Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande. Genom en statistisk analys i form av faktoranalys och regression i verktyget SPSS har jag visat att erfarenheter påverkar synen på demokrati. En deltagardemokratisk syn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deltagardemokratiska mötesformer. En deliberativ demokratisyn främjas bland annat av en stark identifiering med den globala rättviserörelsen, erfarenhet av konfrontativa politiska handlingar och erfarenhet av deliberativt demokratiska mötesformer. En representativ demokratisyn främjas av erfarenhet av rörelse- och föreningsaktivitet på europeisk nivå och erfarenhet av representativt och informativt politiskt handlande. Resultaten visar också att individers demokratisyn är komplex och ofta innehåller element från flera olika idealtypiska demokratimodeller. / This is a thesis about views on democracy among participants at the European Social Forum in Malmö 2008. The aim is to study if there are any statistical connections between experience of political actions, identification with the global justice movement and the view on democracy. The theoretical frames of the thesis are twofold: theories on democracy and theories on political actions. Democracy is divided into three different systems: participatory democracy, deliberative democracy and representative democracy. Political actions are divided into collective and individual political actions. By carrying out a statistical analysis through regression and factor analysis am I able to confirm that an experience of political actions have a statistical influence on an individual view on democracy. A participatory view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of participatory ways of making political decisions. A deliberative view is influenced by a strong identification with the global justice movement, experiences of confrontation as political method and experiences of deliberative ways of making decisions. A representative view on democracy is influenced by experiences of European movement- or association activity and experiences of representative and informative political actions. The results show that individual’s view on democracy is a question of great complexity and is often containing elements from different democratic ideals.

<p>The democratic conditions in national states have change radically at the same time as the society has changed. Because of social and economic globalization processes, the states and government has lost power for the benefit of transnational and global institutions. That affects the democracy since the nation state earlier defined the domain of citizenship. At the same time, citizens’ confidence towards political parties and politicians has gone down. These trends have lead to a situation that is spoken about as the crisis of democracy. The globalization has however also created new possibilities for political arenas and way to be politically organized.</p><p>This thesis is about democracy; about being able to influence one’s own situation and the society one live in. It’s also about the protracted struggle between different groups to be able to do this. This field is very wide and the possible ways to examine it are endless, but the part that will be in focus here is the municipality of Norrköping. It will be about how the municipality, trough the Committee of Democracy, which is appointed by the municipal council, works with democracy, but also about how young people in Norrköping feels that they can influence and effect. The study is based on analysis of reports and interviews with representatives from the Committee of Democracy and on interviews with young people who are politically involved in social movements. The study is written from a discourse analysis approach and the theoretical frame of reference revolves around discourse, power, governmentality and theories about the postmodern society.</p>

Fatta - vilken kampanj! Den digitala samhällsutvecklingen de senaste decenniet har förändrat kommunikationslandskapet och bidragit till att engagemang för samhällsfrågor antagit nya former. Detta har skapat nya sätt för individer att ta ställning i samhällspolitiska frågor och nya möjligheter för organisationer att mobilisera och engagera. Men engagemanget i sociala medier har ifrågasatts. De senaste årens forskning kring engagemang i sociala medier visar upp en dubbelsidig och tvetydig bild av vilken betydelse engagemanget i sociala medier kan ha för en aktör. Genom att genomföra en processtudie av hur aktören Fatta lyckats skapa stort engagemang i sociala medier och växt från framgångsrik kampanj till inflytelserik organisation, ämnar denna studie bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse engagemang i sociala medier har för aktörer som eftersträvar samhällsförändring. Det empiriska materialet utgörs av en processbeskrivning som består av datainsamling från en mängd typer av data, observationer i digitala kanaler och intervjuer med människor som har koppling till Fatta. Studien visar att Fattas förflyttning möjliggjordes av att det fanns en social rörelse som Fatta med hjälp av sociala medier lyckades kroka i, nämligen den feministiska rörelsen. Den möjliggjordes också av den identitet de lyckades skapa kring Fatta samt av den uppmärksamhet de gavs utanför sociala medier som delvis kan härledas till det starka stöd och engagemang som fanns för Fatta sociala medier. Förutom att bekräfta tidigare forskning kring att sociala medier förenklar och möjliggör mobilisering och ger möjligheter till att snabbt agera, kan sociala medier ge aktörer som verkar för samhällsförändring symbolisk makt. Genom de människor som visade sitt stöd för Fatta beviljade de så väl fysiska resurser som tillträde till maktens korridorer där de kunde påverka beslutsfattare. / <p>Stort tack till FATTA och alla informanter som med stort engagemang gjort detta arbete till ett rent nöje!</p>

The study aims to investigating how the #Metoo-campaign with social media and theinternet mobilized and committed people to question existing social structures. Based onthe campaign's own Facebook page, I've investigated what gave this kind of campaign afoothold and impact.In recent decades the Internet and social media has grown in an explosive pace and createda new arena for social interaction. The technological development has created newopportunities for global campaigns and mobilization. Today the internet and social mediaare used as a major source of information in society, as information is spread globallydirectly and you reach a larger audience than you could ever have before. In autumn 2017,the #Metoo campaign was discovered to highlight sexual harassment and a powerstructure in which women subordinate to men. The campaign was spread in social mediavia a hashtag and had been used by 4.7 million people it’s first day.Through this study, the #Metoo-campaign is analyzed and discussed based on thecampaign's Facebook page. An insight into what the senders want with the campaign andhow they work is given and discussed with theories of social movements, social media,power and gender.

Social movements have long been valuable components of the struggle for a world with true justice. Along with the changing and modernization of society these movements also change, both in their actions as well as in the goals they want to accomplish. Technology is taking a greater part in many aspects of social life, creating new dimensions but also new social divides. This thesis examines how new social movements make themselves visible and affect the world around them through different kinds of networks. For the purpose of this study, we have chosen to study two social movements; the Zapatistas in Mexico, who have become known worldwide for carrying out the first informational revolution, and MoveOn.org, an American grassroots organization that struggles for increased democracy in the US. This thesis describes an empirical analysis of these two social movements, which are studied against a backdrop of the information age and globalisation. The study aims to highlight the effect these movements’ use of network technology has on their ability to reach their goals as well as how technology can be used to further democracy and justice in a global world. / Sociala rörelser har länge varit betydelsefulla komponenter i kampen för en rättvisare värld. I takt med att samhället förändras och moderniseras förändras också dessa rörelser, både i sina sätt att agera och i de syften de vill uppnå. Tekniken tar en allt större plats i många sociala aspekter och skapar nya sociala dimensioner men även nya sociala klyftor. De nya sociala rörelserna arbetar för ett erkännande av sina identiteter och kulturer. Denna uppsats undersöker hur nya sociala rörelser gör sig synliga och påverkar sin omvärld genom olika former av nätverk. För studiens syfte har vi valt att studera två sociala rörelser; zapatisterna i Mexico, som har gjort sig kända över världen för den första informationsrevolutionen, och MoveOn.org, en amerikansk gräsrotsrörelse som kämpar för ett mer demokratiskt USA. I uppsatsen redovisas en empirisk undersökning av dessa två sociala rörelser; vilka studeras mot bakgrund av informationsåldern och globaliseringen. Uppsatsen vill visa på vad dessa rörelsers användning av nätverksteknik har för betydelse för deras möjligheter att nå sina mål och hur teknik kan användas för att främja demokrati och rättvisa i en global värld.

Hugo Chavez came to power in Venezuela 1999 and has since then worked for a socialistic revolution in the country. He and his political process have attracted a lot of attention internationally and the views have been as divided as the political climate is in Venezuela today. There is a polarized situation with mainly two parts; the people who supports Chavez’ process and the opposition who contains mainly people from the upper middle class and works for a politic to the right. The government as well as the opposition has been accused to drive up the sensitive climate which consequences are a situation where most political discussions ends up in a discussion for or against Chavez. Venezuela is not the only Latin American country where social and political revolutions take place and it’s therefore highly relevant to question whether such a polarized climate is an unavoidable consequence of such processes. How is it possible to work politically in this situation and is it possible to work without necessarily take a stand for or against Chavez, but to create a discourse outside this black and white spectrum? In this study, the focus is social movements and how they experience and analyze the political situation in Venezuela and the possibilities to work politically here. The study is based on interviews with people involved in social movements in Venezuela, from a field study made within the SIDA financed program Minor Field Studies. The informants come from the Chavez movement which is a big popular movement but also from an anarchist group who works free-standing from the government as well as the opposition. On the basis of a discourse analysis approach, focus has been on how they construct and create different pictures of the process and how they through that position themselves and their group and which consequences this get.

Studiens syfte är att se hur sociala rörelser och stater interagerar, samt hur dialogen ser ut inom respektive part. Frågeställningarna som syftar till att fånga det är således; Hur ser relationen mellan sociala rörelser och stater ut, och hur påverkar var sidas val av strategier motpartens handlingsmönster? Samt; Vilka interna strategier inom kampanj respektive stat är mest framträdande? För att undersöka det har två kampanjer valts ut, Fees Must Fall i Sydafrika och Fund Our Future i Storbritannien. Vidare har nyhetsartiklar valts från sammanlagt nio av ländernas mest lästa nyhetstidningar. Fyra teoretiska ingångar fått vägleda analysarbetet; radical flank effect, symbolic damage, protest policing och eventful protest. Dessa är alla analytiska verktyg som hjälper oss förstå de mångfacetterade dimensionerna som existerar parallellt inom sociala rörelser och statens arbete. Den samlade tidigare forskningen har utforskat specifika delar av de nämnda begreppen, men däremot har aspekternas samverkande förmåga inte tidigare studerats. Studiens resultat visar att våldsamma aktioner ofta leds av radikala demonstranter. Dessa leder ofta inte enbart till stor medial uppmärksamhet, utan kan beroende på kontext förändra sociala rörelser och statens interna strategiska struktur. Det innebär även att fredliga aktioner ofta hamnar i skymundan, vilket bidrar till att befästa uppfattningen om att våld krävs för att sociala rörelsers syfte ska synas. Även stater kan uppleva sig nödgade att använda våldsamma strategier i mötet med demonstranter. Vidare visar resultaten på att det finns en interaktiv dynamik mellan kampanjer och stater, som även visar på aktörskap inom respektive part.

This study’s purpose is, through content analysis, to interpret the portrayal of the human-rights movement Black Lives Matter during the spring and summer of 2020. Further intentions include examining and explaining the portrayals of the Swedish and the American movements. Theories of Framing and Moral-Panic are used for understanding expressions and consequences of portraiture. Using a hermeneutic approach, 53 articles from four of Sweden's leading newspapers were interpreted. Main findings were that Swedish news media tend to portray the movement in Sweden in more opinion-based terms compared to the movement in the USA. The opinions were mainly expressed when reporting on the movement during demonstrations in Sweden while reports of the USA, mainly portrayed the movement in police- violence but balanced terms. Previous research contributed to an increased understanding of the research field and to problematizing the study's results in relation to its theoretical framework. Our conclusion is that Swedish news media tend to portray Black Lives Matter in more polarized terms if current affairs are taking place in a geographical vicinity. The movement in relation to violence is also portrayed differently depending on the country- specific history of the movement. Although patterns could be discerned, the relationship is complex based on the scope of the essay and empirical material. / Syftet med denna studie är att genom innehållsanalys tolka svenska nyhetsmediers porträttering av människorättsrörelsen Black Lives Matter under våren och sommaren 2020. Studien undersöker också potentiella skillnader i porträttering av rörelsen i Sverige och rörelsen i USA samt hur porträtteringen kan förklaras. Gestaltningsteori och teorin om moralpanik användes för att skapa förståelse för porträtteringens uttryck och konsekvenser. Med ett hermeneutiskt angreppssätt tolkades 53 artiklar från fyra av Sveriges ledande nyhetstidningar. Studiens främsta resultat visade att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera rörelsen i Sverige i mer åsiktsbaserade termer i förhållande till rörelsen i USA. Åsikterna tog sig främst i uttryck vid rapportering om rörelsen under demonstrationer i Sverige jämfört med rapporteringen i USA som främst porträtterade rörelsen balanserat och neutralt, men i termer av polisvåld mot svarta afroamerikaner. Tidigare forskning bidrog till ökad förståelse för forskningsfältet och till att granska studiens resultat i förhållande till det teoretiska ramverket. Studiens slutsats är att svenska nyhetsmedier tenderar att porträttera Black Lives Matter i mer polariserade termer om rörelse-aktuella händelser pågår i en geografisk närhet. Rörelsen i förhållande till våldsutövning porträtteras dessutom på olika sätt beroende på vilken historia rörelsen har i respektive land. Trots att mönster kunnat urskiljas är relationen dock komplex baserat på uppsatsens omfång och empiriska material.

No description available.

Med bakgrund i Black Lives Matter-demonstrationerna problematiserar den här studien två reklamfilmer från sport- och klädföretaget Under Armours (UA:s) kampanj The only way is through med syfte att studera hur normer och värderingar främjas utifrån jämlikhet och mångfald i UA:s reklamfilmer. Detta studeras genom att undersöka hur vita personer, färgade personer (POC) och personer med olika etnisk bakgrund representeras i UA:s reklamfilmer och vad det finns för likheter och skillnader mellan dessa representationer. Det teoretiska ramverket utgår ifrån Stuart Halls representationsteori och postkoloniala teorier om orienten. Med fokus på narrativet i reklamfilmerna analyseras denotationer, konnotationer och myter genom en semiotisk metod. Med hjälp av det semiotiska analysverktyget analyseras representationer av POC och personer med olika etnisk bakgrund utifrån ett postkolonialt perspektiv. Resultatet visade att det finns skillnader mellan de etniska representationerna och slutsatser dras om att främjandet av normer och värderingar utifrån jämlikhet och mångfald skiljer sig åt mellan reklamfilmerna. / Based on the Black Lives Matter demonstrations, this study problematizes two commercials from the sports and clothing company Under Armors (UA) campaign The only way is through with the goal of studying how norms and values ​​are promoted based on equality and diversity in UA's advertising. This is studied by examining how white people, people of color (POC) and people with different ethnic backgrounds are represented in UA's advertising and what similarities and differences there are between these representations. The theoretical framework is based on Stuart Hall's theory of representation and postcolonial theories of the Orient. With a focus on the narratives in the advertisement; denotations, connotations and myths are analyzed through a semiotic method. Using a semiotic analytical tool, representations of POC and people with different ethnic backgrounds are analyzed from a postcolonial perspective. The results showed that there are differences between the ethnic representations and conclusions are drawn that the promotion of norms and values ​​based on equality and diversity differs between the commercials.