Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett småhus ålder kan påverka marknadsvärdet och taxeringsvärdet för en småhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till hur ett småhus ålder påverkar värdet. Målet är att ge förslag på hur ett småhus ålder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige. Ett småhus definieras som en byggnad inrättad till bostad för en till två familjer och en småhusfastighet utgörs av ett småhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av småhusfastigheter i Sverige bestäms ett byggnads- och ett tomtmarksvärde som sedan slås ihop till ett taxeringsvärde för småhusfastigheten, taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet två år före taxeringsåret. Byggnadsvärdet respektive tomtmarksvärdet bestäms utifrån olika värdefaktorer, en av dem är värdefaktorn ålder vilket anges som ett värdeår ämnat att uttrycka en byggnads återstående ekonomiska livslängd. Metoder som har använts i studien är en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom ämnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av småhus och köp i Gävle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett småhus ålder påverkar småhusfastigheters taxeringsvärde samt en generell bild av när taxeringsvärdet är svårbedömt på grund av ett småhus ålder. För att erhålla en djupare förståelse för hur ett småhus ålder kan påverka småhusfastigheters marknadsvärde genomfördes en kvalitativ undersökning av ett fåtal småhus. Resultatet av litteraturstudien visar att de åldersrelaterade variabler som kan påverka ett småhus marknadsvärde är: depreciering, läge, byggnadskonstruktion, underhåll samt vintage-effekt. De åldersrelaterade variabler som den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till är: depreciering, åldersinverkan i förhållande till läge samt jämkning av värdeår. Litteraturstudien samt den kvantitativa och den kvalitativa undersökningen tyder på att det finns vissa brister i hur åldersfaktorn hanteras vid fastighetstaxering i Sverige, främst när det gäller äldre byggnader. Eftersom de båda undersökningarna genomfördes endast med småhusfastigheter i Gävle kommun är dock resultatet inte direkt applicerbart på hela Sveriges småhusbestånd. Ändock drogs slutsatsen att det anses motiverat att ge förslag på hur den svenska taxeringsmodellen kan behandla åldersfaktorn vid fastighetstaxering av småhus. Förslaget innefattade de åldersrelaterade variablerna: depreciering, läge, underhåll, köparpreferenser samt byggnadskonstruktion.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i småhus och flerbostadshus i Uppsala kommun fram till 2050. Studien inkluderar både befintliga och framtida byggnader. Uppsala kommun arbetar tillsammans med flera olika organisationer i kommunen med att ta fram en ”Färdplan för ett klimatpositivt Uppsala år 2050” (kallad Färdplan 2050), detta med uppdrag av Naturvårdsverket. Målet med Färdplan 2050 är att ta fram en långsiktsprognos för hur Uppsala kommun kan minska utsläppen av växthusgaser med 45 % per invånare till år 2020 jämfört med år 1990. Detta för att sedan nå det långsiktiga målet, ett maximalt koldioxidutsläpp på 0,5 ton per invånare senast 2050. Resultaten från examensarbetet kommer ingå i Färdplan 2050 och på så sätt ligga till grund för kommunens framtida energipolitik.   I examensarbetet bestämdes tre olika framtidsscenarion: referens-, aktörs- samt ett potentialscenario. Referensscenariot beskriver en trolig utveckling av energianvändningen där en ”spontan” energieffektiviseringstakt på 0,4 % per år för småhus och 0,6 % per år för flerbostadshus antas. Aktörscenariot ska inkludera effekter av åtgärder som lokala aktörer genomför eller planerar att genomföra. För flerbostadshus innebär detta en energibesparing på 5,5 % och för småhus saknas ett riktat initiativ att göra mer än snittet i Sverige. Potentialscenariot var ämnat att baseras på energideklarationer gjorda i Uppsala kommun. Åtgärdsförslagen i energideklarationerna var tänk att ligga till grund för energieffektiviseringspotentialen. Det visade sig att åtgärdsförslagen inte var tillräckliga för att kartlägga den energieffektiviseringspotential som fanns i kommunen.   För att kartlägga potentialen för energieffektiviseringar i befintliga byggnader simulerades olika energieffektiviseringsåtgärder på ett antal typhus. Simuleringsprogrammet som användes var VIP-Energy. Simuleringarna resulterade i en potential att minska energiförbrukningen i småhus med 64 % och 45 % för flerbostadshus. Potentialen för framtida byggnader beräknades till ungefär 23 % för bostäder som byggs fram till 2030 och 22 % till år 2050.   Slutsatserna av arbetet är bland annat att BBR:s krav på energiförbrukning i byggnader är för låga för att nå klimatmålen. Simuleringarna av scenarion i LEAP visar att det finns en stor potential för energieffektiviseringar i Uppsala kommun. För att nå potentialen krävs dock mer energieffektiviseringsarbete, både i befintliga byggnader och för nybyggnationer. / The purpose of this report is to examine the energy efficiency potential in Uppsala municipality housings, from today to the year of 2050. The study includes both existing and future housings that will be built during these years. On behalf of Naturvårdsverket, Uppsala municipality cooperates with various organizations to produce an energy roadmap to the year 2050. The aim of the energy roadmap is to present a long-term plan on how the municipality should reach the environmental goals. The results from this report will be the foundation for the energy policy in the future. The report includes three future scenarios; the reference-, actor- and potential scenario. The reference scenario describes a probable development in energy use where spontaneous rate of energy efficiency measures is assumed. The actor scenario presents the effects of present and planned energy saving projects registered by local partners and the potential scenario shows the potential of reducing energy use in housings. Simulation and calculations showed a potential decrease of energy use by 64% in single-family houses, by 45% in apartment buildings and by 23% in future housings. The conclusions of the report are, among others, that BBR´s demands on energy usage are too low to reach the environmental goals and that the energy declarations were not enough to survey the energy efficiency potential. Simulations show that the potential for energy efficiency in Uppsalamunicipality are large. Though, it requires more work concerning energy saving in both existing and future housing to be able to reach the goals.

This work aims at identifying and proposing four prefabricated exterior wall elements to a company that will build small prefabricated houses where the house elements are produced in a Micro factory. The four wall elements are as follows: Corner wall units, wall elements with no cut-out for windows and doors, wall elements with cut-out for a window and door and wall elements with cut-out for a door. In this report four different prefabricated outer wall elements have been proposed for small housing project. A comparison study has been made between three different wall solutions (Outer wall solution two has been proposed by the students themselves as well as outer wall solution one and three from two different building suppliers, Isover and Paroc.) to ensure which of these walls fits the best for the four prefabrication element drawings. The main difference between the walls solutions mentioned above is that outer wall solution two has one thick layer of insulation with light beam rails and outer wall solution one and three has massive tree beams in them with separated insulation layers. The advantage of light rails compared to massive rails in outer walls is that the thermal bridges are minimized due to the fact that there are not as much exposed joints in the outer wall with light rails. One more big difference is that the U-value's differ between the three outer-wall solutions. Since the materials are different in the three outer-walls the sound insulation and fire protection characteristics also differ. The sound insulation and fire protection ability depends mainly on the amount of plaster boards and type of insulation in the wall. Outer wall solution two has been chosen for the house project and it will be the head characteristic wall ahead in this report. Outer wall Option Two) was chosen for the project. It was chosen due to following criteria's: low energy needs for active heating, low manufacturing costs, low U-value, low construction weight, good moist resistance, good sound reduction and high fire protection class.

A real-world study was undertaken of the indoor air quality in a recently-built single family home in central Sweden, to establish whether demand controlled ventilation provided superior interior conditions, when compared with other air supply strategies, including the standard used by the Swedish buildings regulator. The property was highly airtight, with ventilation achieved using a forced exhaust system. Extraction was possible from all rooms of the house, and using a Renson Healthbox air handling unit, the rates of air flow from each room could be adjusted either according to a time schedule, or under demand control according to the unit’s sensing of the air quality in individual rooms. Five ventilation modes were evaluated, each for a period of 24 hours. Occupancy of the house was standardised, with test participants. Two separate air quality monitors were deployed to verify whether measurements made at the air handling unit were representative of the conditions that occupants experienced. Key measurements were the stable level of carbon dioxide overnight in an occupied double bedroom and the time taken for that room to refresh to background CO2 level the following day. The time taken for a kitchen/living room to similarly refresh was also examined. The study found that demand controlled ventilation achieved indoor air quality – assessed on carbon dioxide concentration – comparable with rates of fixed ventilation far greater than the regulated standard. In doing so, the air volume exchanged over a representative day was 33 % less than that standard, providing for significant energy savings. The parallel monitoring of air quality inside the room and via the air exhaust duct showed noticeable variation, but indicated the air handling unit under demand control would never ventilate insufficiently, based on its internal CO2 sensors.

Background: Engaging in sharing economy practices has in recent years increased in popularity. Hence, renting a private home instead of traditional accommodation options are becoming more common among travellers. Previous research has focused on the demand side of renting accommodations. The suppliers' perspective has also been developed and researched regarding their intentions to continue renting out their properties. However, non-experienced hosts have previously been neglected in academic research. Therefore, this thesis focuses on non-experienced hosts and their thoughts regarding opening their home and their intention to engage in sharing economy practices.  Purpose: The purpose of this study is to explore how the different factors guide Swedish ‘småhus’ owners' intention to rent out their primary residence.  Method: To explore the purpose of this thesis, a qualitative research design was chosen. The empirical data was gathered through fifteen semi-structured interviews sampled through non-probability judgemental sampling. An abductive research approach was chosen to analyse and interpret the data using thematic analysis.  Conclusion: This study found that participants' intentions to act as hosts were guided by attitude, subjective norms and perceived behavioural control presented through the theory of planned behaviour. Participants further showed that trust, concerns, control, privacy, economics, environment, security, and people were themes that affected some- or all ‘småhus’ owners' intentions in this research. Furthermore, this study found that economic benefit acts as the largest motivator to act as hosts, especially where an economic need exists. However, trust was deemed necessary to enable most participants to consider the idea of opening up their private homes.

Småhusbranschen innefattar en del av fastighetsbranschen som i sin tur är ansvariga för 19 procent av växthusgasutsläppen i Sverige. Det har gjorts mycket forskning kring bygg- och fastighetsbranschen med fokus på flerbostadshus vilket har gjort att studier om småhusbranschen har hamnat i skymundan. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småhusbranschen och dess aktörer arbetar mot dagens miljöproblem och för ett hållbart byggande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med representanter från sex svenska företag inom småhusbranschen. Studiens tyngdpunkt ligger vid ord istället för siffror och statistik, eftersom det skapar en bättre uppfattning och upplevelse. Respondenternas svar skildrar en bild av verkligheten, vilket ger ett bättre djup i studien. För att förstå företagens hållbarhetsstrategier på ett bättre sätt har teorierna Strategic fit och differentieringsteorin tillämpats. Studien visar på att respondenterna är eniga om att det har skett en utveckling i rätt riktning inom småhusbranschens mål kring miljöfrågor. Miljömålet gällande en utsläppneutral fastighetsbransch 2045 är en bidragande faktor till att utvecklingen går i rätt riktning. Respondenterna är överens om att det finns incitament för att bygga hållbart, men inte tillräckligt starka för att övergå helt till grönt byggande. Det som krävs för grönt byggande är framförallt ekonomiska incitament för företagen eftersom kunder inom småhusbranschen sällan ställer krav på att husen ska vara certifierade. Branschen har olika åsikter om hur utsläppsneutralitet ska nås, vissa menar på att branschen tillsammans kommer lösa det, medan andra menar på att det krävs styrning från myndigheter. Vidare har det framkommit att samtliga småhusföretag arbetar utifrån en hållbarhetsstrategi på ett eller annat vis, en del arbetar utefter certifikat och andra ser till att företaget är miljömedvetna i sitt val av material och produktion. / The detached house market is part of the real estate industry, which is responsible for 19 percent of the greenhouse gas emission in Sweden. A lot of research has been made about the construction- and real estate industry with focus on apartment buildings, which has resulted in the detached house industry not getting enough attention. The purpose of this study is to establish an understanding of the detached house market and how the industry works towards environmental goals and sustainable construction. To collect primary data a qualitative approach has been applied. Six individual in-depth interviews have been conducted with participants from Swedish companies from the detached house industry. As the aim has been to collect qualitative data, focus has been on words and comprehension instead of numbers and statistics during the interviews. The respondents’ answers portray a picture of reality which provides more depth in the study. In order to better understand the companies’ sustainability strategies, the theories strategic fit and the differentiation theory have been applied. The research has found that all interview respondents agree that the progress is going in the right direction towards the detached house industry’s environmental goals. The environmental goal regarding an emissions-neutral real estate industry in 2045 is a contributing factor to the development going in the right direction. The respondents agree that there are incentives to build sustainably, but these are not strong enough to switch completely to green construction. What is required for companies to be encouraged to build green is, above all, financial incentives as customers in the detached house industry rarely demand that the houses are certified. The industry has different views on how emission neutrality in 2045 should be achieved, some believe that the industry together will solve it, while others believe that control from authorities is required. Further, it has been found that all detached house companies work on the basis of a sustainability strategy in one way or another, some work according to certificates and others ensure that the company is environmentally conscious in their choice of materials and production.

Bostadsbrist har varit ett rådande problem i de större städerna över landet under en längre period, särskilt för den yngre generationen. Två tidigare examensarbeten har föreslagit att bygga ett attefallskvarter eller att attefallhus är en möjlig lösningen till bostadsbristen. Deras slutsatser var att de intervjuade inte tror att det kan vara ekonomiskt gynnsamt att genomföra ett attefallskvarter och att intresset av att bygga mindre bostäder finns men problemet ligger i att ingen vågar investera när det finns brister i visionen och affärsupplägget. Efter att ha tagit del av studierna kring attefallshus, kan man överväga om mindre småhus kan vara attraktiva i jämförelse med större villor som permanentbostad. Syftet med rapporten är att genomföra en enklare jämförelse mellan småhus med en yta på 30–60 kvm mot villor på ca 100–160 kvm för att ta reda på om småhus är ett bra alternativ till ett ekonomiskt och miljömässigt boende. Studien belyser olika tekniska och ekonomiska faktorer som påverkar byggnadsstorlekarna för att öka förståelsen till varför man sällan bygger litet.Studien är utförd genom att intervjua branschfolk och samla in data från tidigare studier via litteraturstudier. Syftet med intervjuerna är att få en inblick i hur branschfolk tänker kring ämnet som studeras. Litteraturstudiens information är tagen från databaserna Primo och DIVA – portal, samt från lämpliga myndigheters hemsidor inom samhällsplanering, byggande och boende. Intervjun består av ungefär 20 frågor och vissa av dem anpassas beroende på vad den intervjuade personen har för arbetsroll, tidigare erfarenheter och kunskaper. Prisskillnaden mellan byggnadsstorlekarna upplevs inte vara särskilt stor i dagsläget enligt de intervjuade. Detta medför att man hellre lägger på en liten kostnad för en procentuellt stor mängd extra kvadratmeter. Majoriteten av faktorerna som studeras gör konceptet inte möjligt att genomföra i nutid.Slutsatsen som dras är att det i dagsläget inte är möjligt för företagen att bygga mindre småhus men det har potential att kunna genomföras i framtiden i samband med utveckling av intressanta byggmetoder som kommer kunna dra ner byggkostnaderna och produktionstiden. Detta skulle öppna fler möjligheter och med det intresse hos en större kundgrupp. / Housing shortage has been a prevailing problem in the larger cities throughout the country for an extended period, particularly for the younger generation. A previously conducted studysuggested building a micro village with small compact houses as a solution to the housing shortage. Various reasons, such as expensive square meter prices made the concept not possible in present day. Another study studied the reason why people don’t take advantage to the new rules around the Swedish micro house called “Attefallshus”. Their interviewees did not believe that it could be economically beneficial. The interest in building smaller building is there but no one is brave enough to invest in similar projects when there are deficiencies in vision and business models. After reviewing studies on Attefallshus, it can be considered whether smaller homes can be attractive in comparison to lager villas as permanent residences.The purpose of the report is to conduct a simple comparison between small houses with an area of 30-60 sqm and villas of approximately 100-160 sqm to find out if small houses are a good alternative for economical and environmentally friendly living. The study highlights various technical and economic factors that affect building sizes to increase the understanding of why small houses are rarely built.The study was conducted by interviewing people in the industry and gathering data from previous studies through literature. The purpose of the interview was to gain insight into how industry professionals think about the subject. The literature review information was taken from the databases Primo and DiVA-portal, as well as from appropriate government agencies websites related to urban planning, construction, and housing. The interview consists of approximately 20 questions, and some of them are tailored depending on the interviewee´s job role, previous experience, and knowledge.The price difference between the building sizes is not perceived to be particularly significant at the present according to the interviewees. This means that people are willing to pay a small cost för a proportionally large amount of extra square meters. Most of the factors studied make the concept not possible to implement at present. The conclusion drawn is that it is not possible to build smaller houses in present day but has the potential to be implemented in the future in conjunction with the development of interesting construction methods that can reduce costs and production time. This would openmore opportunities and generate interest among a large customer base.

I takt med att hållbarhet blir allt viktigare i stadsplanering så blir småhusbebyggelse allt ovanligare i planeringen för nya bostäder i Stockholm. Trots det så visar undersökningar på boendepreferenser att de flesta föredrar att bo i småhus, vilket skapar en intressant klyfta som är värd att undersöka. Eftersom bostadsplaneringen i regel sker på kommunal nivå i Sverige är det viktigt att undersöka just kommunala uppfattningar om den nuvarande situationen. Detta examensarbete undersöker kommunala uppfattningar om småhus i planeringen av nya bostäder, både generellt och specifikt i relation till hållbarhet. Hållbarhet i bostäder definieras här genom en litteraturstudie, och består av fem aspekter: Bostadstäthet (1), Hållbara byggnader (2), Ekonomiskt överkomliga bostäder (3), Social sammanhållning (4), och Bostadskultur och preferenser (5). Genom en dokumentanalys och en enkät undersöks uppfattningar om småhus och hållbarhet i Stockholms kommuner.  Resultaten visar att bostadsplanerare i Stockholms kommuner överlag ser på småhus som en viktigt del av bostadsförsörjningen, men att det är svårt att planera för småhus. Svårigheter att hitta lämplig mark, behovet av att utnyttja marken effektivt för att nå bostadsmål och ekonomiska svårigheter begränsar planeringen för småhus. Småhus är vidare ofta mindre lämpade för kunna uppnå kommunala riktlinjer och mål. Många planerare ser också småhus som ett mindre hållbart alternativ, eftersom det ofta innebär lägre bostadstäthet vilket försvårar annan planering, det försvårar planeringen för kollektivtrafik, och eftersom det är ofta ett sämre val om kommunen vill säkerställa hållbara byggnader eller billiga bostäder. Slutligen så presenterar också examensarbetet ett par rekommendationer för att förbättra hållbarheten i planeringen för nya småhus. Ökad bostadstäthet för småhus, anpassningar i kollektivtrafiken och ändringar av upplåtelseformer för att passa in i kommunala bostadsbolag är viktiga förändringar för att säkerställa hållbarhet. Sammantaget så ger detta examensarbete nya insikter till ett ämne som har hittills har fått lite uppmärksamhet. / With a rapidly increasing awareness of the need for sustainability in urban planning, single-family housing (småhus) is holding a steadily decreasing share of new housing developments in Stockholm, Sweden. However, with residential housing preferences generally leaning towards single-family housing, it creates a notable gap that is worth investigating further. As housing planning is carried out on a municipal level in Sweden, investigating municipal perceptions is key to understanding the current situation. This thesis investigates perceptions of single-family housing both generally and specifically in relation to sustainability. Sustainability in housing has no universal definition, but housing sustainability is defined here through a literature review and consists here of five aspects: Housing density (1), Sustainable buildings (2), Affordability (3), Social cohesion (4), and Culture and preferences (5). Through document analysis and a survey, the perceptions of single-family housing and sustainability in the urban planning scene of Stockholm, Sweden is investigated.  The results show that housing planners in Stockholm generally perceive single-family housing as a necessary part of housing provisioning in large, and often that more single-family housing is desired, but that it is a troublesome housing form to plan for. Difficulties in finding appropriate land, the need for efficient housing to reach building quotas, and economic strains limit planners in this regard. Single-family housing is often a worse choice for municipalities in trying to align with their guidelines and goals. Most planners also view single-family housing as a less sustainable option, as it often means lower residential densities which complicates other planning, entails difficulties in ensuring public transportation usage and coverage, as well as single-family housing often being a suboptimal choice if municipalities want to ensure sustainable buildings or affordability. Finally, the thesis also provides a few key aspects that are crucial to showcase how sustainability in single-family housing can be improved. Finding a way to increase housing density while retaining the attractive attributes is key to making single-family housing more sustainable. Additionally, increases in transport efficiency and adaptation of public transportation, as well as changes to municipal public housing in relation to tenure forms are important to ensuring housing sustainability. Overall, this thesis provides important insights and findings to a topic that has received little attention as of yet.

Klimatet är i en ständig förändring och den globala uppvärmningen är bland det störstamiljöhoten i världen. Människans utsläpp av växthusgaser är den främsta orsaken till denklimatförändring vi ser idag. En betydande del av samhällets miljöpåverkan kommer frånbygg- och fastighetssektorn. Byggmaterial står idag för betydande utsläpp. Gipsskivoranvänds flitigt inom byggprojekt. I denna studie undersöks och jämförs olika skivmaterial som används som ytskikt tillinnerväggar i småhus. Studien går in på funktionskrav och miljöaspekter med fokus påkoldioxidutsläpp. Syftet med studien har varit att ta reda på om det finns något rimligtersättande skivmaterial för gips i innerväggar i småhus. Med hjälp av en kvantitativ studie harflera olika skivmaterial analyserats och jämförts, först för att se om de har en godkändbrandklass för småhus och därefter har skivmaterialen jämförts med hänsyn påkoldioxidutsläppet. Skivans pris, vikt, återbruk och återvinning har tagits i beaktande menfokuset har varit på koldioxidutsläppet. Resultatet av arbetet visade en bred spridning av mängden koldioxidutsläpp mellan dematerial som undersöktes. För att besvara frågeställningen analyserades även vikt och pris pådiverse produkter som även de visade på en bred spridning. Slutsatsen i detta arbete blev attde träbaserade skivmaterialen var rimliga ersättare till gipsskivor i torrum ur en miljömässigsynvinkel med koldioxidutsläppet i fokus. / The climate is constantly changing and global warming is among the largest environmentalthreats in the world. Human emission of greenhouse gases is the main cause of climatechange we see today. A significant part of society's environmental impact comes from theconstruction and real estate sector. Building materials today stand for significant emissions.In this study different sheet materials used as surface layers in single family houses areexamined and compared. The study addresses functional requirements and environmentalaspects with the focus on carbon dioxide emissions.The purpose of this study is to find out if there are any reasonable replacement sheetmaterials for plaster in interior walls of single family houses. Via a quantitative study severaldifferent sheet materials have been analyzed and compared, first to see if they have anapproved fire class for single family houses and thereafter the sheet materials have beencompared regarding carbon dioxide emissions. Price, weight and recycling have been takeninto account but the focus has been carbon dioxide emissions.The result of this report showed a wide spread of the amount of carbon dioxide emissionsbetween the different materials that has been analyzed. To answer the issue, price and weightwere also analyzed, which also showed a wide spread. The conclusion of this report was thatthe wood based sheet materials were a reasonable replacement for plasterboards indoors froman environmental point of view with carbon dioxide emissions as the focus.

Purpose: This study aims to investigate and compare a range of factors that can contribute to differences in energy calculations and the energy declaration. Method: To investigate this, a literature study has been carried out where the collection of facts and information is used to complement the case study that has also been carried out. The case study consists of energy calculations that have been both calculated and compared for a larger and a smaller one-family house. To examine the impact of the various factors, one factor at a time has been changed in the calculations to clarify its outcome. To make the work as realistic as possible, two existing houses are used as reference objects. This means that both floor plans and material choices are taken from a house manufacturer’s drawings. Results: The result shows that living habits are a difficult factor to assess when it comes to energy use in a building because there are no specified values for each sub-item. The energy use that can be read out is a total sum of the different parts of the energy use. Examples of parts that are included in the total energy use are domestic hot water use and household electricity use. Despite the difficulty in distinguishing which item is the major contribution factor to the differences in measured and projected energy use, most agree that living habits are the biggest factor. Conclusions: It becomes easier to identify what it is in living habits that is the difficult-to-assess factor if all individual living habits were specified with their own energy calculations and measurement values. This could even be a tool to investigate and further investigate the differences that arise in the future. Finally, it can be good to assist with skill development for all homeowners in terms of energy efficiency in their living habits to reduce ignorance about the impact of user habits on energy use.