The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored. / Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

Syftet med denna undersökning är att granska barns maktroller i leken. Intervjuer har genomförts med åtta förskollärare i semistrukturerad form. Resultatet påvisade att makten är en stor del av barnens vardag. Slutsatsen är att det finns många olika roller i förskolan och att dessa varierar beroende på gruppkonstellationer och aktiviteter. Den främsta rollerna som utspelar sig i förskolan är ledarrollen som kan delas in i två kategorier, den positiva ledaren och den negativa ledaren. Antingen kan ledaren enligt undersökningens resultat vara en positivledare som för gruppen framåt, eller en negativledare som endast ser till sig själv och sina egna behov. Resultatet påvisade att den negativa ledaren oftast använder makt i form av våld och/eller i form av kränkande ordval i förskolan. De barn som i resultatet kallas för goda ledare styr leken genom att vara en positiv förebild med god kommunikativ förmåga samt genom att vara inbjudande, nytänkande och påhittig.

Abstract In this study, the main purpose is to review the teachers' statements regarding the link between the method WTR (Writing to Read) and inclusion of pupils with special needs. The research questions regarding this review are: - What factors in the WTR method do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a positive way? And - What factors in WTR method work do the teachers experience can affect the inclusion of children with special needs in a negative way? Five teachers from three different schools were interviewed. The following eight factors appeared positive for the inclusion of pupils with special needs: teachers’ expectations, social interaction, context close to the pupils, digital literacy, inclusion in the long term, working without the pen, to have success, and the teacher's time. The study also shows four factors that negatively affect the inclusion of pupils with special needs: to be slowed down by classmates, unstructured lessons, writing without a pencil, and technology malfunctions. In conclusion, all the teachers in the study felt that the method works for pupils with special needs, and can be called an inclusive method.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur sex förskolor arbetar med barn som har annat modersmål än det svenska språket. Vi har efterforskat vilka metoder förskolor använder för att stödja barnens språkutveckling och den kulturella identiteten. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie med pedagoger på förskolor. Vi har valt att göra intervjuerna i Stockholms innerstad och förorter, där pedagoger på förskolorna har erfarenhet av att jobba med barn som har ett annat modersmål än svenska. Vårt mål med studien är att granska om de arbetar olika i Stockholms innerstad i jämförelse med förorter till Stockholm och i sådana fall, på vilka sätt. Vårt resultat visar att alla förskolor använder sig av olika strategier men att ingen av dem har tillgång till modersmålsstöd. Alla pedagoger använder sig av redskap som böcker och de använder sig av bilderna i böckerna för att få en visuell bild tillsammans med barnen. Språk är ett annat redskap som används regelbundet i pedagogernas arbete.

Vårt valda problemområde grundar sig i att pedagoger inte är närvarande i barnens fria leksamtidigt som pedagoger behöver vara närvarande för att stötta barnen i deras sociala samspel. Eftersom den forskning vi tagit del av enbart fokuserat på hur barns samspel gynnas i de oplanerade miljöerna har fokus i denna studie blivit på de planerade miljöerna inomhus. Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare möjliggör eller begränsar för ett socialt samspel mellan de yngre barnen i förskolans inomhusmiljö. Våra frågeställningar handlar om hur förskollärares användande av artefakter och kommunikation begränsar eller möjliggör ett socialt samspel mellan barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar och idéer om lärande och utveckling. Tre observationer har genomförts på en förskola där 10 barn och tre förskollärare deltagit. Resultatet pekar på att förskollärares användande av  kommunikation och artefakter både kan begränsa och möjliggöra ett socialt samspel mellan barnen. Ofta används kroppsspråket som förstärkning till det förskollärarna säger med hjälp av språket. Beroende på hur förskollärarna använde sig av artefakterna i den fria leken bidrog detta till både begränsningar och möjligheter för barnens sociala samspel. Genom att begränsa antalet artefakter i den fria leken kan detta ibland gynna barnens sociala samspel. Genom att endast använda sig av det verbala språket, hamnar förskolläraren i fokus vilket gör att det sociala samspelet mellan barnen begränsas på ett större plan. Förskollärarnas användande av lösa artefakter bidrar till att barnen får möjligheter till att utmana sig själva och deras egna fantasi.

InledningUtifrån våra egna tankar, erfarenheter och uppfattningar, kring barns sociala samspel, valde vi att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns sociala utveckling. Både Läroplanen för förskolan och Skollagen talar för att förskollärare har ansvaret att stimulera varje barns utveckling och lärande. Av denna anledning ville vi därför undersöka hur detta praktiseras i verksamheten med utgångspunkt i barns sociala samspel.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet ”socialt samspel” samt deras beskrivningar av hur de arbetar för att utveckla barns sociala samspel.MetodI detta avsnitt presenteras intervju som kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi som forskningsansats. Här framförs även urvalet och hur genomförandet av arbetet har gått till. Processen från det insamlade materialet till kategorisering tas upp. De olika etiska ställningstagandena redogörs och beskrivs med hänsyn till undersökningen.ResultatUtifrån våra frågeställningar visar resultatet att förhållningssättet gentemot barnen är avgörande för utvecklingen i det sociala samspelet. Det framgick att miljön påverkar och har betydelse för det sociala samspelet. Miljön används även för att skapa gemensamma upplevelser för barnen i syfte av att stimulera samt utveckla det sociala samspelet. Med ett tydligt ledarskap kan förskollärare lättare inkludera barn med sociala svårigheter. Verksamheten bör även vara tydligt strukturerad och utformad för att främja inkludering samt socialt samspel. Tecken på barns svårigheter kan uppmärksammas genom att barnet till exempel har svårt för att kommunicera, saknar förståelse för de sociala lekreglerna eller blir utåtagerande. Dessa svårigheter märks ofta av i sociala sammanhang, men framför allt i den fria leken. Genom observationer kan förskollärare se när och varför samspelet brister och ta till åtgärder för att förhindra att det sker igen. Barngruppens storlek ses likt en betydelsefull faktor för det sociala samspelet. Det framgick att mindre grupper kan underlätta för barnet, i samspel med andra, och därmed gynna den sociala utvecklingen.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för vilken betydelse det sociala samspelet och den pedagogiska miljön kan ha för att barn med utåtagerande beteende ska inkluderas socialt i förskolan utifrån förskollärares och specialpedagogers erfarenheter, kunskap och synsätt. Detta genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer med fyra förskollärare och tre specialpedagoger, alla yrkesverksamma. Empirin har analyserats tematiskt med den sociokulturella teorin och verksamhetsteorin som utgångspunkt. Resultatet visar att barn med utåtagerande beteende behöver stöd som hjälper dem att bli socialt inkluderade i förskolans verksamhet. Detta kan ske med hjälp av lekstöd, tecken eller bildstöd. Stödet sker då både i miljön och genom vuxna och barns sociala samspel. Det kan innebära att pedagogerna genom sitt förhållningssätt och iscensättande av miljön kan bidra till att skapa social inkludering eller exkludering för barn med utåtagerande beteende i gruppen.

Studien kartlägger vilka förutsättningar och hinder som finns för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, att inkluderas in i en aktiv idrottsutövning. Vidare vill studien undersöka vilka behov av fysisk och social aktivering som närstående upplever finns. Undersökningen är riktad utifrån två perspektiv för att skapa ett rikt och helhetsmässigt underlag, hur upplevelsen är hos närstående och vad som möjliggör förutsättningarför en aktiv idrottsutövning. Studien har tagit sin utgångspunkt i den social-ekologiska modellen och den sociokulturella teorin, som syftar till att beskriva och analysera hur idrottsrörelsen och dess arbete upplevs. För att besvara studiens forskningsfrågor och syfte har både en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod vävt samman en berikad datainsamling. Datainsamlingen har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Resultatet och analysen ger en bild av hur behovet och påverkan ser ut i relation till fysisk aktivitet och det sociala samspelet. Det framkom att denna målgrupp har en ökad risk att drabbas av ohälsa i jämförelse mot övriga befolkningen, samt att det är vanligt med ett upplevt socialt utanförskap. Vidare kunde studien analysera att det sociala nätverket och närsamhället har ett stort ansvar för att möjliggöra förutsättningar för att inkludera målgruppen till ett aktivt idrottsutövande. Undersökningen kan stärka idrottens roll och den möjlighet den besitter för att främja ett inkluderande och hälsofrämjande arbete. Dock krävs det ett samspel och ett ansvar från samhället för att idrotten ska ges förutsättningar.

Denna studie har syftat till att belysa möjligheter och begränsningar för det färdiga läromedlet Skellefte-Teknik när det används i undervisningen för elevernas lärande i teknik. De frågor som ställts inför genomförandet av undersökningen har fokuserat på vilka didaktiska faktorer som är betydelsefulla för lärare att beakta i undervisning med ett färdigt läromedel som Skellefte-teknik, för att lärande i teknik ska ske, samt vilka förutsättningar läromedlet i sig har för detta lärande. Läromedlet Skellefte-teknik är ett elevaktivt läromedel som erbjuder eleverna lådor med en blandning av naturvetenskapligt och tekniskt innehåll som eleverna arbetar med parvis i socialt samspel under en termin. Läromedlet har varit utgångspunkten för studien och använts som grund när undervisning ägt rum. Data samlades in genom elevintervjuer, observationer av undervisningstillfällen där eleverna arbetat med förutbestämda lådor och efterintervjuer med eleverna. Jag antog rollen som lärare under undervisningstillfällena och observerade både mig själv och eleverna i interaktion med lådorna. Elever i två olika klasser på samma skola i årskurs 2 valdes ut. Variationsteorin har använts som teoretiskt ramverk för utformningen av studien och som senare analysverktyg. Det sociokulturella perspektivet har använts som kompletterande teori för lärande. Det framkom att läromedlet och det arbetssätt som det representerar har varierande förutsättningar för elevernas lärande i teknik och att det många gånger behöves interaktion från läraren för att eleverna ska utveckla kunskaperna som läromedlet syftar att ge dem möjlighet att erövra.

This is qualitative study that deals with the subject “reading aloud” and how teachers apply it in the school environment. Reading aloud is, in this study, seen as a moment in which a teacher reads out loud to their students. It’s an activity with the aim of developing kids’ reading comprehension and ability to socialize, as well as a shared experience for all. The aim of the study was to examine how five teachers work with “reading aloud” in their classes, what the purpose behind their usage is and if they use activities in connection to it. The study is based on the theory; a sociocultural perspective and the pedagogical method “learning by doing”. I’ve used qualitative interviews as my data collection method. The sample was made up of five teachers in total, and all of them were from different elementary schools. The results show that the teachers that participated in the study had several purposes behind their usage of “reading aloud” in the classroom. The results also show that activities connected to “reading aloud” are used in different ways. The conclusion is that the aims of “reading aloud” varies and that all of the participants of the study use activities in connection to “reading aloud”.