Projektet utforskar knuttimringstraditionen i Dalarna, både som konstruktionsprincip och estetiskt uttryck. Teknikens historik och uppkomst analyseras, samt kringliggande fenomen så som fyrkantsgården, fäbodkulturen och månghussystemet. Olika tidstypiska konstruktionsmässiga detaljerna presenteras – knuttimringen med dess olika knuttyper, ved- och faltak och den vanligaste typen av grundläggning; knutstenar. Den samtida bebebyggelsen analyseras för att se hur den förvaltar traditionen idag – vad har bestått och vad har tillkommit? Planbestämmelser för ett område i Lerdal, Rättvik, visualiseras och diskuteras – lyckas man genom dessa bevara det ursprungliga uttrycket, eller är det någonting annat som utgör kärnan i traditionen? Ett förslag på ett sommarhus i området presenteras, som på ett alternativt sätt kombinerar traditionen med dagens teknik och möjligheter. Är det möjligt att på ett bättre sätt förvalta det kulturhistoriska arvet i Dalarna, men samtidigt kombinera med moderna arkitektoniska detaljer och kvalitéer? Denna fråga och fler försöker projektet besvara genom ett förslag som tar hänsyn till tradition, planbestämmelser, konstruktion, funktion, rumslighet, utsikt och avskildhet. / The project explores the timber joint tradition in Dalarna, Sweden, both as a construction principle and aesthetic expression. The history and origins of the technique are analyzed, as well as associated phenomenas such as the square yard, pasture culture and the system of having several smaller houses with different functions. The various typical structural details are presented - timber jointing with its different joints, different types of roofing and the most common type of foundation; joint stones. The contemporary built environment is analyzed to see how it preserves the tradition today - what has remained and what has been added? Plan regulations for an area in Lerdal, Rättvik, are visualized and discussed - is the original expression preserved through these regulations, or is there something else that constitutes the core of the tradition? A proposal for a summer house in the area is presented as an alternative method to combine tradition with today's technology and capabilities. Is it possible to more successfully preserve the cultural heritage of Dalarna, but at the same time combine with modern architectural features and qualities? This question and more, the project seeks to answer through a proposal that takes account of tradition, plan regulations, construction, function, spatiality, view and privacy.

Under hösten 2020 genomfördes en revidering av energikraven i Boverkets byggregler (BBR29). Denna revidering grundades på EU´s bestämmelser om att alla nationer ska införa regler så att nybyggnation av hus måste ske på ett sätt, som inom EU benämns som nära-nollenergibyggnader. EU har dock inte, på central nivå, definierat vad som menas med nära-nollenergibyggnader utan det har överlåtits till varje nation att bestämma.    De svenska energikraven är uppdelade på tre olika delar. Det ena som mäts är ett primärenergital, det andra är installerad eleffekt och den sista faktorn är genomsnittlig värmegenomgångskoefficient.    I denna undersökning har småhustillverkare kontaktats för att undersöka om de nya kraven har inneburit att några konstruktioner behövts förändras. Det som kan konstateras är dock att de undersökta småhusen klarar de nya kraven utan konstruktionsförändringar. Kraven har skärpts i omgångar under de senaste tio till femton åren och det visar sig i denna undersökning att småhustillverkarna når de krav som finns idag.    Något som dock kan diskuteras är om de nya kraven som Boverket infört kan anses vara tillräckliga för att vi ska nå de globala mål som finns runt hållbar utveckling. / During autumn 2020 there were a revision of the energy requirements for buildings. The requirements in Sweden are written by the National board of housing, building and planning. The revision is based on rules made by EU. The rules imply that all new buildings need to be built like nearly zero-energy buildings. EU have not made a definition of what is meant by nearly zero-energy buildings. This definition is up to each Member state of the EU to decide.   In Sweden there are three different requirements that need to be reached. One is the amount energy used for heating the building. The amount energy is corrected by a geographic factor depending on where in Sweden the building is built. The value is then multiplied by a factor depending on the energy carrying and at last the value is divided by the heated area. The other requirement is due to installed electricity power that is allowed for heating and production of warm water. The last one is average heat transfer coefficient, which is a measurement of how much heat energy the building emits through the climate shield.    In this survey, different producers of small houses have been contacted to explore if the new requirements have led to new constructions. By doing this examination there can be established that the new requirements can be reached without any changes in the construction. The requirements have become more and more strict during the last ten to fifteen years and it proves in this survey that the producers of small houses meet the requirements without problems.    Something that can be discussed though, are if the new requirements that the National board of housing, building and planning has set, can be considered enough to reach the global sustainable development goals. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Syftet med studien är att undersöka och visa på det övergripande underhållsbehovet bland småhusfastigheterna i Jämtlands län samt identifiera ökade risker som fastigheterna har inför ett förändrat klimat. Data från 462 fastighetsvärderingar av småhusfastigheter i Jämtlands län under januari 2013-april 2020 har hämtats in och bearbetats. Vidare har denna data samkörts med offentliga fastighetsdata från SCB och Skatteverket samt med klimatdata från SMHI. Studien visar att länet har ett eftersatt underhåll på småhusfastigheterna. Jämtlands län har en majoritet av småhusbyggnader med byggår före 1980 samt, enligt studien, en stor del av ytskikten i slutet av sin tekniska livslängd. Ett eftersatt underhåll i kombination med ett förändrat klimat samt stora ekonomiska differenser inom länets kommuner riskerar att ytterligare försämra byggnaderna och därmed förkorta deras livslängd. Studien visar att 3% av småhusfastigheterna värms upp av olja vilket inte är en hållbar uppvärmningsmetod. 12% av småhusfastigheterna har bergvärme och även om andelen ökar så har visar studien att nästan 50% av småhusen har elpanna eller direktverkande el vilket innebär att många har oekonomiska äldre installationer för sin uppvärmning. Byggnadstekniskt visar studien att mer än en tredjedel av småhusfastigheterna har krypgrund. Ca 2% av fastigheterna har installationer med asbest eller problem med radon. Bara ca 30% av småhusfastigheterna har någon form av frånluftsfläktar/mekanisk ventilation. Länet har småhusfastigheter med ett bedömt marknadsvärde av ca 42,6 miljarder kronor. Fastigheter till ett värde av ca 19 miljarder kronor bedöms ha tydliga anmärkningar om eftersatt underhåll och fastigheter med ytterligare 6,7 miljarder i värde bedöms riskera konsekvenser om inte de får ett ökat underhåll. Även om fastighetsägaren själv är ansvarig för underhåll och därmed själv står risken för att byggnaden får en kortare livslängd, så blir problemen bara större om underhållsbehovet ökar. Låga fastighetspriser och fastigheter med hög befintlig underhållsskuld gör att möjligheterna till belåning för köp och renovering minskar. Detta innebär i sin tur att underhållsskulden riskerar att öka ännu mer och att fler fastigheter står övergivna. Problemet bedöms vara som störst i glesbygdskommuner som skulle behöva fler invånare. Detta är en ond spiral som riskerar att gå snabbare i Jämtlands län, framför allt vid ett förändrat klimat och med dagens befintliga skick på småhusfastigheterna.

Vi människor spenderar en stor del av våra liv inomhus, varför kvalitén på luften är av stor betydelse. En tydlig definition på begreppet god inomhusmiljö eller bra luftkvalité är svår att specificera, även om man vet att det finns ett flertal faktorer som påverkar den upplevda komforten och har inverkan på både människans hälsa och dess prestationsförmåga (Warfvinge & Dahlbom 2010). Konsekvenserna av dålig luftkvalitet har visat sig vara många, och problemet ter sig betydligt mer komplext än vad man inledningsvis kan tro.Studien undersöker huruvida inomhusmiljörelaterade problem kan urskönjas i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation, och om det finns behov av att införa lagstadgade ventilationskontroller, likt systemet med OVK. Mätningar har genomförts i sex enfamiljshus i bostadsområdet Johanneslust i Malmö. Luftflöde, lufttemperatur, operativ temperatur samt relativ fuktighet har bestämts med adekvat mätutrustning, och denna data har kompletterats med en frågeenkät där de boende i området fått redogöra för upplevd inomhusmiljö. Med avstamp i det teoretiska materialet samt rådande lagar och regelverk har mätresultaten och enkätsvaren kunnat analyseras och sammanställas. Det visade sig att endast ett av de sex mätobjekten uppnådde ett tillräckligt högt luftflöde per kvadratmeter boyta, enligt Boverkets definition på 0,35 l/s,m^2, men att den relativa fuktigheten i samtliga hus var inom ett acceptabelt intervall, likaså inomhustemperaturen. Resultatet från enkäterna visade att 98 % av de boende i området var mycket eller ganska nöjda med sin bostad överlag, men drag, för låg eller varierande rumstemperatur samt instängd lukt besvärade mellan 40 – 60 % av de svarande. Av de framkomna resultaten drogs slutsatsen att otillräcklig luftomsättning i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation är tämligen vanligt förekommande. Tidigare studier, ELIB (1990) och Bostad barn och hälsa (2000), som visat att 4 av 5 hushåll har en luftomsättning som inte uppgår till kravet, kan tillsammans med mätresultaten vara en god indikator på att ett standardiserat system för ventilationskontroll i småhus bör införas. / The study examines whether indoor environmental problems can be discerned in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation. Measurements have been conducted in six single-family houses in the residential area of Johanneslust and Håkanstorp, Malmö. The air flow and operational temperature as well as relative humidity has been determined, and the data has been paired with a questionnaire in which the residents of the area have had the opportunity to describe their perceived indoor environment. Using the theoretical material and actual laws and regulations as a springboard, an analysis of the measurements and the obtained answers from the questionnaire could be made. It showed that only one out of the six houses in the study had an adequate air flow per square meter, defined by the Swedish Board of Housing as 0,35 l/s,m^2, but that the relative humidity and indoor temperature were both in what would be considered an acceptable span. 98 percent of the residents in the area were very or quite satisfied with their living space overall, but too low or varying room temperature and odor troubled 40 – 60 percent of the respondents. The conclusion drawn from the results is that an insufficient air flow is common in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation systems. Previous studies, ELIB (1990) and Bostad barn och hälsa (2000), has shown that 4 out of 5 households have an air circulation that does not meet the requirement set, and in light of the results of this study legislated controls of the indoor environment and ventilation systems in single-family houses should be implemented, and possibly bring with it improved indoor environment.

Med de nuvarande historiskt höga elpriserna och korta perioder av effektbrist är det mer relevant än någonsin att utforska möjligheterna att ersätta direktverkande el med alternativa system. Detta arbete undersöker, i samarbete med Länsstyrelsen i Halland, olika alternativa uppvärmningssystem som kan minska användningen av direktverkande el inom bostads- och servicesektorn, vilket utgör en betydande del av Sveriges totala elanvändning. Det primära målet är att visa hur regeringens investeringsstöd kan användas för att förbättra uppvärmningssystemen i småhus som för närvarande använder direktverkande el.Med data från energideklarationsregistret och fastighetsregistret har vi undersökt hur Hallands småhusbestånd använder sig utav direktverkande el. Genom att använda denna statistik, samt beräkningsprogramvara, har arbetet kunnat resultera i en el-besparingspotential för småhus i Halland.Den totala elanvändningen för Hallands småhus är cirka 1200 GWh/år. Resultatet visar att det finns en potential att spara 38–46 GWh/år genom att energieffektivisera studiens urval av småhusbeståndet i Hallands län.För att uppnå detta resultat har flera åtgärder genomförts och simulerats, inklusive installation av en värmepump, förbättring av klimatskalet genom tilläggsisolering och fönsterbyte samt installation av solceller. / This collaborative study with the County Administrative Board of Halland investigates various alternative heating systems to reduce reliance on direct electric heating in the residential sector, which account for a significant portion of Sweden's electricity consumption The primary objective is to demonstrate how government investment incentives can improve heating systems in single-family houses that currently employ direct electric heating. By analysing data from the energy performance certificate register and real property register, we assess the utilization of direct electric heating in Halland's single-family house stock. Through the integration of this statistical data and calculation software, the study reveals a significant potential for electricity savings in single-family houses in Halland.The results highlight a potential annual savings of 38-46 GWh in Halland County.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka risker som finns vid grundläggning av småhus. Metoden som användes var litteraturstudie av geotekniska risker vid stora projekt. Riskerna som återkom delades in i geologiska, mänskliga och ekonomiska faktorer. Därefter diskuterades om dessa risker även är aktuella för småhus. Bland de geologiska faktorerna ansågs inte markförhållanden utgöra en betydande riskkälla för småhus då dessa antingen är välkända eller mindre svåra att kontrollera på grund av husets begränsade utbredning på marken. Däremot är det mycket viktigt att känna till eventuell förekomst och omfattning av farliga ämnen eller egenskaper i omkringliggande mark. De mänskliga faktorerna var okunskap, brist på kommunikation, otydliga kontrakt och beslut av chefer. Några risker var att nödvändiga undersökningar inte görs eller att resultaten av de undersökningar som görs misstolkas. Risker för missförstånd mellan olika yrkesgrupper ansågs vara mindre då färre människor kommunicerar på ett småhusbygge, men risken att byggherren inte tolkar experters rekommendationer rätt bedömdes vara högre. Otydliga eller obefintliga kontrakt bedömdes vara vanligare. Slutsaten var att de största riskkällorna är marken och projektledaren. Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. / The purpose of this essay is to examine the risks associated with foundations of small houses. The method used in this paper was a literature study of geotechnical risks in large projects. Recurrent risks were divided into geological, human and economic factors. Thereafter it was discussed whether these risks could occur for small projects as well. Among the geological factors, soil conditions were not considered to be a significant source of risk for a small house since these are often well known or less difficult to inspect because of the limited expansion of a house on the ground. However, it is very important to be aware of possible presence and scope of dangerous elements or properties in the surroundings. The human factors identified were lack of knowledge, lack of communication, unclear contracts and management decisions. Some of the risks implied not performing the necessary investigation or misinterpretation of the obtained results. The risk of misunderstandings between different professions was considered to be lower as there are fewer workers involved, but the risk of a client not interpreting the recommendations made by an expert was deemed to be higher. Unclear or non-existing contracts were also assessed to be more common. The conclusion was that the greatest sources of risks are the ground and the project management

Building façades can be affected by mould, algae and cyanobacteria which, through their dark pigments in the cells, can cause discoloration on the façade. These organisms are affected, among other things, by the availability of water and the air humidity. Discoloration generally does not cause any damage to the building, just presents as an aesthetic problem. There are various ways to prevent the emer-gence of these organisms. However research has shown that with the wrong methods used an opposite effect can be received. The methods that are used can also present a hazard for the environment. A field study of three different areas in Gävle, Sweden was carried out, here an ocu-lar inspection was made to identify buildings affected by discoloration. The areas studied were Lexe, Brynäs and Bomhus. In total 50 building facades with discolo-ration were found displayed on 25 different buildings. In Lexe and Bomhus several houses were found with facades that were classified as having the degree of discolo-ration “very”. The degree of discoloration was based on how widespread the discolo-ration was and how clearly it was visible to the naked eye. It was divided into three categories: “little”, “moderate” and “very” discoloured. A theory why these two areas were highly affected is the fact that they contain more vegetation compared to Brynäs. The proximity to water and roads was also considered to have had an effect. But it has not been possible to indicate how much these three aspects have affected. North and west façades were affected to a greater extent compared to south and east facades. A survey was distributed to everyone in the area. In the survey, respondents had to answer questions about discoloration. This to study how house owners feel about the problem. The response rate was low and only 33 responses were received. Hence, the survey not being as reliable as the sample size is small. But from the re-sponses that came in, it could be deduced that the majority wasn’t worried about di-scoloration. Even if they personally had been affected or currently dealt with the problem of discoloured building facades. Six pictures of building facades were also shown, this to find out how many of the respondents would take action to fix the facade in question. The results showed that the answer generally did not depend on the size and extent of the facade that was affected but rather how visible the discolo-ration was. Which mainly is affected by the colour of the facade and the type of org-anism. / Fasader kan drabbas av mögelsvampar, algbildning och cyanobakterier som genom sina mörka pigment i cellerna kan orsaka missfärgningar. Organismerna påverkas bland annat av vattentillgången och luftfuktigheten. Missfärgade fasader är generellt inget som skadar byggnaden utan endast ett estetiskt problem. Det finns olika sätt att förhindra tillkomsten av dessa organismer, dock kan dessa ha motsatt effekt om man behandlar mot fel organism. Metoderna som används kan även ha en stor nega-tiv effekt på miljön. En fältundersökning av tre områden i Gävle utfördes, här gjordes en okulär besikt-ning för att identifiera byggnader drabbade av missfärgningar. Områdena som un-dersöktes var Lexe, Brynäs samt Bomhus. Sammanlagt återfanns 50 fasader med missfärgningar utspridda på 25 olika hus. I Lexe och Bomhus hittades flera hus med fasader som klassades ha missfärgningsgraden “mycket”. Missfärgningsgraden baseras på missfärgningens utbredning samt hur visuellt tydligt den är och delades upp i ka-tegorierna “lite”,”måttligt och “mycket”. En teori är att dessa två områden har mera vegetation jämfört med Brynäs, även närheten till vattenmassor och större vägar an-ses ha påverkat. Men det har inte kunnat anvisats hur mycket dessa tre aspekter på-verkat. Nordliga och västliga fasader visade sig i större omfattning drabbas jämfört med sydliga- och östliga fasader. En enkät delades ut till samtliga i områdena i syfte att studera hur villaägare känner inför problemet med missfärgningar och algtillväxt. Svarsfrekvensen blev låg och endast 33 svar inkom. Därav är enkäten inte lika tillförlitlig då urvalet är litet. Av de svar som inkom kunde det utläsas att majoriteten inte var oroliga för problemet även om de just nu hade drabbade fasader eller tidigare haft. Sex bilder på fasader vi-sades även för att ta reda på hur många av respondenterna som skulle åtgärdat fasa-den i fråga. Resultatet blev att svaret generellt inte berodde på i vilken omfattning det vill säga utbredningen av fasaden som var drabbad utan mer hur synlig missfärg-ningen var. Vilket främst påverkas av fasadens färg och typen av organism som angri-pit fasaden.

Idag står mänskligheten inför stora förändringar i klimatet, men en ansträngning från alla kan dessa förändringar motverkas. Detta examensarbete är en påpekning som kan leda till en bättre miljö.   Syftet med examensarbetet är att i samverkan med företaget Lönn Energi undersöka och analysera kända köldbryggor i två småhus. Som ligger i närheten av Gävle och jämföra köldbryggsandelen i husen med schablon-påslaget om 20%.  Det som ska beräknas är andelen linjära köldbryggor i förhållande till värmegenomgångskoefficienten, Som resultat visar arbetet att för de två husen som undersöktes att andelen köldbryggor i förhållande till Um går på 4,5% för huset i Årsunda och 8,4% för huset i Lingbo. / Today, humanity is facing major climate changes, but with the efforts of all, these changes can be prevented. This thesis work is a remark that can lead to a better environment.  The purpose of the thesis is to investigate and analyze known thermal bridges in two single-family houses which is located near Gävle. And to compare the thermal bridges percentage in the houses with the recom-mended addition of 20 % in collaboration with Lönn Energi.   As a result, the work shows that for the two houses examined the propor-tion of thermal bridges in relation to heat transfer coefficient Um is 4.5% for the house in Årsunda and 8.4% for the house in Lingbo.

The following study is part of a research project at Uppsala University. The purpose of the research project is to investigate careful energy efficiency measures, which can be implemented in 20th-century single-family housing, in order to contribute increased knowledge on how the single-family housing stock can be made more energy-efficient. This report contributes knowledge about single-family housing from the 1960´s in Uppsala, with a focus on measures that make the buildings live up to the requirements of the Swedish building regulations (BBR 29). The report covers two single-family housing areas in Uppsala, Sunnersta and Valsätra, for each area a typical house has been selected for further studies. One has a wooden facade and the other has a facade of bricks. The proposed renovation packages are divided into three levels: MIN, MAX, and MIX, which describe the scope of the measures. The first package of measures (MIN) includes milder changes in the facade and the plinth. The second package of measures (MAX) includes major procedures in all parts of the building to ensure maximum energy savings. The last package (MIX) is a combination of the two action packages MIN and MAX. All the packages are simulated in BIM Energy and the simulated packages of measures for both type houses meet the energy performance requirements in BBR of 90 kWh/m2Atemp and year. However, only the action packages MAX and MIX for type house I meet the requirement regarding the U-average of 0,30 W/m2K. In the package MAX, both type houses achieve energy classification A, while the packages MIN and MIX for both type houses achieve an energy class of at least C. The energy prime is reduced by milder procedures in the framework of the buildings. To lower the U-average requires major changes in the design of the buildings. The requirement for the U-average doesn’t need to be achieved to have an energy prime which is in accordance with the requirements from the BBR.  The type houses meet today’s energy performance requirements and can be adapted to stricter requirements in the future. Type house I has a greater opportunity to meet future U-average value requirements than type house IV. The action packages can to a high degree be used in the reference areas. The MAX and MIX packages have a greater impact on the character of the area in Sunnersta and Valsätra, while the MIN package to a greater extent takes the surrounding area into account

Rapporten undersöker hur de unika egenskaperna på småhusfastigheter värderas när det är svårt att hitta likartade jämförelseobjekt på samma delmarknad. Det som skiljer det här arbetet från andra arbeten är att det diskuteras kring hur fastighetsvärderaren sätter ett värde på de unika detaljerna i marknadsvärdesbedömningen. För att samla in data till arbetet har det använts en kvalitativ metod som avser att klargöra hur undersökningarna går till för att uppfylla syftet.  Det finns några olika värderingsmetoder som enligt teorin används som grund av alla värderare, i olika sammanhang för att uppskatta marknadsvärde. En stor skillnad mellan teorin och praktiken som framkommer är att värderarens erfarenhet och känsla för värdebärande faktorer verkar ha en stor del i bedömningen, vilket kan vara positivt och ge ett bättre marknadsvärde men samtidigt kan vara negativt eftersom det inte är så sakligt. Vissa unika egenskaper kan värderas med produktionskostnadsmetoden och regressionsanalyser under vissa förutsättningar, för att ta fram värde på de unika egenskaperna. Om bedömningsprocessen inte är korrekt eller om värderaren har ont om tid kan det leda till mindre trovärdiga bedömningar och i slutändan en lägre trovärdighet för branschen, detta kan tänkas bli än värre om argumenten i värdeutlåtandet uppfattas som svaga. Det empiriska materialet har erhållits genom fem intervjuer för att kunna koppla teorin till verkligheten. De fem respondenterna diskuterade kring värdering av unika egenskaper från flera olika perspektiv, det konstaterades då att det finns vissa skillnader men också stora likheter i de olika arbetssätt som de tillämpar. Arbetet visar också att det finns en hel del skillnader mellan fastighetsvärdering i teorin och praktiken, konsekvenserna av detta är ett intressant område att forska vidare på. / This thesis will examine how unique characteristics of properties are being valued when it is difficult to find proper comparison objects on the same submarket. What differs this study from studies being already made is primarily the focus on unique characteristics in market value estimation. To collect data for this work, a qualitative method has been used. The method intends to clarify how the work should be executed to fulfill the purpose.  There are theoretically a couple of valuation methods used as a base by all appraisers, in different situations to estimate market value of properties. A big difference between theory and practice that is shown is that the appraiser’s experience and sense för value-bearing factors seem to have a large part in the assessment. This can be positive and provide a more precise market value, but it is also negative since it lacks factual base. Production cost method and regression analysis can be used to estimate the increase of value for unique characteristics under certain specific conditions.  If the assignments process is not correct or if the appraiser does not have a lot of time. This can lead to less reliable assessments and ultimately a lower credibility for the industry, especially if the arguments in the value statement are perceived as weak. The empiric material was collected through five interviews, to be able to establish a connection between theory and reality. The five respondents were discussing valuations of unique characteristics from several different perspectives, and it was found that there were some differences between the appraisers and how they work, but also many important similarities in the workflow and the methods being applied. This work will show that there are actually a number of differences between valuation in theory and in practice. The consequences of that are discussed a little bit but would be an interesting area for further studies.