Swedish (compulsory) special schools, focusing on pupils with severe intellectual disabilities. We have conducted observations, kept a journal with daily notes, the pupils have been filmed and we have taken photos of our pupils’ work. To sum everything up, our study shows that “Write to Read” combined with training abilities such as knowledge of the letters and of clapping to syllables could be a suitable method within special schools. The result shows that pupils were developing within a number of areas and contributory effects of the study were that our pupils’ motivation and participation increased prominently.