Vi är intresserade av att studera ”vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare” eftersom vi själva är ekonomistudenter och har börjat fundera på framtida arbetsgivare. Det är även intressant för företag och organisationer att veta vad som styr ekonomistudenternas val av arbetsgivare eftersom det kan gör det lättare att locka till sig passande arbetskraft. Men när företagen och organisationerna väl har hittat rätt medarbetare gäller det att behålla dem och genom att veta vilka behov de anställda har kan arbetsgivaren tillfredsställa dessa behov, vilket resulterar i nöjda anställda. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vad som styr ekonomistudenterna val av framtida arbetsgivare utifrån deras motivationsfaktorer och om dessa motivationsfaktorer stämmer in på befintliga motivationsteorier. Vi är dessutom nyfikna på om företag och organisationer vet vad som intresserar ekonomistudenterna samt vad som kan få studenter att vilja bosätta sig i Gävle efter avslutade studier. Vi använde oss av mailintervjuer för att samla in material till vår undersökning eftersom vår första idé om att ha fokusgruppsdiskussioner inte gick att genomföra på grund av lågt intresse. Mailintervjuerna genomfördes med nio stycken ekonomistudenter vid Högskolan i Gävle och tre stycken organisationer i Gävle som är med i NU!, Näringslivsintegrerad utbildning. För att få djupare insikt i vad som motivera människor har vi valt att fördjupa oss i ett flertal motivationsteorier. Vi har valt några, för oss, välkända teorier för att skapa en grund att komplettera med mindre omtalade teorier som ger andra infallsvinklar, bl.a. diverse teorier av Hans L. Zetterberg. Motivationsteorierna kompletteras ytterligare med fakta om arbetsmarknaden i Gävleborgs län, en undersökning om vilka förväntningar studenterna vid Högskolan i Gävle har på sin framtida arbetsmarknad, Universum Communications ”FöretagsBarometern” samt insikt i livets socialiseringsprocess. De viktigaste motivationsfaktorerna som vår svarsgrupp tittar på rörande framtida arbetsgivare är: arbetsuppgifterna (är de stimulerande, varierande och meningsfulla?), lönen (kompenserar lönen min ansträngning och ”förlorade” tid?), utvecklingsmöjligheter (kan jag utvecklas både personligt och yrkesmässigt?), arbets- och pendlingstid (finns det tid att umgås med familj och vänner samt ägna sig åt fritidsintressen?) och trivsam arbetsmiljö (kommer jag att trivas här?). Av de motivationsteorier som vi valt var det ingen som fullständigt förklarade svarsgruppens val av motivationsfaktorer. Dock kan utvalda delar av teorierna ge viss förståelse av studenternas val, men för en djupare förståelse krävs en kombination av flera teorier. Arbetsgivarna verkar ha viss insikt i vad studenterna i vår svarsgrupp söker men inte en komplett bild, eftersom ingen av dem nämner arbetsuppgifterna som en viktig faktor. Båda svarsgrupperna tror att en positivare arbetsmarknad skulle kunna attrahera studenter att stanna i Gävle, d.v.s. att det finns arbeten inom ekonomiområdet. Många av ekonomistudenterna kan tänka sig att stanna i Gävle om de får ett arbete som de trivs med. / We are interested in studying “what determines the students of business administration’s choice of employer” since we are students of business administration ourselves and have started to think about our future employers. This subject is also interesting for companies and organizations since knowledge about what determines the choice can make it easier to attract suitable co-workers. When the companies and organisations have found the right employees it’s a matter of keeping them and one way of doing this is by knowing and satisfying the employees’ needs. The purpose of this essay is to examine what determines the students of business administration’s choices of future employer through their factors of motivation and if these factors is consistent with existing theories on motivation. We also want to find out if companies and organizations know what students of business administration are interested in and what can be done to make students want to live in Gävle after they are finished with their studies. The method we have chosen for our study is e-mail interviews since our first idea of discussions in focus groups couldn’t be followed through because of a lack of interest. Nine students of business administration at the University College of Gävle and three organizations in Gävle, that are involved in the NU!-project, participated in the interviews. To get a deeper knowledge into what motivates people we have chosen to study a number of motivational theories. We have chosen a few, to us, well-known theories to create a base to which we add less discussed theories to give us different angles of approach. We also present facts about the labour market in Gävleborgs län, a study concerning what expectations the students at the University College of Gävle have on their future labour market, Universum Communications’ “FöretagsBarometern” and an understanding of the process of socialisation. The most important motivational factors that the studentgroup is concerned with regarding future employers are: the work assignments (are they inspiring, diverse and meaningful?), the salary (is it a fair compensation?), growth opportunities (both personally and professionally?), work hours and commuting time (will I have time for family, friends and interests?) and a pleasant work environment (will I like working here?). The motivational theories that we chose didn’t fully explain the students’ choice of motivational factors. There is however certain parts of the theories that offers some understanding of the students’ choices, but to get a deeper understanding a combination of several theories is needed. The employers seem to have some insight in what the students of business administration are looking for but they don’t have the complete picture, since none of them mention work assignments as an important factor. Both groups think that a more positive labour market could attract more students to stay in Gävle, i.e. that there are work related to business administration available. Many of the students of business administration could imagine staying in Gävle if they got a work that suited them.

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                       Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt. Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll. Ur ett sociologiskt och sexologiskt perspektiv kretsar det teoretiska ramverket kring Gisela Helmius definitioner av samhällelig sexualsyn samt Gayle Rubins sexhierarki. De metoder som använts är huvudsakligen en kritisk diskursanalys med fokus på texternas konstruktivistiska funktion samt en mindre kvantitativ analys som ger svar på hur stor del av medieinnehållet som berör sexualitet. Empirin grundas på elva stycken livsstilsmagasin riktade till unga kvinnor.                       Av analysen framkommer att cirka nio procent av innehållet i de undersökta tidningarna berör sexualitet i någon form. Det framkommer också att de undersökta tidningarna är präglade av den restriktiva sexualsyn som råder i Sverige, vilken sannolikt delvis är ett resultat av ovan nämnda avsexualisering. Detta yttrar sig främst i ett befästande av den rådande kärleksideologin där sexualiteten endast får röra sig inom kärlekens, heterosexualitetens och tvåsamhetens ramar. Det framkom också att de undersökta tidningarna bidrar till ett osynliggörande av det kvinnliga sexuella könet. / Given that the media can be defined as a socialization factor and that sexuality is a topic that is often aired in various media, the purpose of this qualitative analysis is to examine how the media portrays sexuality and more specifically women's sexuality. The reason for examining women's sexuality is that women during the 17th century were constrained in their sexuality compared to men, and this constraint most likely has made an inprint on society to this day. This study poses three questions, the first concerns if the desexualisation of women characterizes the lifestyle magazines today. The second question examines which words that are used in lifestyle magazines to describe the female genitalia. The third question focuses on to which extent the media content in lifestyle magasines is characterized, directly or indirectly, by sexuality. From a media and communications perspective the study has a theoretical framework based on agenda setting and how media is able to influence its users, the young users in particular. The research done by Jenny Kitzinger plays a central part. From a sociological and a sexological perspective the theoretical framework revolves around Gisela Helmius' definitions on ideas of sexuality in society and Gayle Rubin's hierarchical valuation of sex acts. The methods that have been used are a critical discourse analysis which examines the constructivist function of the texts and a smaller quantitative analysis to examine to which extent the media content concerns sexuality. The empirical data is based on eleven lifestyle magazines aimed at young women. The analysis reveals that nine percent of the content in the examined magazines concerns sexuality in some way. It also reveals that the examined magazines are characterized by the idea of a restrictive sexuality which prevails in Sweden, which problably is a result of the above mentioned desexualisation. This manifests primarily in the consolidation of the prevailing ideology of love, where sexuality only is allowed within a framework of love, heterosexuality and monogamy. The magazines also contribute to making invisible the female sexual genitalia.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. I resultatet presenteras det i vilken grad de olika kyrkorna anpassar sin religiösa praktik utifrån syftets utgångspunkter, samt hur de skiljer sig från varandra. Resultatet visar på att den största skillnaden mellan de respektive kyrkorna är på dopet och konfirmationen. Resultatet visar också hur interaktionen är mellan församlingsledare och församling i de respektive kyrkorna.

Abstrakt Bakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap. Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap. Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan. Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen. Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen. Det ses också en positiv bieffekt i form av förbättringsarbete utav mentorskapet. / Background: There is current shortage of specialized nurses, and many end their career in health care due to increased stress levels. One way to overcome this may be the use of mentoring for new graduates. In purpose of developing a mentoring program, there is a need to clarify the conditions required for it and examining how the professional role is developed through mentoring. Purpose: The purpose of this study is to describe experienced specialist nurse's perception if and how mentoring is developing the graduate specialist nurse, and the conditions that are perceived important for this mentoring. Method: A single case study using a deep interview was conducted with a phenomenographic approach, in order to explore the experience of mentoring from the view of the advanced specialist nurse. Results: The result shows the importance of the management providing the necessary conditions in terms of time, training and competence. In the socialization process the strengthening of the professional role was experienced, while providing a learning environment is created in the joint reflection. Conclusion: Experienced specialist nurses can assist the new graduate in the most efficient manner possible given to formulate the new role as a specialist educated nurse and also contribute to the socialization needed to get into the workgroup. A side benefit in terms of quality improvement is also seen out of the mentorship.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanställd ”matchar” en organisation i form av personlighet och värderingar, snarare än att denne besitter rätt yrkeskunskaper. Syftet är även att utreda om det finns en existerande organisationskultur på ett industriföretag, samt hur genomgående denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten är baserade på tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med två personer från organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med två olika rekryteringsföretag. Resultaten pekar på att en ”match” med organisationen upplevs vara viktig när det gäller grundläggande värderingar, men att olika personligheter uppskattas mer än lika egenskaper hos nyanställda. Resultaten tyder även på att socialiseringsprocessen kan ha en större betydelse för en upplevd samstämmighet med organisationen, än vad en tillämpad P-O- fit vid rekryteringen kan tänkas bidra till. / The purpose with this study is to achieve a deeper knowledge and understanding for the perceived importance of using a Person-Organization fit in recruitment. The study also aims to investigate a possible existing organizational culture in an industrial company, and how concistent this culture seems to be throughout the organization. The authors have also tried to gain knowledge on how new employees are indroduced into this culture. The results are based on three group interviews with operational personnel, interviews with two persons from the manegerial group, and interviews with two recruitment firms. The results indicate that a Person-Organization fit is perceived to be important when it comes to some basic values. However, different personalities are more desirable within the investigated organization concerning recruits. Results also indicate that the socialization process, rather than an applied Person-Organization fit, might have a larger significance for a perceived congruence between personal and organizational values.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska – började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter. För att fånga den svårligen synliggjorda sociali­serings­for­men, har vi observerat dem som observerar familjer som på något sätt upplevt eller upplever krisartade situationer. Det vill säga, vi har med en tema­tiskt öppen intervju­metod sam­tal­at med so­ci­alarbetare inom samhällets hjälp­an­de ver­k­­­sam­­­heter som möter människor i varierande famil­je­sammansättningar. Med episte­mologisk syn på den vet­en­­skapsteoretiska ansatsen är den dubbla hermeneutiken utvald, dels för att vidgad förståelse är vårt syfte men också för att vi har tolkat det våra observa­törer har tolkat. Det empiriska mate­rialet är analyserat enligt analytisk in­duk­tion och har stöd i teorier om familje- och organisa­tions­kultur, det sociala livets elementära former och be­ty­d­elsen av sociala band.

Med utgångspunkt i de senaste årens uppmärksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstått mellan arbetsgivare och arbetstagare väcktes ett intresse att studera vad som låg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstått grundade sig i att anställda uppträtt på sätt som inte ansågs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmänheten. Studien ämnar besvara frågor kring hur Polisen som organisation formar sina anställda med utgångspunkt i teorier om identitetsarbete. En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade består av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer från svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar närmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser. I resultatet framkom indikationer på, utifrån de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter är relativt individuellt. Dessutom tycks individerna påverkas mycket av sina kollegor, kanske snarare mer än av organisationens ledning.  Hur information förmedlas ut i organisationen framställdes dessutom som vag av de intervjuade. I diskussionen behandlas vidare hur identitetsstyrning tar sig uttryck inom Polisen samt på vilket sätt de anställda ser på arbetet med sina egna identiteter i relation till yrket polis. / During the last few years, there has been a growing interest in the Swedish police. This interest was triggered as the Police organization attempted to dictate what was appropriate when it came to employee behavior outside of work. This essay intends to answer questions regarding how police employees shape their own identities in order to accommodate the requirements of their profession. A qualitative method has been used, using documents and semi structured interviews. A total of eight people have been interviewed.  The results indicated that the organization, in some ways, want to regulate their employees. A few hands-on methods exist, they are however too vague to be regarded as present in the day to day work of employees. The police organization does not offer clear guidelines and it is up to the employee to determine their own individual identity. Overall, there is more impact on individuals behavior from colleagues than from Police policy. In summary, we will examine the Swedish police organization with reference to theories about identity work in organizations and in relation to the empirical data.

The purpose of this study was to examine social worker's experiences of the relationship between education and work. This was done by analyzing how social work students during a trainee program meet job-specific tasks. To answer the study's purpose, we have set up four issues: "What skills will be visible in the transition from education to working life?", "What experiences are characterized in the social worker’s practical work?", “How do the social workers adjust their knowledge from education to work” and “Which support for learning does the trainee program give?". The study is based on qualitative semi-structured interviews. We interviewed five social workers who are participating or have participated the trainee program. The material has been analyzed based on our chosen theories of situated learning. The results show that what social workers have done within the framework of the trainee program forms a distinct relationship between education and work. What the social workers have experienced as important in the trainee program is talking with others at the workplace, observation of experienced colleagues and participation in practical sessions.

Studiens syfte är att undersöka det språk som används i två tidningar som riktar sig till barn och unga i åldrarna 8­­­­­­­­–14. Detta främst genom att analysera tilltalet samt användandet av referensord, men även genom att se till diverse språkhandlingar samt förekomsten av olika teman. Dessutom undersöks vilka ämneskategorier som förekommer i tidningarna samt hur stort utrymme de får i varje nummer. Resultaten visar att båda tidningarnas ton är välkomnande och medryckande. Julias avsändare är till stor del ett ”vi” som vänder sig till läsaren som individ, medan Kamratpostens avsändare främst är ett ”jag” som vänder sig till läsarna som grupp. Gällande ämneskategorierna finns ett stort kändisfokus i båda tidningarna, men läsarnas egna röster får också träda fram i många inslag och på många sidor. Dessutom finns ett produktfokus både i Julia och i Kamratposten.