<p>The inherited education and the (un)free choice?</p><p>- A comparative survey between five different programs on University of Örebro</p><p>The aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following:</p><p>1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities?</p><p>2. How is the distribution between the different classes in the different university programs?</p><p>Our study is a comparative survey with the aim to detect possible connection patterns, differences and resemblances with respect to the students' social background. In our survey we have used questionnaires as a method for data collection. Our ambition has not been to give a comprehensive picture of what/which sociocultural factors that had most importance for the students' choices to begin to study on universities throughout Sweden. Therefore, we delimited us only to carrying out the survey at University of Örebro. Our population consists thus of a programme from each faculty on University of Örebro.</p><p>The empirical material from the questionnaire survey, has been presented with appropriate statistical methods, it has been analyzed and discussed with the aid of Bourdieus habitus theory.</p><p>In this survey we can among other things establish that it occurs certain differences between the different programs, which have been included in the study, among other things with respect to class property. We have also found other relevant connection among different variables.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för olika sociokulturella bakgrundsfaktorers (klasstillhörighet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst) betydelse för valet av typ av utbildning samt se om det finns skillnader mellan olika universitetsprogram med avseende på klasstillhörighet. Våra frågeställningar är följande:</p><p>1. Vilken/vilka sociokulturella faktorer har haft mest betydelse för valet av program/inriktning på universitet/högskolan?</p><p>2. Hur ser fördelningen av klasstillhörigheten mellan de olika programmen ut?</p><p>Vår studie är en komparativ surveyundersökning med syftet att upptäcka eventuella sambandsmönster, skillnader och likheter med avseende på studenternas sociala bakgrund. I vår undersökning har vi att använt oss av enkäter som en metod för datainsamling. Vår ambition har inte varit att ge en heltäckande bild av vilken/vilka sociokulturella faktorer som haft mest betydelse för studenternas val att börja studera att på högskola/universitet i hela Sverige. Därför avgränsade vi oss endast till att utföra undersökningen vid Örebro universitet. Vår population består således av ett program från varje fakultet på Örebro universitet.</p><p>Det empiriska materialet från enkätundersökningen, har presenterats med lämpliga statistiska metoder, har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus habitusteori.</p><p>I denna undersökning har vi bland annat kunnat konstatera att det förekommer vissa skillnader mellan de olika universitetsprogrammen, som har ingått i studien, bland annat med avseende på klasstillhörighet. Vi har även funnit en del andra relevanta samvariationer mellan olika variabler.</p>

<p>Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.</p>

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in. Vi intervjuade dessutom fem specialpedagoger för att eventuellt stärka de resultat som framkom. Resultatet visar att respondenterna generellt sett är nöjda med sin utbildning men upplever inte att utbildningen fyller upp behoven från praktiken. Kunskaper inom kartläggning och lärmiljöer efterfrågades i utbildningen. Specialpedagogerna upplevde ungefär lika stort stöd från rektorn som legitimitet från kollegerna, men däremot kände rektorerna till deras arbetsuppgifter och kompetens betydligt bättre än kollegerna. Utvecklingsområden som lyfts fram är kartläggning, medverkan i skolutveckling och handledningsmöjligheter. För att utveckla den specialpedagogiska rollen krävs det en organisation som möjliggör samarbete och ger mandat till utövandet, en skola/arbetslag som är väl införstådda med specialpedagogens arbetsuppgifter och kompetens, men dessutom ett stort personligt engagemang, kunskap och ledarskap av specialpedagogen själv.

The inherited education and the (un)free choice? - A comparative survey between five different programs on University of Örebro The aim with this paper has been to examine and to report for different sociocultural background factors (class property, the parents' level of education, the parents' income) importance for the choice of type of education and to see if there is any differences between different university courses with respect to class property. Our issues were following: 1. What/which sociocultural factors have had most importance for the choice of programs on universities? 2. How is the distribution between the different classes in the different university programs? Our study is a comparative survey with the aim to detect possible connection patterns, differences and resemblances with respect to the students' social background. In our survey we have used questionnaires as a method for data collection. Our ambition has not been to give a comprehensive picture of what/which sociocultural factors that had most importance for the students' choices to begin to study on universities throughout Sweden. Therefore, we delimited us only to carrying out the survey at University of Örebro. Our population consists thus of a programme from each faculty on University of Örebro. The empirical material from the questionnaire survey, has been presented with appropriate statistical methods, it has been analyzed and discussed with the aid of Bourdieus habitus theory. In this survey we can among other things establish that it occurs certain differences between the different programs, which have been included in the study, among other things with respect to class property. We have also found other relevant connection among different variables. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och redogöra för olika sociokulturella bakgrundsfaktorers (klasstillhörighet, föräldrarnas utbildningsnivå, föräldrarnas inkomst) betydelse för valet av typ av utbildning samt se om det finns skillnader mellan olika universitetsprogram med avseende på klasstillhörighet. Våra frågeställningar är följande: 1. Vilken/vilka sociokulturella faktorer har haft mest betydelse för valet av program/inriktning på universitet/högskolan? 2. Hur ser fördelningen av klasstillhörigheten mellan de olika programmen ut? Vår studie är en komparativ surveyundersökning med syftet att upptäcka eventuella sambandsmönster, skillnader och likheter med avseende på studenternas sociala bakgrund. I vår undersökning har vi att använt oss av enkäter som en metod för datainsamling. Vår ambition har inte varit att ge en heltäckande bild av vilken/vilka sociokulturella faktorer som haft mest betydelse för studenternas val att börja studera att på högskola/universitet i hela Sverige. Därför avgränsade vi oss endast till att utföra undersökningen vid Örebro universitet. Vår population består således av ett program från varje fakultet på Örebro universitet. Det empiriska materialet från enkätundersökningen, har presenterats med lämpliga statistiska metoder, har analyserats och diskuterats med hjälp av Bourdieus habitusteori. I denna undersökning har vi bland annat kunnat konstatera att det förekommer vissa skillnader mellan de olika universitetsprogrammen, som har ingått i studien, bland annat med avseende på klasstillhörighet. Vi har även funnit en del andra relevanta samvariationer mellan olika variabler.

No description available.

Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut  enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll. Det visade sig att fler flickor än pojkar i årskurs 4-6 hade diagnosen dyslexi i en av de undersökta kommunerna till skillnad från de andra två. Vi har valt att koppla vår studie till KASAM- teorin, eftersom det tydligt kommer fram i vårt arbete att känslan av sammanhang är viktig för att barn med dyslexi ska lyckas i skolan. Något som också har betydelse för vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns och vilken kompetens som finns bland pedagoger på skolorna är vilka ramar som styr detta. Därför har vi valt att även koppla vårt arbete till Ramfaktorteorin. Lärande sker i all interaktion människor emellan, för att elever med dyslexi ska kunna använda sig av de kompensatoriska hjälpmedlen på ett funktionellt sätt, krävs att någon med tillräcklig kunskap kan introducera dem och visa dem hur de fungerar. Vi har därför även valt att koppla vårt arbete till det sociokulturella perspektivet.

Following essay examines the social and cultural patterns of southern rural Sweden between the years 1838-1845. The study is based on records from trials held by the district court of the district Norra Möre, which provides an insight to the everyday life in rural local community. Emphasis is put on exclusion and inclusion: the basis for community, codes for inclusion and exclusion, meaningful attributes, social and cultural capital etc. Questions concerning gender are raised as well as intents to discover whether modern ideas contrast early-modern, especially considering the process of individualization.   Results show that concepts of confidence and trust were extremely valuable and possessed significant meanings.  Confidence, which established itself on virtuous and honest life, created the framework for most aspects of social society: for example credibility inside and outside of court, maintenance of friendship and company, capacity of upholding a working life. Forfeit of trust, through extensive dissolute, mischievous and ill-considered way of life meant exclusion from the community and great vulnerability. Convicted criminals and alcoholics were particularly people at risk in encountering these problems due to their bad reputation and public stigma.   The sources reveal little of variations between men and women. It appears as if the confidence and trust derived from the same factors: the virtuous and honest life. Unfortunately it is unsaid whether virtuousness had different meaning to men and women. Regarding the process of individualization the sources present different results: a few indicating examples exist, yet a distinct connection between individuals and collectives is tangible.

Syftet är att studera hur förskollärare arbetar med barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö. Fem interjuver har genomförts på respektive förskollärares avdelning, alla förskolor befinner sig i mellersta Skåne. Resultatet visar att förskollärares barnsyn påverkar barns möjligheter till att påverka och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö. Att i samspel mellan den vuxne och barn synliggörs barnsynen samt om den vuxne har en tillåtande attityd eller inte till att låta barn vara delaktiga. Det är viktigt med samspel, så att den vuxne kan ta del av barns tankar och intressen, samt bearbeta olika händelser tillsammans. Förskollärarna har en viktig uppgift att stärka det enskilda barnet och utmana dem i vardagen, så att de finner det lustfyllt att vara delaktiga, känna sig höra och sedda. Begrepp som återkommer och behandlas i studien är barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet och samspel. Det insamlade materialet har analyserats med livsvärldsfenomenologin och ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att få svar på våra forskningsfrågor.

Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket en väsentlig del av ämnet biologi. För att utveckla begreppsförmågan krävs lärandesituationer där elever har möjlighet till diskussion och samtal. Dock kan det finnas en problematik i elevers förmåga att kommunicera naturvetenskap med ämnesspecifika begrepp. Det finns studier som berör elevernas begreppsförmåga inom biologi. Forskare hävdar att elever måste få öva på det naturvetenskapliga språket i samspel med andra där de kan argumentera, undersöka och formulera frågor. I denna kvalitativa studie har en deduktiv ansats använts med syftet att undersöka hur elever samspelar och hjälper varandra i parsamtal kring frågor som rör naturvetenskapen och dess begrepp. Utifrån analys av videodokumentation visar resultatet att elevers samspel och stöttning av varandra i samtal kan se olika ut. Resultatet visar även att elever resonerar och diskuterar såväl som ifrågasätter samt vidareutvecklar andra elevers resonemang. Elever tenderar även att associera till tidigare erfarenheter för att kunna stötta samtalspartnern samt att elever använder sig av de yttre verktygen för att förmedla och förstå naturvetenskapliga begrepp. Genom interaktion med andra kan det bidra till nya insikter.

Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som belyser att det finns ett behov av forskning kring flerspråkiga barns användning av språk i förskolan. Därför vill jag med denna studie undersöka hur barn som har annat modersmål än svenska interagerar med barn och personal samt vilka möjligheter för deltagande de får i förskolan. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkt som ligger till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet. Två flerspråkiga barn har varit i fokus i min studie. För att insamla empiri till studien användes skuggning som metod. Studien har utgått från triangulering där videoinspelning, ljudupptagning och fältanteckningar har använts. Studien har utgått från interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barnen använder sig av både verbala och icke-verbala handlingar för att åstadkomma interaktion med både personalen och barnen. Det skapades även interaktion då barnen använde sig av språkalternering och imitation. Ett annat resultat visar att barn som behärskar svenska språket får fler möjligheter till delaktighet av personalen, än de barn som har mer bristande svenskkunskaper. En annan aspekt visar hur barnen blir delaktiga med hjälp av barnens och personalens gemensamma modersmål. Slutsatsen av denna studie visar bland annat att barn med ett annat modersmål än svenska ges olika förutsättningar till delaktighet beroende på hur väl utvecklade deras svenskkunskaper är. En annan slutsats är att barnen som har samma modersmål kan vara till stor hjälp för andras deltagande i förskoleverksamheten.