District heating is an environmentally friendly heating principle that is widely used in Sweden. A problem that has arisen is that while district heating dominates heating of apartment buildings, the district heating companies have difficulties competing in single-family houses. In Örebro, the 7th largest city in Sweden, this problem causes some worries because of the environmental benefits with district heating compared to electricity-based heating alternatives which are more commonly used. The goal of this study has been to calculate the life cycle costs for district heating in Örebro from the house owner’s perspective and to compare these with the life cycle costs for heating by geothermal heat pumps. The study also examines the potential of a few proposed solutions for improved economy for district heating in areas with single-family houses. The calculations estimate the life cycle costs during 30 years for district heating to 697 kkr and 562 kkr for geothermal heat pumps. High energy costs being the primary reason for the district heating’s expensive outcome. A possible solution to improve the situation for district heating is the development of low temperature distribution.This could decrease the heat losses and thereby make district heating less expensive. Another solution that will make district heating more profitable in the future is district heating powered machines such as washing machines, dryers and dishwashers. The use of these machines replaces electricity consumption with heating consumption. For the use of these machines in houses with conventional district heating a separate pipe is needed which makes them not profitable at the moment. In Västerås, a city comparable to Örebro, low temperature grids are being developed with district heated machines in areas with newly built low energy houses. This solution uses a secondary grid with only one pipe for heating, heating of water and the district heated machines. The life cycle costs for this solution is 653 kkr, much less expensive than the conventional district heating in Örebro. An introduction of a similar solution in Örebro could make district heating in one-family houses more profitable, for both producer and consumer.

De flesta äldre vill bo kvar i sina hem så länge de kan(Kärnekull 2011, 31). Men många tvingas till slut att flytta eftersom det blir omöjligt att bo kvar i hemmet. Den fysiska hemmiljön blir ofta ett hinder för de äldre att utföra vardagliga aktiviteter.(Abrahamsson och Nord 2012, 121) Syftet med studien är att visa om det är möjligt att anpassa ett bostadshus från 50-talet och göra det tillgängligt åt en äldre människa med funktionsnedsättning, som även ska fungera generellt för alla och utan att förstöra husets värden och karaktär. Syftet är också att undersöka och diskutera vilka för- och nackdelar de olika boendena för äldre har. Arbetet består av en litteraturstudie och ett designförslag. Litteraturmaterialet beskriver olika boende för äldre, hur boende anpassa till äldre och hur äldre personer egentligen vill bo. Objektet för designförslaget för en ombyggnation är ett 50-tals hus på Dahlsgatan i Gällivare. Designförslaget visar att det går att bygga om ett hus så att det är väl anpassat och tillgängligt för en äldre person och att huset efter ombyggnad även kan fungera generellt för alla utan att husets karaktär och värde har påverkats negativt.

Bakgrund: År 2012 tog Boverket fram ett Tobins q värde för alla kommuner i Sverige. Med Tobins q kan man beskriva den teoretiska lönsamheten vid nybyggnation av småhus genom att dividera marknadsvärdet på ett existerande hus med totala produktionskostnaden för en liknande bostad. Kommunerna i Dalsland fick Tobins q värden som låg mellan 0,0–0,79. Boverket skrev i sin rapport att ett Tobins q under 0,8 innebär försämrade möjligheter för nybyggnation, vilket samtliga Dalslandskommuner hade. Det gör det intressant att undersöka hur många småhus det byggs i Dalsland, om bostadsmarknadsläget har ändrat sig så att det idag går att bygga med teoretisk lönsamhet och hur marknadsläget skulle kunna förbättras så att det byggs mer. Metod: För att svara på hur många småhus som byggs sammanställdes data från plan- och byggavdelningarna från samtliga undersökta kommuner. Nya Tobins q värden för Dalslandskommunerna bedömdes genom att dividera ett genomsnittligt marknadsvärde för existerande hus med en beräknad totala produktionskostnaden för ett nytt hus. Marknadsvärden togs fram genom ortsprismetod. Ortprisanalysen visade att det fanns för få hus som passade in som jämförelseobjekt, därför delades hela Dalsland in i tre delmarknader istället. Lantligt, strandnära, och tätortsläge. Totala produktionskostnaderna för att bygga hus på varje delmarknad togs fram genom att sammanställa kostnaderna för tomt, hus, markarbeten och lov. Hur läget kan förbättras för att möjliggöra fler nybyggnationer har undersökts genom intervjuer med kommunalråd, plan- och byggavdelningar, fastighetsmäklare samt en banktjänsteman. Totalt har 13 intervjuer genomförts, varav tio var platsbesök och tre via telefon. Svaren på intervjufrågorna sammanställdes och analyserades för att skapa en övergripande bild av hur det kan skapas bättre förutsättningar för nybyggnationer i Dalslandskommunerna. Resultat: Hur mycket byggs det? År 2018 i Dalsland byggdes det 37 småhus vilket motsvarar 0,85 hus per 1000 invånare. Studien sträcker sig mellan 2013–2018, men den har inte visat på några signifikanta förändringar åt något håll gällande antal hus som byggs. Går det att bygga med lönsamhet? Nej, det är inte troligt att det blir lönsamt att bygga i Dalsland, men i vissa lägen går det att bygga utan att göra en förlust. Strandnära läge i Dalsland fick ett Tobin q på 0,99, vilket är högre än vad rikssnittet var Sverige 2012 då det låg på 0,9. De två andra marknaderna fick ett lite sämre resultat. Tobins q för Lantligt läges uppskattades till 0,75 medan tätort läge slutade på 0,68. På de marknaderna går det alltså inte att bygga med teoretisk lönsamhet enligt denna studie. Vilka förutsättningar krävs för att det ska byggas mer? Det finns två huvudanledningar till att det inte byggs mer än det gör enligt kommunerna. Den första är att Länsstyrelsen säger nej till dispens från strandskyddet vilket leder till att det inte går att skapa attraktiva tomter i strandnära lägen. Den andra är att det är svårt att få lån för att bygga småhus på grund av låga Tobins q-värden. Kommunernas förslag på lösningar går ut på att staten behöver göra ändringar, framförallt lagändringar eller tillägg till lagen. För att LIS ska fungera bättre ur deras synpunkt borde Länsstyrelsen tillämpa en generösare tolkning av strandskyddslagen, vilket skulle resultera i fler dispenser från strandskyddet. Lösningarna för att höjda deras Tobins q var fler. Exempel på dem är bidrag för nybyggnation av småhus på landsbygden, högre bidrag för flerbostadshus och sänka momsen på byggmaterial för att nämna några. / Background: In 2012 Boverket calculated a Tobins q for all municipalities in Sweden. Tobin q describes the theoretical profit when building a single-family house, by dividing market value of an existing house with the total production costs of a similar house. The municipalities in Dalsland had a Tobins q value between 0,0-0,79. Boverket wrote in their report that a Tobins q below 0,8 means worse possibilities for building new houses, which was true for all the municipalities in Dalsland. This makes it interesting to investigate how many single-family houses that are built in Dalsland, if the housing market has changes to a point that makes it possible to build houses with a theoretical profitability and what would enable more houses to be built. Method: To answer how many single-family houses that are built, data, from the planning and construction department was gathered and compiled. Tobins q for the Dalslands municipalities was assessed by dividing the average market value for an existing house with a calculated total production costs for a new house with the same standards. The market values were assessed by looking at sales of single-family houses with the same or similar standard as a new house. The analysis showed that it was too few sales that fit the criteria in all the municipalities, instead all Dalsland was divided in to three submarkets. Rural-, waterfront- and urban locations. The cost of building a new house was calculated for each submarket. The costs that were compiled was for building plot, house, foundation and planning permission. What it would take for the housing market to be improved to enable more houses to be built was investigated by conducting interviews with chiefs of municipals, the planning and construction department, real estate agent and a banker. Result: How much are being built? 2018 in Dalsland 37 single-family houses was built which results in 0,85 single-family houses per 1000 inhabitants. The study reaches from 2013-2018, but it has shown no clear signs of any changes of the amounts of house that is being built. Is it possible to build with theoretical profit? No, it's not likely that you will make a profit from building in Dalsland, but in some locations you can build without taking a loss. Waterfront locations got a Tobins q value of 0,99, which are higher than what the national average was in Sweden 2012 which was 0,9. The two other markets got a somewhat worse result. Rural location got a Tobins q value of 0,75 while urban location got a Tobins q value of 0,68. This study shows that you can't build single-family houses on those locations and make a theoretical profit. What would it take for the housing market to be improved to enable more house to be built? The two biggest obstacles according to the municipalities are that the County Administrative Board are turning down requests for dispensation from the Beach Protection Act and that it is hard for people to get a loan to build houses because of the low Tobins q value. Their proposal for solutions are that the state needs to make changes, especially legislative changes or additions. For LIS to work better from their point of view, the County Administrative Board should apply a more generous interpretation of the Beach Protection Act, which would result in more dispensations from the coastal protection. They had more solutions for raising their Tobins q value. Examples of these are: grants for new construction of small houses in the countryside, higher grants for apartment buildings and lower the VAT on building materials to name a few.

Självförsörjande småhus gör att beroendet av de kommunala näten försvinner ochflexibiliteten ökar. Det finns fortfarande stor potential till utveckling av tekniska lösningaräven om mycket teknik redan finns på marknaden för exempelvis elproduktion,säsongslagring, uppvärmning, vatten och avlopps samt ventilation. Helt förnybaraenergikällor behöver prioriteras och en övergång till dessa kräver en förändring ibeteendemönster och mer energieffektivt byggande för att minska energianvändningen.Vid utformning av självförsörjande hus kan med fördel solen användas vilket kan påverkaorientering och taklutning. Ytterligare aspekter som kan tas hänsyn till är valet avbyggnadsmaterial, teknikutrymme, klimatskalets uppbyggnad och dispositionen avplanlösningen. / Self-sufficient small housing makes the dependence of the municipal sustentation to minimizeand the flexibility increases. There is still a high potential for developing technical solutionseven though a lot of the technology already exists on the market regarding for examplesolutions for energy production, seasonal storage, heating, water supply, draining system andventilation. Renewable energy sources need to priorities and a transition to 100 % renewableenergy require a change in pattern of behavior and more energy efficient buildings to lowerthe consumption. When designing self-sufficient houses, the sun is a good source for both energy and heatingwhich can have an impact on the orientation of the building and the slope of the roof. Otheraspects to consider can be the choice of building material, technical space, the climate shelland the disposition of the plan.

Syftet med denna studie är att ta reda på om närheten till alpina skidanläggningar har någon påverkan på överlåtelsepriserna för fastigheter. Studien beskriver och analyserar även huruvida taxeringsnivån på småhusfastigheter nära en skidanläggning bör hanteras via värdeområdesindelningar eller inte. Studien skrivs på uppdrag av Lantmäteriet. I Sverige har marken delats upp i olika stora fastigheter. Varje fastighet är unik, vilket medför att det uppstår olika värden på fastigheterna. Den mest betydelsefulla faktorn för fastighetens taxeringsvärde är dess geografiska läge. Ligger fastigheten exempelvis långt från samhället, med dåliga kommunikationer till den närliggande staden, innebär det ofta ett förhållandevis lågt fastighetsvärde. Om fastigheten däremot har bra kommunikationer, nära till affär och skola, tillgång till kommunalt vatten och avlopp innebär det ofta ett högre fastighetsvärde. För att kunna undersöka hur närheten till alpina skidanläggningar påverkar fastighetsvärdet har det i detta arbete gjorts ortsprisundersökningar på två alpina skidorter, Björnrike och Lofsdalen i Härjedalens kommun. Data om försäljningar har samlats in för respektive område, vilka sedan har analyserats och bearbetats, och slutligen renderat i ett resultat. Det har även genomförts intervjuer under arbetet med studien. Resultatet i studien visar att det finns ett samband mellan småhusfastigheter som har ski-in/ski-out-läge och taxeringsvärdet. Fastigheter som har detta läge säljs för högre köpeskillingar än de fastigheter som inte innehar ett ski-in/ski-out-läge. Detta arbete har dock enbart undersökt hur ski-in/ski-out-läget påverkar marknadsvärdet för fastigheter i Björnrike och Lofsdalen. Fastighetsmäklare från andra alpina skidorterna i Sverige är dock överens om och bekräftar uppfattningen om att försäljningspriserna är högre för fastigheter och bostadsrätter som innehar ski-in/ski-out-läge. I Björnrike visade sig inte värdeskillnaderna vara så pass betydande att de undersökta fastigheterna behövde hanteras med hjälp av värdeområdesindelningar, men i Lofsdalen bör småhusfastigheter med ski-in/ski-out-läge hanteras via separata värdeområden. Ett förslag som under arbetet med studien har tagits fram och som redovisas i diskussionen är att småhusfastigheter vid alpina skidanläggningar skulle kunna hanteras i olika belägenhetsklasser i förhållande till skidbacken och skidliften. Utifrån belägenhetsklass skulle småhusfastigheterna kunna taxeras annorlunda. Ju närmare skidbacken eller skidliften fastigheten ligger, desto högre belägenhetsfaktor kommer fastigheten att få, vilket i sin tur påverkar taxeringsvärdet. / The purpose of this study is to find out if vicinity to alpine ski resorts affect the transfer prices of properties. The study should also describe and analyse whether the taxation level of singel-family house properties close to a ski resort should be managed through value area divisions. The study is written on behalf of Lantmäteriet. In Sweden, the land is divided into various large properties. Each property is unique, which means that they have different values. The most important factor for the property’s tax assessment value is its geographical location. If the property is far from the community with poor communications to a nearby city, it probably has a low property value. If the property on the other hand has good communications, close to shops, schools and access to municipal water and sewage, it probably has a higher property value. In order to investigate this, two local price surveys on two alpine ski resorts has been done, Björnrike and Lofsdalen in the municipality of Härjedalen. Data on sales has been collected for each area, which has been analysed and processed into the result of this study. Interviews have also been done in the study. The study shows that there is a connection between family-house properties that have ski-in/ski-out location and the tax assessment value. Properties that have this location are sold for a higher purchase price than the properties that do not have a ski-in/ski-out location. This study has only investigated how the ski-in/ski-out location affects the market value of properties in Björnrike and Lofsdalen. However, real estate agents from various alpine ski resorts in Sweden agree that the sales prices are higher for properties and condominiums with a ski-in/ski-out location. In Björnrike, the value difference is not significant enough in order to be managed through value area divisions. In Lofsdalen, on the other hand, family-house properties with ski-in/ski-out location should be handled with separate value area divisions. One suggestion that this study has resulted in, and which is reported in the discussion, is that family-house properties at alpine ski resorts could be handled in different location classes in relation to the ski slope and the ski lift. Based on the location class, the family-houses would then be assessed differently. The closer to the ski slope the property is located, the higher the location factor the property will have, which affects the tax assessment value.

SABO – the Swedish Association of Public Housing Companies – is the organization of the municipality owned public housing companies in Sweden. One of SABO’s main objectives is to increase the housing construction, which the Kombohus project is an example of. SABO’s Kombohus are multi-dwelling building agreements from which member companies can make contract calls to a set price. There is a demand among the members for a new Kombohus concept targeting smaller houses. The demand comes from smaller member companies outside cities. The demand from smaller member companies can be explained by a higher availability of ground and a lower demand of multi-dwelling buildings. The purpose of this report is to look into basic conditions for a new Kombohus, which will help SABO in a future procurement. Experiences and requests have been gathered through interviews with member companies and housing suppliers. Collected data have been compiled to create a target image of how a new Kombohus could be designed. The summarized result has led to the conclusion that the new concept should consist of • Semi-detached houses and row houses • One story houses • Apartment sizes: 2 rooms: 50-60 m 2 3 rooms: 65-75 m 2 4 rooms: 80-90 m 2 • Accessible apartments for different target groups • Optional carport • Optional storehouse • Different facade materials selectable • Plastic mat or clinker in bathrooms selectable • Houses independent of heating system • Turnkey project including foundation, but excluding ground work • White goods included • Environmental certification possibly optional, but not included in basic concept / SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag är allmännyttans bransch- och intresseorganisation. SABO verkar bland annat för ett ökat bostadsbyggande, vilket Kombohusen är ett exempel på. Kombohusen är flerbostadshus som finns tillgängliga för SABOs medlemsföretag att enkelt avropa till ett fast pris. Det finns en efterfrågan bland medlemsföretagen för ett nytt Kombohus med inriktning mot småhus. Intresset för småhus kommer främst från de mindre medlemsföretagen utanför storstadsregionerna. Intresset kan förklaras med att tillgången på byggbar mark ofta är högre och efterfrågan på antalet nya lägenheter inte är lika hög. Syftet med denna rapport är undersöka förutsättningar för ett nytt Kombohuskoncept, vilket ska mynna ut i ett underlag för SABO att ta med sig vidare i en kommande upphandling. Genom intervjuer med både medlemsföretag och småhusleverantörer har erfarenheter samt önskemål samlats in. Insamlad data har sammanställts för att skapa en målbild av hur ett nytt Kombohus kan se ut. Slutsatsen visar att konceptet bör innehålla/bestå av • Lägenheter i par- och radhusform • Enplansbyggnader • Lägenheter bestående av 2:or, 3:or och 4:or • Lägenhetsstorlekar i intervallen: 2:or: 50-60 m 2 3:or: 65-75 m 2 4:or: 80-90 m 2 • Tillgänglighetsanpassade lägenheter för olika målgrupper • Carport som tillval • Lägenhetsförråd som tillval • Valbarhet mellan olika fasadmaterial • Valbarhet mellan plastmatta och klinker i badrum • Teknikneutrala hus ur uppvärmningssynpunkt • Totalentreprenad inklusive grund, men exklusive markarbeten • Vitvaror inkluderade i totalentreprenaden • Miljöcertifiering kan möjligen finnas som tillval, dock inte med i grundkonceptet

Vid val utav uppvärmningssystem för ett småhus är det viktigt att väga in för ochnackdelar, eftersom alla system är bra på olika sätt. Vilket system kommer är mestlämpligt utifrån husets egenskaper och behov?I detta exmenserbete jämförs fjärrvärme, bergvärmepump och frånluftsvärmepump påett utvalt nyproducerat småhus. Resultatet ska baseras på systemets kostnad, livslängd,underhåll och miljöpåverkan.Resultatet har visat att för detta specifika småhus, har frånluftsvärmepumpen varitdominerande i de utförda kalkylerna. / When choosing a heating system for a house it is important to weigh in the different prosand cons, because every system is good in its own way. Which heating system may be ofinterest, depending on the conditions of the house and its requirements?This thesis will compare district heating, geothermal heating and exhaust air heating on aspecific brand new house. The result will base on the heating systems costs, lifetime,maintenance and environmental impact.The result has proven that for this particular house, the exhaust air heating pump hasbeen dominant in the calculations performed.

A previously recognized problem with housing adaptations and retrofits is that they tend to compromise the character and architectural qualities of houses. Previous studies show that stigmatization of disabled people in the housing market can be avoided if housing adaptations are planned at an early stage in terms of the aesthetic aspects. Visualizations are often implemented at the design stage and can thus contribute to reducing stigma and increasing inclusion. The work is in collaboration with the small house manufacturer Eksjöhus AB. Eksjöhus designs modern houses with people's needs in mind to create accessible and sustainable environments. If the function and design of the house does not meet the individual's needs, it can be remedied with various housing adaptations, if not, there is a risk that the person cannot remain in the house in the long term. The goal of the study is to create a visualization that is presented at the request of housing adaptation for a newly produced single-family house. In this way, the possibility of designing newly produced housing-adapted houses can be expanded and improve the physical home environment for a wider range of people. The study aims to map the need for the visualization for involved parties and analyze the cooperation between parties in the field of housing adaptation of single-family houses and account for economic consequences.  The study begins with a pre-study to obtain a broader understanding of the areas of visualization, settlement patterns, accessibility, and housing adaptation. Case study as a qualitative research method is a central approach and the data collection technique applied is semi-structured interviews. The authors select and interview respondents from the professional groups of architects, occupational therapists, and people from disability rights associations. At the same time, visualizations are developed for a catalogued small house from Eksjöhus, Hagavik. Accessibility in the dwelling can be facilitated by minimizing level differences and designing floor plans with linear routes. It is considered beneficial to design dwellings with all types of rooms on the ground floor to increase the possibility of remaining in the dwelling.  According to the study's respondents, a common misconception in society is that it is more expensive to build accessible than to build inaccessible. Studies show that there is no difference. Housing adaptations carried out at a later stage have a negative impact on the architectural character of dwellings, therefore housing adaptations should be thoroughly planned and designed at an early stage to reduce the stigmatization of people with disabilities. Minimum requirements are too widely used as targets to result in accessible sustainable housing. There is a need for better communication between stakeholders, a common language, to increase understanding of each other. / Ett tidigare känt problem med bostadsanpassningar och efterkonstruktioner är att de tenderar att äventyra bostäders karaktär och arkitektoniska kvaliteter. Tidigare studier visar att stigmatisering av funktionsnedsatta personer på bostadsmarknaden kan undvikas om bostadsanpassningar planeras i ett tidigt skede vad gäller de estetiska aspekterna. Visualiseringar implementeras ofta i projekteringsstadiet och kan därmed bidra till minskad stigmatisering och ökad inkludering. Arbetet görs i samarbete med småhustillverkaren Eksjöhus AB. Eksjöhus utformar moderna bostäder med personers behov i omtanke för att skapa tillgängliga och hållbara hemmiljöer. Om bostadens funktion och utformning inte möter individens behov åtgärdas det med olika bostadsanpassningar, om inte finns det risk för att personen på sikt inte kan bo kvar i bostaden. Målet med studien är att skapa en visualisering som framförs vid önskan av bostadsanpassning för ett nyproducerat småhus. På så sätt kan möjligheten att utforma nyproducerade bostadsanpassade småhus vidgas och förbättraden fysiska hemmiljön för fler. Studien syftar till att kartlägga behovet av visualiseringen för inblandade parter och analysera samarbetet mellan parter inom bostadsanpassning av småhus samt redogöra för ekonomiska följder.  Studien inleds med en förstudie för att erhålla bredare förståelse inom områdena visualisering, bosättningsmönster, tillgänglighet och bostadsanpassning. Fallstudie som kvalitativ forskningsmetod är ett centralt angreppssätt och datainsamlingstekniken som appliceras är semistrukturerade intervjuer. Författarna utser och intervjuar respondenter från yrkesgrupperna arkitekter, arbetsterapeuter och personer från funktionsrättsförbund med nedsatt rörelseförmåga. Samtidigt utvecklas visualiseringar för ett katalogiserat småhus från Eksjöhus, Hagavik.  Framkomligheten i bostaden underlättas genom att minimera nivåskillnader och utforma planlösningar med linjära färdsträckor. Det anses vara fördelaktigt att utforma bostäder med samtliga typer av rum på entréplan för att öka möjligheten att bo kvar i bostaden.  Enligt studiens respondenter är en vanligt förekommande missuppfattning i samhället att det är dyrare att bygga tillgängligt i jämförelse med att bygga otillgängligt. Det finns studier som visar att det inte är någon skillnad. Bostadsanpassningar som utförs i ett senare skede påverkar bostäders arkitektoniska karaktär på ett negativt sätt, därför bör bostadsanpassningar planeras och utformas grundligt i ett tidigt skede för att reducera stigmatiseringen av funktionsnedsatta personer. Minimikraven används som målsättning i allt för stor utsträckning för att resultera i tillgängligt hållbara bostäder. Förbättrad kommunikation mellan aktörer krävs, ett gemensamt språk, för att öka förståelsen för varandra.

Energy efficiency in the building sector is crucial for many countries in succeeding with the completion of goals regarding energy efficiency. This study has investigated if there are any possible and reasonable solutions for Attefallshus in Sweden to meet the demands of the National Board of Housing regarding energy performance in houses. By building a model and calculating the annual energy usage for a specific Attefallshus, through simulations with the software IDA ICE and general input, an energy audit has been obtained. By comparing the specific energy usage for the studied case with the requirement the conclusion that it is possible for this small building to achieve a low enough energy usage to meet the demand. Solar cells are the key to accomplish the target of a low specific energy usage and by combining this with an effective system for heating it possible to get under the limit. The usage of domestic hot water is a very large part of the building specific energy usage and alone almost reaches the set bounds which is why it is of great importance to carefully design systems and to regain heat with effective ventilation. A large part of the energy usage in Attefallshus is related to the user why awareness and careful usage of energy is a significant factor in reaching a low specific energy usage.

Som följd av EUs direktiv om nya byggnaders energiprestanda ökar kraven på det svenska byggnadsbeståndet. Passivhusstandard är ett energiklassningssystem som kan nyttjas som verktyg för att nå energieffektiva byggnader. Att nå denna standard i små byggnader innebär dock enligt tidigare studier en utmaning och i Sveriges norra halva finns få passivhus, särskilt sådana som uppförts av egnahemsbyggare. Det gör det svårt att bedöma vad standarden innebär för den private beställaren av små enbostadshus, utifrån tidigare erfarenheter av motsvarande projekt. Denna studie syftar till att öka förståelsen för utmaningar vid byggande av små enbostadshus med passivhusstandard i norra Sverige. Det övergripande målet är att ta fram rekommendationer till beställare i norr som står inför val av energiprestandanivå för sina små enbostadshus, utifrån insikter som genereras av ett studieprojekt. Vilken energiprestanda som är rimlig för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr, är en av de frågor som svar söks på. Bedömningen görs utifrån svensk klassning av passivhus från Forum för Energieffektivt byggande, FEBY 18. Vidare ställs frågan hur utmaningarna ser ut för projekt av motsvarande omfattning där passivhusstandard eftersträvas. För att besvara frågorna har ett skarpt projekt valts som studieprojekt och utgångspunkt. Studieprojektet innebär en komplementbyggnad i ett plan om 55 m2 Atemp som planeras av egnahemsbyggare i Skellefteå för totalentreprenad. I studien ingår litteraturgenomgång om passivhusteknik och dess tillämpning i projekt samt fallstudie om Studieprojektet innefattande gestaltningsförslag, anbudsförfrågan till entreprenörer och intervjuer med dem. För kompletterande insikter till det studerade området, små enbostadshus med strävan mot passivhusstandard i norra Sverige,har även samtal skett med personer med erfarenhet av liknande projekt och personer med expertkunskap om passivhusstandarden. En av utmaningarna som identifierats är de tekniska lösningar som krävs för att teoretiskt uppnå energiprestanda motsvarande passivhus, FEBY Guld. Dessa fordrar en investeringskostnad som inte bedöms vara rimlig för byggnader av så liten skala. I studiens resultat framgår att den lägre nivån FEBY Silver är en mer rimlig målsättning för enbostadsbyggnader < 70 m2 i norr men att även den nivån kan innebära en utmaning för beställare. Hängivenhet hos beställare till energieffektiviserande lösningar är centralt för möjligheten att nå FEBY Silver. När dessa tekniska lösningar efterfrågas från en totalentreprenör med begränsad erfarenhet av energieffektiva småhus kan det vara svårt att fånga entreprenörers intresse. Dessutom kräver entreprenadformen relativt mycket arbete av entreprenörer vid kostnadskalkylering. Här identifieras utmaningar som spåras till att entreprenören bär funktionsansvaret som totalentreprenör vilket leder det till slutsatsen att beställare bör välja utförandeentreprenad för enbostadshus under 70 m2 i norra Sverige, med strävan mot passivhusstandard. Förslag på vidare studier innefattar att jämföra förutsättningar för låg energianvändning i olika, små byggnadstyper. Ytterligare förslag är att genomföra en ny anbudsförfrågan för Studieprojektet med utgångspunkt i resultatet från denna studie, för djupare insikter i kostnadsrelaterade utmaningar. / Stricter requirements for energy performance in buildings in Sweden is a result of a directive from EU. Passive house-standard is an energy classification system which can be used as a tool to reach energy efficiency in buildings. However, achieving passive house standard for small buildings is a challenge according to previous studies. Further, passive houses are few in the northern parts of Sweden, especially those built byprivate homeowners. Therefore, it’s difficult to assess what the standard means to private buyers of small single-family homes, based on previous experiences. This study aims to increase the understanding of challenges when building small single-family homes of passive house-standard in the north of Sweden. The main goal is to make recommendations to buyers of small single-family homes in the north who are facing the decision of what energy performance level to target, based on insights generated by a study project. One of the questions asked is -What is an appropriate level of energy performance of single-family homes <70 m2 in the north? The assessment is based is based on the Swedish classification system for passive houses, FEBY 18. The second question asked is -What are the challenges facing projects of this scale, where the passive house standard is sought? To answer the questions, a real project has been chosen for study and reference point. The Study Project is a 55 m2 Atemp single-storey house which is planned by private home-owners for a turnkey contract, on a real estate with an existing residence in Skellefteå. The study includes a literature review on passive house technology and its application in projects, as well as a case study of the Study Project containing a design proposal, a request for turnkey proposals from selected contractors and further contact with these through interviews. People with experience of relevant projects and people with expert knowledge of passive house standard have been contacted to reach additional insights within the studied area. Among the identified challenges are the building solutions and techniques which are required to reach passive house-standard, “FEBY Gold”. These solutions entail an investment cost that’s not considered to be reasonable for buildings of such a small scale. The study’s result shows that the lower energy level “FEBY Silver” is an attainable objective but still, this level as target can pose a challenge to the buyer.  A buyer’s dedication to energy efficient solutions is central for the prospect of having the Silver level within reach. When these building solutions are requested from a turnkey contractor with limited experience of energy-efficient, small houses, obstacles arise in making the project attractive for contractors as relatively much work is required when calculating costs. Here, challenges are identified that relates to the contractor being responsible for the function of the finished product, the house. This leads to the conclusion that private buyers should opt for other contract types than turnkey, for single-family homes < 70 m2in northern Sweden, when aiming for passive house standard.  Suggestions for further studies includes comparing the conditions for low energy use in different, small building types. Another suggestion is to carry out a new request for proposal of the Study Project and make adaptions according to the insights given by this study and thus, investigate the cost-related challenges further.