Frågan om ekonomisk ojämlikhet tillhör kanske en av de mest kontroversiella frågorna genom historien. Åsikterna om fördelar och nackdelar med ekonomisk ojämlikhet, men kanske framförallt graden av ojämlikhet går isär. Det har till en början inom forskningen antagits att ekonomisk ojämlikhet är en förutsättning för tillväxt genom att det frambringar investeringar och är viktigt för incitamentsskapandet. Ny forskning tyder däremot på att tillväxt och ekonomisk ojämlikhet har ett negativt samband, särskilt när förhållandet studeras på lång sikt. Om så är fallet har detta stor betydelse för ekonomiska och politiska beslut. Dessutom anses det att en hög grad av ekonomisk ojämlikhet hindrar ett politiskt och ekonomisk inkluderande samhälle vilket kan slå tillbaka på tillväxttakten. Denna uppsats, med avstamp i en mixad metod, undersöker förhållandet mellan ekonomisk ojämlikhet och tillväxt. / The question about economic inequality belongs possibly to one of the most controversial questions throughout history. The opinions regarding the pros and cons of economic inequality, but mostly regarding the degree of economic inequality are divided. Initially it was assumed that economic inequality was a precondition for economic growth since it generates investment and is essential for the creation of incentives. New research, however, suggest that growth and economic inequality has a negative relationship, especially when considered in the long run. If so, this is of great importance for economic and political decisions. Moreover, it is considered that a high degree of economic inequality prevents an inclusive political and economic society that could have a setback on the economic growth rate. This paper, taking its starting point in a mixed method, examines the relationship between economic inequality and economic growth.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur svenska medier uttrycker social tillit och gemenskap under en krissituation som terrordådet i Stockholm 2017 Övergripande frågeställning: Hur framställs den sociala tilliten i svenska tidningar vid en krissituation? Underfrågor: a) Hur skildras gemenskap under och efter terrordådet i tidningsmaterial? b) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den sociala tilliten? c) Vilka handlingar och uttryck presenteras i tidningsmaterial som visar på den institutionella tilliten? Metod och material: Innehållsanalys av svenska tidningsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet med grundad teori som metod Resultat: En övergripande gemenskap mellan individer och institutioner uppmuntras till i medierapporteringen och baseras till stor del på hur den sociala tilliten framställs. Medierna har möjlighet att påverka detta genom att anpassa innehållet efter situationer och normer som råder. Globaliseringens mångskiftande sidor utmanar den sociala tilliten, där främst risker och hot som exempelvis splittring i samhället försvårar mediernas roll i välfärden.

No description available.

Social trust is one of the building stones for democratic societies. It builds on mutual understanding of the collective commonly shared norms. However, how it associates to political trust on the individual level is still ambiguous, as such this paper hopes expand the knowledge of how it is related to political trust in Sweden on an individual level.  Aim: This paper aims to explore how political trust in Sweden relates to social trust. Furthermore, it aims to study how the relationship varies by educational attainment. Data and methods: This study has used ordinary least square (OLS) to estimate to what degree political trust associated with social trust. It has also in the regression analysis included an interaction term to see how political trust interacts with educational attainment. Results: It is hypothesized that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. The result from this study finds significant results that higher levels of political trust are associated with higher levels of social trust. Indicating to a positive correlation. It is also hypothesized that higher educated would express stronger effect of political trust on social trust. The estimations showed no significant interaction term. The relationship between political trust and social trust does not vary by educational attainment. Discussion: This paper found that the first hypothesis was in line with the findings of previous research and theory. As such, it was confirmed. The second hypothesis was not in line with previous findings or theory and suggested that there is no interaction effect, at least not for Sweden. The differences in methods and how the contextual and institutional differences are handled in this study compared to previous studies are discussed and highlighted. These discussions are then culminated into a proposal for future research. / Social tillit är en av byggstenarna för demokratiska samhällen. Den bygger på ömsesidig förståelse för de kollektiva gemensamt delade normerna. Hur det associeras till politisk tillit på individnivå är dock fortfarande tvetydigt, och det är denna studies förhoppning att utöka kunskapen om hur den förhåller sig till politisk tillit i Sverige på individnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur politisk tillit i Sverige förhåller sig till social tillit. Vidare syftar den till att studera hur sambandet varierar beroende på utbildningsnivå.  Data och metod: Denna studie har använt minsta kvadratmetoden för att uppskatta i vilken grad politisk tillit relaterar till social tillit. Det har också i regressionsanalysen inkluderats en interaktionsterm för att se hur politiskt tillit interagerar med utbildningsnivå. Resultat: Det hypotiseras att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Resultatet från denna studie finner signifikanta resultat att högre nivåer av politisk tillit är associerade med högre nivåer av social tillit. Detta indikerar till en positiv korrelation. Det hypotiseras också att högre utbildade skulle uttrycka starkare effekt av politisk tillit på social tillit. Skattningarna visade ingen signifikant interaktionsterm. Förhållandet mellan politisk tillit och social tillit varierar inte beroende på utbildningsnivå. Diskussion: Denna uppsats fann att den första hypotesen var i linje med resultaten från tidigare forskning och teori. Som sådan bekräftades den. Den andra hypotesen var inte i linje med tidigare resultat eller teori och visade att det inte fanns någon interaktionseffekt, åtminstone inte för Sverige. Skillnaderna i metod och hur kontextuella och institutionella skillnader hanteras i denna studie jämfört med tidigare studier diskuteras och belyses. Dessa diskussioner mynnar sedan ut i förslag till framtida forskning.

No description available.

Denna uppsats lyfter ämnet korruption och är inriktat på myndigheten Försäkringskassan. Uppsatsen innefattar vilken kunskap de anställda på Försäkringskassan har om ämnet och om de förekommer korruption på myndigheten. Studien tar även upp förebyggande åtgärder mot korruption ur Polismyndighetens perspektiv. Huvudsakliga data är inhämtad genom kvalitativa intervjuer med anställda på Försäkringskassan samt vetenskapliga artiklar, studentlitteratur samt interna riktlinjer och statistik från Försäkringskassan och Polismyndigheten. Jag har valt att utgå från två vetenskapliga teorier för att besvara mina frågeställningar. Jag beskriver vilken inverkan korruptionsbrott har på legitimitet och social tillit. Slutsatsen visar att det förekommer korruption på Försäkringskassan men att den interna kunskapen på myndigheten är hög. Medarbetarna får utbildning för att förebygga interna brott och oegentligheter. Intervjudeltagarna i min undersökning visade kunskaper på vad det innebär att vara statstjänsteman. De kunde också redogöra för vilka följder korruption kan ha på en myndighet men även beskriva korruptionens konsekvenser ur ett större perspektiv.

Denna uppsats är en kvantitativ studie om 15-åringars tillit till statliga institutioner utifrån social position i samhället. Studien har genomförts genom en surveyundersökning i form av enkäter genomförda i klass nio i sex kommunala grundskolor i Stockholmsområdet. Studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan social position och tillit där vi använder social position som ett samlingsbegrepp för faktorerna socioekonomisk status, klassbakgrund, invandrarbakgrund och kön. Resultaten visar att det går att se ett samband där ungdomar med en lägre social position hyser lägre tillit än ungdomar med en högre social position. Vi kan endast se kön som en faktor gällande den generella tillitsfrågan samt gällande upplevelsen av trygghet kvälls-/nattetid i närområdet. Där personer som definierar sig som kvinnor skattar lägre tillit och känner sig mindre trygga i mörkret än män. Analysen visar att det finns samband mellan tillitsgrad och bostadssegregation, förändringar i välfärdsstaten Sverige, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt i vilken mån ungdomarna av sina föräldrar blivit rådda att inte lita på personer i allmänhet. Våra resultat har vi kommit fram till genom framförallt bivariata analyser i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av teori om tillit, socialt kapital och intersektionalitet. De slutsatser vi kan dra av vår analys stämmer till stor del överens med tidigare forskning på ämnet. / This paper is a quantitative study, which examines 15-year-olds trust towards governmental institutions on the basis of social position in society. The study has been carried out through a survey in class nine in six public schools in the Stockholm region. The study aims to investigate whether there is connection between social position and trust, where we use social position as a generic term for socioeconomic status, class background, immigrant background and gender. The results show that it is possible to see a correlation between lower social position and lower trust and higher social position and higher trust. We can only see gender as a factor according to the general question of trust as well as the question of current experience of safety in the evening/at night in the surrounding area. Where people who define themselves as women perceive less trust and feel less safe in the dark than men. The analysis shows that there is connection between the levels of trust and residential segregation, changes in the welfare state, the parents ' educational background and the extent to which young people been advised by their parents not to trust people in general. The results has been analysed through bivariaty analysis in IBM SPSS Statistics 22. The conclusions we can draw from our analysis is to a large extent consistent with previous research on the topic.

Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat. Jag har även tagit upp faktorer kring det sociala kapitalet, nämligen förtroende till samhällsinstitutioner, organisationsdeltagande, tidningsläsande, ekonomiska förhållanden samt utbildningsgrad. Det finns skillnader i Sverige, men inte stora skillnader. Det finns samband som kan statistisk säkerställas mellan faktorerna tidningsläsande, organisationsdeltagande och hushållsekonomi på mellanmänsklig tillit på länsnivå men inte på individnivå.

Social tillit är en central faktor i ett välfungerande samhälle och skapar förutsättningar för ekonomisktillväxt och sänkta transaktionskostnader. Att förstå vilka komponenter som kan bidra till nedbrytning avsocial tillit har därför stor betydelse för att kunna påverka samhällsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera drivkrafter och mekanismer som kan bryta ned social tillit i Sverige. En del forskare, däribland Robert Putnam, pekar på att etnisk mångfald på kort sikt kan bryta ned tillit. För att besvara uppsatsens syfte består studien av tre steg. Först identifieras tre komplikationer samt teser som utgör grunden för vår analysmodell. Dessa är modern informationsteknologi kan sprida misstro, identitet och polariserande drivkrafter kan styra individer att inte lita på andra samt begränsad rationalitet kan främja nedbrytningen av social tillit. Därefter genomfördes en omfattande litteraturstudie. Arbetet avslutades med en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer där forskare och professorer fick granska den analysmodell som identifierats i studiens första steg. Komplikationerna analyseras med utgångspunkt i spelteorins förtroendespel. Även ett köns- ochgenusperspektiv inkluderas i analysen för att ta hänsyn till jämställdhetens centrala roll för ett fungerande högtillitssamhälle. Uppsatsen är explorativ och undersöker komplikationer som inte tidigare forskats kring. Därför önskade vi få kunskapsbidrag från professorer och forskare från olika discipliner för att skapa en helhetsbild av komplikationernas relevans för nedbrytningen av social tillit. Studien pekar på ett fortsatt högt och stabilt tillitsläge i Sverige och utöver komplikationerna visar studien att ekonomisk ojämlikhet och brist på gemenskap kan bidra till nerbrytning av social tillit. Denna hypotesgenererande uppsats ger upphov till tre hypoteser för fortsatt forskning. Att identitet och polariserande drivkrafter direkt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att styra individer att inte lita på andra. Att modern informationsteknologi och begränsad rationalitet indirekt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att sprida misstro respektive främja nedbrytningen. Att Putnams tes endast ger en förenklad bild av verkligheten och att etnisk mångfald inte ärdet största hotet för nedbrytning av social tillit. / Social trust is a key factor in a prosperous society and creates prerequisites for economic growth and reduced transaction costs. It is of significant value to understand which components contribute to the decomposition of social trust in order to impact social development. The purpose of this essay is toidentify and analyze forces and mechanisms that could decompose social trust in Sweden. Some researchers, including Robert Putnam, indicate that ethnic diversity could decompose trust in the short run. To answer the purpose of this study, the study consists of three stages. Three complications as well as theses were first chosen to create our analytical model. These are, that modern information technology could disseminate mistrust, that identity and polarizing forces could steer individuals not to trust others and that bounded rationality could promote the decomposition of social trust. After this stage, an extensive literature study was conducted. Lastly, a qualitative study with seven semi-structured interviews took place where professors and researchers were asked to review the analytical model that was conducted in the first stage of the study. The complications are analyzed from a game theoretic- and gender perspective. The study is explorative and examines complications that have not previously been examined or researched. As of this, we wish to gather knowledge from professors and researchers from different disciplines to create a holistic view of the complication's relevance on the decomposition of social trust. The study indicates a continuously high and stable state of trust in Sweden and, beyond the complications, the study shows that economic inequality and lack of community can contribute to the decomposition of social trust. This hypothesis generating essay originates three hypotheses for further research. That identity and polarizing forces could directly explain the decomposition of social trust by disseminating individuals not to trust others. That modern information technology and bounded rationality could indirectly explain the decomposition of social trust by steering mistrust respectively promoting the decomposition. That Putnam ́s thesis gives a simplified view of reality, and that ethnic diversity is not themost significant threat for the decomposition of social trust.