Sammanfattning Matematikundervisningen i den svenska skolkontexten möter utmaningar med låga matematikkunskaper bland elever, samtidigt som samhällets krav på matematisk kompetens ökar. För att möta dessa utmaningar behöver specialpedagoger och speciallärare i både grundskolan och anpassad grundskola utveckla sin undervisning för att stödja elevernas matematikutveckling och främja deras förmåga att tillämpa matematik i vardagen. I den här studien utforskas hur specialpedagoger och speciallärare i matematik, i grundskola och i anpassad grundskola, planerar, genomför och utvärderar matematikundervisning. Med stöd av en kvalitativ metodologi har elva semistrukturerade intervjuer med 6 speciallärare/specialpedagoger i grundskola och 5 speciallärare/specialpedagoger i anpassad grundskola intervjuats. Resultatet tyder på att det är en utmaning för lärare att skapa en balans mellan styrdokument och elevers förutsättningar, både när det gäller att planera och genomföra en individuellt anpassad matematikundervisning när det gäller djup och omfång. Resultatet indikerar att undervisningens innehåll samt form kan se både lika och olika ut i grundskolan och i anpassad grundskola dels när det gäller att få kunskap i gemenskap, dels i samband med att erbjuda konkret material samt digitala hjälpmedel. I studien framkommer att speciallärare och specialpedagog i grundskolan och därtill även anpassad grundskola har olika förutsättningar att skapa goda relationer samt trygga lärmiljöer i samband med matematikundervisningen. Det är tydligt att respondenter i den här studien har olika förutsättningar när det gäller att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Båda skolformerna har sina styrkor respektive svagheter och det är viktigt att bygga vidare på dessa insikter för att skapa en mer flexibel samt inkluderande matematikundervisning som gynnar alla elever.

Förväntat kunskapsbidragAtt öka kunskapen om hur lärare på mellan- och högstadiet använder extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att visa exempel på vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med kunskap om hur några lärare beskriver användningen och förståelsen av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter Syftet med studien är också att kartlägga vilka extra anpassningar lärarna beskriver att de använder i den reguljära undervisningen samt att undersöka lärares uppfattningar om stöd från speciallärare. Följande frågeställningar har formulerats utifrån studiens syfte:Hur beskriver lärarna sin förståelse/sina kunskaper och erfarenhet av extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?På vilket sätt följer lärarna upp de extra anpassningarna i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter?Vilket behov ser lärarna av stöd från specialläraren i arbetet med extra anpassningar i relation till elever i läs- och skrivsvårigheter? TeoriUtgångspunkten i studien är baserad på ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs teori om människans utveckling och lärande i samspel med varandra ligger till grund. MetodEnkäten har bearbetats utifrån en tematisk ansats med fenomenografiskt inslag. Tematisk analys fokuserar på att lyfta fram språkliga drag t ex genom att plocka ut liknelser i det som används eller sägs samt hur ofta det används/sägs. Fokus ligger på att hitta teman i det insamlade datamaterialet för att sedan beskriva dem. ResultatResultatet av enkätundersökningen visar att samtliga lärare arbetar med extra anpassningar och att det i alla klasser finns elever i behov av särskilt stöd kopplat till läs- och skriv-svårigheter. Det framkommer att tillgången till extra anpassningar är varierad och omfattande i form av olika tekniska hjälpmedel, bild- och textstöd, struktur i lektionsinnehåll samt anpassat material. Det framkommer även att det inte räcker med att bara arbeta med generella anpassningar utan man behöver mer specifika anpassningar. Det räcker inte heller med att ge elever hjälpmedel (artefakter), de måste också förstå hur de ska använda dem för att det ska ge det stöd som behövs. Lärarna i undersökningen visar att stöd från speciallärare är viktigt men det saknas ofta möjligheter att optimalt utnyttja speciallärarens kompetens då tid saknas och tillgång till speciallärare saknas. Det framkommer även att det är brist på tid för planering och utveckling samt implementering av extra anpassningar. Specialpedagogiska implikationerResultatet visar på ett stort behov av ökad speciallärarkompetens så att lärare i den ordinarie undervisningen får de stöd och förutsättningar som krävs för att möta alla elever i klass-rummet. Specialläraren har således en viktig funktion i att göra lärarna medvetna om elevernas olika behov och hur lärarna kan stötta eleverna. Speciallärarens roll blir att skapa samsyn kring hur stödet kan ges i klassrummet och hur man skapar ett gemensamt förhållningssätt på skolan i mötet med elever i behov av särskilt stöd.

Studier och forskning om stöd i matematik fokuserar ofta på grundskolans lägre årskurser eftersom det är viktigt att sådant stöd kommer så tidigt som möjligt. Trots det har många elever i grundskolans senare år svårigheter i matematik. I tidigare forskning beskrivs stöd ofta i tre nivåer, anpassningar för alla, individanpassning i klassrummet och interventioner utanför ordinarie undervisning. Vissa matematiska områden som bråk och algebra verkar enligt tidigare forskning kunna vara indikatorer på matematiksvårigheter. Det kan också ha avgörande roll att den undervisande läraren är trygg med den matematik den ska lära ut.  Denna studie tar sin utgångspunkt i systemteorins olika nivåer samt de tre största perspektiven inom specialpedagogik. Syftet med studien är att undersöka vilka stöd som används i olika delar av matematiken i årskurs 6–9 och om dessa påverkas av tillgången till specialpedagogisk kompetens i matematik. Genom att genomföra och analysera en enkät uppdelad utifrån kursplanens centrala innehåll besvaras studiens frågeställningar. Ytterligare en vinkel som studien intresserar sig för är ifall stödinsatserna varierar beroende på om det finns tillgång till specialpedagogisk kompetens. Enkäten genomfördes digitalt och distribuerades mestadels via sociala medier. Data från 98 deltagare analyserades och resultatet visar att de stödinsatser som är vanligast är extra enskilda genomgångar, basböcker och fler uppgifter på E-nivå. Två intressanta fynd är att om specialpedagogisk kompetens finns används extra enskilda genomgångar mer som stödinsats medan basböcker används mindre. Det tyder på att den specialpedagogiska kompetensen har betydelse för stödet i matematik. Stödinsatser som involverar extra personalresurser är också mer förekommande om det finns tillgång till specialpedagogisk kompetens.

Syftet med detta examensarbete är att få reda på hur speciallärare i en mellansvensk kommun stöttar och utmanar särskilt begåvade elever i ämnet matematik.  Genom kvalitativa interjuver och en kvantitativ enkätundersökning fick speciallärare svara på hur de arbetar för att upptäcka och stötta särskilt begåvade elever i ämnet matematik. En kvalitativ intervju genomfördes även med en vårdnadshavare till en särskilt begåvad elev. Med dessa undersökningar framgår att kunskap om särskilt begåvade elever finns men att det saknas fastställda rutiner kring hur arbetet med dessa elever ska genomföras.  Enligt skollagen ska alla elever ges möjlighet att utvecklas vilket i praktiken är svårt att genomföra då det saknas rutiner för hur särskilt begåvade elever ska upptäckas och hur arbetet för att utmana och fortsätta utveckla dessa elever saknas idag.

I anpassad grundskola är det flera olika yrkesgrupper som ska arbeta bredvid och nära varandra. Syftet med studien har varit att undersöka hur samverkan mellan speciallärare och elevassistenter ser ut, samt ta reda på om och i så fall vilket stöd elevassistenter behöver från speciallärare. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Genom individuella intervjuer undersöktes vilka förutsättningar för samverkan som finns och vad de två yrkesgrupperna behöver för att kunna utföra sina uppdrag. Sex speciallärare och sex elevassistenter från tio skolor, belägna i åtta kommuner i Mellansverige, deltog i intervjuerna. I en miljö där behovet snabbt kan förändras under en skoldag, är vikten av erfarenhet, kompetens och tillit till varandra av stor betydelse. Studien visade att det finns ett behov av tid för samverkan, en tydlig struktur, riktad kompetensutveckling och en närvarande ledning. Tydlighet och struktur i organisationen framkom som en framgångsfaktor för såväl speciallärare som elevassistenter. Områden där speciallärare och elevassistenter önskar kompetensutveckling är bland annat inom medicin och omvårdnad, olika diagnoser och lågaffektivt bemötande. God kommunikation är avgörande för en fungerande samverkan, och visade sig vara en av orsakerna till missförstånd och oklarheter mellan speciallärare och elevassistenter. Studien visar att det saknas stöd för samverkan mellan speciallärare och elevassistenter, där en tydlig organisation och ett helhetsperspektiv är viktiga komponenter för en fungerande verksamhet. Trots detta finns det stor värme hos båda yrkesgrupperna för sina uppdrag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några speciallärare, rektorer och lärare ser på speciallärarens roll och uppdrag inom ramen för Läsa, skriva, räkna garantin och uppdragen att undervisa, utreda och utveckla, samt om det finns några likheter och skillnader mellan och inom yrkesgruppernas uppfattningar. Speciallärare, lärare och rektorer ska samverka i arbetet med elevers lärande och tidiga insatser, vilket också lyfts fram som viktigt i forskningen kring läs- och skrivinlärning. Skolinspektionens granskning (2023) visar att det finns brister i momentet kring samråd mellan lärare och specialpedagogisk personal samt att samsyn om syftet med garantin och rutiner för arbetet ännu inte är etablerade på alla skolor. Hur olika yrkesgrupper beskriver och uppfattar speciallärarens roll och uppdrag blir därmed relevant att undersöka för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar den specialpedagogiska rollen i arbetet med elevers språk-, skriv- och läsutveckling inom ramen för Läsa, skriva, räkna-garantin. Studien har en kvalitativ ansats med professionsteori, specialpedagogiska perspektiv och organisationsteori som teoretiska utgångspunkter. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med två speciallärare, två rektorer och två lärare och analyserades med tematisk analys.  Resultaten visade både likheter och skillnader mellan respondenternas beskrivningar om speciallärarens roll och uppdrag. I resultaten framkommer att specialläraren växlar mellan det undervisande, utredande och utvecklande uppdragen, men att det undervisande och utredande uppdragen får mest utrymme. Speciallärarens roll i Garantin får olika betoning beroende på vilken yrkesroll som beskriver. Speciallärarna beskriver sig som delaktiga i flera delar och en främjande och förebyggande organisation med tidiga insatser runt läsinlärningen på både grupp och individnivå, medan lärarna beskriver samarbete i genomförande och bedömning samt insatser främst på individnivå. Rektorerna beskriver speciallärarens roll utifrån de organisatoriska förutsättningarna där specialläraren arbetar mycket mot enskilda elever, men uttrycker en önskan om ett större fokus på lärmiljö och speciallärarens rådgivande roll.

No description available.

Elevassistenter på anpassad grundskola samverkar i nära relation med speciallärare. De har ett mycket komplext uppdrag, trots att behörighetskraven för elevassistenter är låga. Studien syftar till att undersöka hur elevassistenter i anpassad grundskola med inriktning ämnesområden uppfattar sitt uppdrag i relation till eleverna och i relation till specialläraren, samt vilket stöd elevassistenter tänker att speciallärare kan bidra med. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 9 verksamma elevassistenter på anpassade grundskolor runtom i Sverige. Deltagarnas berättelser har analyserats tematiskt och ställts i relation till tidigare forskning samt till tre teoretiska perspektiv: samverkansteori, gräsrotsteori och situerat lärande. Sammantaget visar studien att elevassistentuppdraget i anpassad grundskola är komplext både i fråga om arbetsuppgifter och vilken roll elevassistenten har i relation till specialläraren. Rollens komplexitet i kontrast till de låga behörighetskraven är vad vi i studien kallar assistent-paradoxen. Den så kallade assistent-paradoxen medför att elevassistenter behöver handledas av speciallärare och utvecklas regelbundet i sitt arbete, trots att speciallärare saknar explicit utbildning i att handleda elevassistenter. Studiens resultat visar att det är viktigt att synliggöra, tydliggöra och befästa elevassistentrollen så att speciallärare och elevassistenter kan samverka för elevernas bästa.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: “What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom”, “In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context” and “From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials”. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students.

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra hur specialpedagogens uppdrag uppfattas av lärare på både kommunala skolor och friskolor och om man mellan dessa skolformer kan se tydliga likheter eller skillnader. Uppsatsen består av en enkätundersökning med både kvantitativa och kvalitativa svarsalternativ gjord i en storstadskommun. Respondenterna är lärare verksamma i årskurser från f till 5. Vår undersökning har visat att lärarna från kommunal skola fått information från rektorn att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta med handledning. Istället arbetar specialpedagogen i större utsträckning med eleverna. Lärare från friskolan svarade att de fått informationen från rektor att specialpedagogen i huvudsak ska arbeta direkt med elever. Trots detta visar det sig - utifrån de svar vi har fått - att specialpedagogen arbetar mer handledande. Respondenterna hade generellt svårt att se skillnad på specialpedagog och speciallärare. Uppfattningarna om uppdragen blandades ihop. Vi frågade lärarna i vår enkät om skolorna där de arbetar hade ett inkluderande arbetssätt. Det visade sig att svarande från den kommunala skolan sa sig veta att de hade det, medan svarande från friskolan inte visste om de arbetade utifrån ett inkluderat arbetssätt. Vi kan inte se att lärarnas svar om specialpedagogens roll och arbetsuppgifter påverkas av om de arbetar inkluderat eller inte. Vår undersökning har visat att lärare oavsett skolform har behov av och önskemål om handledning och behov av att få fördjupade specialpedagogiska kunskaper vilket också syns i de öppna svarsalternativen från lärare i de båda skolformerna. Lärarnas uppfattning är också att specialpedagogen ska arbeta direkt med eleverna i större utsträckning. Det finns en medvetenhet om ”en skola för alla” men lärarna ser sina möjligheter att undervisa begränsade om man inte får hjälp direkt i klassrummet. Under arbetets gång har nya frågeställningar dykt upp som kan stimulera till fortsatt forskning inom detta område. Bland annat frågar vi oss hur man med hjälp av skolverket, forskar-världen, rektorer, lärare, speciallärare och specialpedagoger ska nå målet med att få det inkluderande arbetssättet att fungera tillfredsställande.</p>