Sedan skollagen infördes 2010, har skolinspektionens granskningar visat att många skolor inte klarar av att ge eleverna tillräcklig stimulans och ledning för att så långt som möjligt nå sin kunskapsutveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare uppfattar begreppet högpresterande samt hur de arbetar för att utmana högpresterande elever i ämnet matematik. Studien har gjorts med hjälp av gruppintervjuer på tre olika skolor vid tre olika tillfällen. Resultatet visar att lärarnas uppfattning av begreppet högpresterande är, ett välutvecklat tänkande, utmärker sig vid problemlösning samt att de blir omotiverade om de inte utmanas. Studien visar att lärarna har bra metoder och material till att utmana högpresterande elever men att de sällan får lärarledd tid. Det viktigaste kanske inte är om man är högpresterande eller begåvad. Det viktigaste är att upptäcka att individen har lätt för sig och kan få material samt anpassad undervisning som utmanar dem på sin rätta nivå.

Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för lärares och speciallärares erfarenheter av att möta elever i behov av stöd främst gällande läs- och skrivområdet. Jag ville undersöka likheter och skillnader i lärare- och speciallärares föreställningar om och erfarenheter av arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter samt deras syn på hur de kan stötta dessa elever. Vidare ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger ser i sitt arbete med elever i behov av stöd. Detta undersökte jag genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 4 lärare och 4 speciallärare på F-6 skolor i tre olika kommuner i Mellansverige. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av en didaktisk teori kopplad till ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna ställde sig positiva till att inkludera alla elever i sin undervisning och samtliga ställde sig positiva till att anpassa sin undervisning för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Lärarna uppgav många goda exempel kring hur de själva utformade sin undervisning för att den skulle passa alla elever. Dock framkom utmaningar som bidrog till att lärarna inte genomförde anpassningar i den utsträckning de själva önskade. De främsta faktorerna till detta var tid, brist på lokaler samt brist på resurser. I studien framkom inga tydliga skillnader mellan lärare- och speciallärares uppfattningar kring att möta elever i behov av stöd annat än att speciallärarna upplevde att lärarna inte alltid genomförde de anpassningar som de borde, medan lärarna själva ansåg att de gjorde många anpassningar men att de saknade kunskap för att genomföra fler anpassningar. Resultatet visade också att lärarna, trots en önskan om att inkludera alla elever, ansåg att en-till-en undervisning hos speciallärare var någonting positivt och till och med nödvändigt för vissa elever. De framgångsfaktorer som pedagogerna själva lyfte fram i intervjuerna, var en anpassad undervisning där alla elever ges möjlighet att delta utifrån sina egna förutsättningar och behov. Vidare nämndes intensivläsningsperioder, en-till-en undervisning samt att man som lärare tar del av den senaste forskningen och vågar prova nya vägar som positiva faktorer.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur specialpedagogisk kompetens kan användas för att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Studien utgår från en kvalitativ ansats och för att få svar på studiens frågeställningar har pedagoger med specialpedagogisk kompetens som undervisar inom grundskolans olika stadier intervjuats. Resultatet synliggör två framträdande specialpedagogiska roller. För det första den undervisande rollen som framför allt arbetar med elever enskilt eller i mindre grupp. För det andra rollen som samtals- och samarbetspartner till lärare som undervisar i matematik. Dessa två roller framträder såväl i det förebyggande arbetet som i arbetet att möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Det framgår också att organisation, tid och resurser påverkar den specialpedagogiska personalens möjligheter och förutsättningar att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik.

Sammanfattning/Abstract Westerdahl, Anna (2022). Digitala lärverktyg som specialpedagogisk resurs. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas kunna bidra till ytterligare information om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare finns också perspektivet som handlar om vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg.   Syfte och frågeställningar Studien som är genomförd syftar till att bidra med kunskap om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg. Frågeställningar 1.     Vilka kunskaper och uppfattningar har några lärare om digitala lärverktyg?  2.     Hur används digitala lärverktyg i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter?  Teori  Den teoretiska förankringen i denna studie ämnar ligga till grund för analysen av studiens empiri. Den teori som används är Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv eftersom det ligger till grund för valda begrepp för att förstå lärande i sociala sammanhang. Metod För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Bryman (2016) förklarar att i den kvalitativa forskningsprocessen är förhållandet mellan teori och praktisk undersökning betydande och att den kvalitativa forskaren söker efter en förståelse för kontextens betydelse för beteenden, åsikter och värderingar. Analysen har inspirerats av grundad teori, något som Bryman (2016) menar ska ses som en process i vilken forskaren jämför det material som kodas. Resultat Studiens resultat visar att i enlighet med tidigare forskning behöver lärare få möjlighet till kontinuerlig utbildning om hur digitala lärverktyg kan användas i undervisningen samt vilka digitala lärverktyg som finns att tillgå. Studien visar också att förståelsen för vad digitala lärverktyg betyder och innebär är bristande hos flera av lärarna. Däremot är lärarna i studien positivt inställda till att använda sig av digitala lärverktyg i undervisningen och majoriteten se att det kan ha en positiv effekt för elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling.  Vidare önskar merparten av deltagarna i denna studie att få stöd av någon, antingen specialpedagog, speciallärare eller annan person med kompetens inom området, när digitala lärverktyg ska introduceras till elever. Specialpedagogiska implikationer Det ligger i speciallärarens uppdrag att vara stöd för både lärare och elever för att möjliggöra en tillgänglig lärmiljö (SFS 2017:1111). Speciallärare som har specialkompetens inom språk-, skriv- och läsutveckling ska arbeta språkstimulerande och som ett led i detta kan arbetet med digitala lärverktyg ingå. Detta för att arbeta individanpassat och efter elevernas specifika behov (Skolverket, 2019).  Om skolor ska kunna implementera arbetet med digitala lärverktyg krävs det planering och stöd från huvudmän och skolledning (Agélii Genlott et al., 2021). Speciallärarens roll i detta blir att stötta skolledning, lärare och elever både i val av vilka digitala lärverktyg som ska köpas in och användas, samt hur fortbildningen för lärare och elever ska fungera.

Nilsson, Katarina (2022), Övergången – Väsentliga faktorer och speciallärarens roll i övergångar för elever i språklig sårbarhet, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. I studien beskriver några lärare och speciallärare på en f-6-skola sina uppfattningar av arbetet kring övergångar för elever i språklig sårbarhet. De främjande faktorer och utmaningar som beskrives i övergångsarbetet på den undersökta skolan kan möjliggöra för reflektioner kring arbetet med övergångar på andra skolor. I studien lyfts även speciallärarens roll och möjligheteri övergångar för elever i språklig sårbarhet. Det kan bidra till värdefulla diskussioner om specialläraruppdraget som till exempel hur speciallärarrollen ska definieras i övergångsarbetetoch hur speciallärarens arbete kan organiseras på olika nivåer. Det övergripande syftet med studien har varit att bidra med kunskap om faktorer som lärare ochspeciallärare förstår som väsentliga i samband med övergångar för elever i språklig sårbarhet. Studiens syfte har också varit att synliggöra speciallärarens roll och möjligheter i övergångsprocessen. För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:● Vilka faktorer beskriver några lärare och speciallärare som väsentliga i samband medövergångar för elever i språklig sårbarhet?● Hur beskriver samma lärare och speciallärare arbetet med övergångar för elever ispråklig sårbarhet?● Hur uppfattar dessa lärare och speciallärare speciallärarens roll i övergångsprocessenför elever i språklig sårbarhet? Utifrån syfte och frågeställningar valdes sociokulturell teori och ekologisk systemteori somteoretisk grund i uppsatsen. Den sociokulturella teorin förklarar hur människan lär i samspelmed andra och vilka möjligheter en individ har att lära sig med rätt hjälp. Mänskliga handlingaroch beteenden måste förstås i större sociala och kulturella sammanhang. Den ekologiska systemteorin inriktar sig mot att barn ska uppfattas utifrån totala ekologiska sammanhang där inte bara familjen spelar roll för barnets utveckling utan att även andra samhällssystem både har direkt och indirekt betydelse för utvecklingen. Utifrån syfte och frågeställningar om att söka svar på lärares och speciallärares uppfattningar valdes en kvalitativ metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades och analyserades därefter utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet speglades mot valda teorier och tidigare forskning.Resultatet visade att brister på organisatorisk nivå skapar svårigheter för pedagogerna attupprätta fungerande rutiner i övergångsarbetet för elever i språklig sårbarhet. Några av de väsentliga faktorer som lyftes är att det saknas övergripande handlingsplaner och riktlinjer på både huvudmannanivå och skolnivå. Resultatet visade även att faktorer som kontinuitet, kollegial samverkan och kollegialt stöd ses som väsentliga i övergångarna och framför allt i övergången mellan årskurs 3 och årskurs 4. Denna övergång framträdde som en av de stora utmaningarna och bland annat lyftes skolans språkliga krav och minskat vuxenstöd som kritiska aspekter för elever i språklig sårbarhet. Resultatet visade vidare att specialläraren spelar en stor och viktig roll i arbetet med att förebygga sårbarhet för såväl pedagoger som elever genom att stötta, samordna och avlasta. Det framträder att det finns ett behov av specialpedagogiskt stöd i övergången mellan årskurs3 och 4. För att förebygga och minska den språkliga sårbarheten kan specialläraren möjliggöraför explicit undervisning i mindre grupper eller genom individuellt stöd. Specialläraren kan följa upp åtgärdsprogram och vara länken i samverkan mellan hem och skola. Inom den del av uppdraget som rör skolutveckling kan specialläraren vara den som samordnar och driver arbetet med att skapa ett hållbart system kring övergångar på skolan.

Sammanfattning/Abstract Håkansson, Yvonne och Olsson, Maria (2022). Om mandatet att driva elevers läsutveckling Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag handlar om hur speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur några speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar i skolutvecklingssammanhang för att utveckla elevers läsförmåga samt beskriva vilka konkreta arbetsuppgifter specialläraren arbetar med för att utveckla elevers läsning. Frågeställningar: 1. Hur kan speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling bidra med sina fördjupade och specialiserade kunskaper i arbetet med att utveckla elevers läsning?2. Vilka förutsättningar ges speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling för att driva skolutvecklingsuppdrag med syfte att utveckla elevers läsning? Teori Studiens teoretiska utgångspunkter är professions- och organisationsteorin. Organisations- och professionsteoretiker som använts är Abbott (1988), Blossing (2003), Brante (2009), Jacobsen (2013) och Holmqvist (2021). Metod Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex rektorer. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultat Studiens resultat visar att speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling primärt undervisar elever enskilt eller i mindre grupp. Speciallärarna beskriver att uppdraget innehåller en mängd olika arbetsuppgifter, mer eller mindre relevanta för uppdraget. Ingen av speciallärarna har en given roll som skolutvecklare, vilket inte ses som eftersträvansvärt. Rektorernas svar tyder på att speciallärarens huvudsakliga uppgift är det elevnära arbetet men poängterar en önskan om att ta tillvara speciallärarens kompetens på skolövergripande nivå. Enligt speciallärarna används specialiseringskunskaperna oftast på individnivå. Arbetet med eleverna fokuseras på att screena elevers avkodningsförmåga och läshastighet. Att screena och följa upp resultatet, ses som en specialistkompetens. Uppdraget formas utifrån screening-resultaten. Handledning och pedagogiska samtal är ett nytt och lite känsligt uppdrag men som på vissa skolor gett goda effekter i verksamheten. Screeningar anges som grund för samtal, testresultat ger legitimitet åt samtalet. Ingen av informanterna beskriver hur en speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling arbetar proaktivt eller bidrar inom skolans befintliga utvecklingsområde. Svaren från speciallärarna tyder på att de står tillbaka och förstelärarna och specialpedagogerna tar över utvecklingsarbetet trots att speciallärarna observerar brister i elevernas läsundervisning. Rektorerna nämner att förstelärare och specialpedagoger leder skolutvecklingsuppdragen, om specialläraren är intresserad får de vässa armbågarna. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att rektorerna har en vision att speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling ska vara en del av arbetet inom läs- och skrivområdet. Om fler elever ska nå läsframgång behöver elevernas läsutveckling bli hela skolans angelägenhet. Ett sätt att lyckas med detta är att specialläraren finns med i de forum där skolutveckling planeras och att specialläraren både får och tar mandatet att driva skolutveckling gällande språk-, skriv och läsutveckling. Nyckelord handledning, läsning, rektor, skolutveckling och speciallärare

I rollen som speciallärare ingår det att kritiskt analysera och medverka i det förebyggande arbetet genom att identifiera olika elevers behov och anpassa den pedagogiska verksamheten. Speciallärare ska stödja lärare och arbeta förebyggande genom att minska hinder i lärmiljön. Elevers låga resultat i matematik kan kopplas till brister i matematikundervisningen. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur speciallärare kan främja lärmiljön och motverka hinder i ämnet matematik i åk f-6. Specifikt riktas ett särskilt fokus mot speciallärares erfarenhet av att utveckla inkluderande lärmiljö i ämnet matematik. I studien har en kvalitativ metodansats använts och 14 speciallärare intervjuats. Datamaterialet analyserades tematiskt och den teoretiska analysen utgick från den didaktiska triangeln och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att matematikkunskaper utvecklas när undervisningen tydliggörs och närarbetsro och trygghet skapas. Genom varierad undervisning blir elever delaktiga och upplever matematik mer lustfyllt. I resultatet framkom även att speciallärare stödjer lärare som undervisar i matematik genom kvalificerade samtal, observation och kompetensutveckling. Slutsatser som dras utifrån den här studiens resultat är att lärares val påverkar elevers möjlighet att tillgodogöra sig ett matematiskt innehåll där även samarbete mellan speciallärare och lärare betonas.

SammanfattningAidan, Alia (2022). När svårigheter omvandlas till nya möjligheter, en studie om anpassning av lärmiljö för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurs 4–6.(When difficulties are transformed into new opportunities, a study on adaptation of learning environment for multilingual students with language in grades 4 - 6).  Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att studien bidrar med utökad kunskap kring de dagliga utmaningar som flerspråkig elever med språkstörning möter samt hur speciallärare kontinuerligt arbetar för att individanpassa lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Jag hoppas även att genom den studien kunna synliggöra olika arbetssätt som speciallärare använder för att främja och stimulera lärandet för flerspråkiga elever med språkstörning.  Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva hur fyra speciallärares undervisning och anpassning av lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurserna 4–6. För att kunna få svar på det formades nedanstående frågeställningar:  -       Hur uppfattar och beskriver speciallärare språkstörning respektive flerspråkighet? -       Vilka konsekvenser för lärandet medför språkstörningen hos flerspråkiga elever? -       Hur anpassar speciallärare den pedagogiska och sociala lärmiljön och stödjer flerspråkiga elever med språkstörning?   Teori Den teoretiska utgångspunkten för studien är sociokulturell teori med fokus på begreppen, artefakter (språkliga och intellektuella), mediering, appropriering och proximal utvecklingszon.MetodEn kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades fyra speciallärare från fyra olika grundskolor i samma kommun i södra Sverige. Resultat Resultatet av undersökningen visade att flerspråkiga elever med språkstörning har expressiva och impressiva svårigheter, i undervisningssituationen samt i social interaktion med andra i elevgruppen. Resultatet betonar även vikten av det kollegiala samarbetet och betydelsen av samverkan med vårdnadshavare. Resultatet bekräftade även till en stor del att speciallärarna använder sig av anpassat material för att stötta och individanpassa den pedagogiska och sociala lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Material som erbjuds var bland annat bildstöd och tillgång till digitala hjälpmedel.  Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att individanpassa stödet för flerspråkiga elever med språkstörning, men samtidigt inte glömma bort att våga utmana eleven ett steg över elevens eget nivå. Det för att kunna främja och stimulera utveckling av lärandet. En implikation av studiens resultat har visat att det saknas stöttning av en studiehandledare som behärskar elevernas modersmål, vilket resulterar i att eleven inte blir stimulerad på sitt modersmål i undervisningen. Vad som berör den sociala aspekten av lärmiljön rekommenderas en konkret handlingsplan som omfattar ett gemensamt förhållningssätt och som följs upp och utvärderas.

De senaste internationella kunskapsmätningarna tyder på att den svenska grundskolan behöver utveckla sitt pedagogiska arbete. Till exempel med att erbjuda alla elever en individanpassad undervisning eftersom elever lämnar den svenska grundskolan utan godkända betyg i ämnet matematik. Syftet med den här studien är att få fördjupade kunskaper om vilka erfarenheter matematiklärare på låg- och mellanstadiet har, av specialpedagogiska stödinsatser för elever i behov av mer och särskilt stöd i matematikklassrummet. Det empiriska materialet består av intervjuer med 13 matematiklärare. Tematisk analys har tillämpats och intervjuer analyserats med stöd av det kategoriska och det relationella perspektivet. Eftersom undervisningen i skolan ska anpassas utifrån alla elevers individuella behov har specialläraren en viktig roll, till exempel att ansvara för förebyggande åtgärder, följa upp insatser för att sedan utvärdera dem. Dessutom gynnas elever i matematiksvårigheter av att speciallärare och lärare har ett gott samarbete. Resultatet i den här studien tyder på att det är en utmaning för lärare i matematik att erbjuda alla elever, och särskilt elever i behov av mer och särskilt stöd, en sådan undervisning de är i behov av för att skapa förutsättningar att nå sin fulla potential. Bristen på samarbete mellan speciallärare med matematisk kompetens gör att matematiklärare ofta upplever sig ensamma. En välstrukturerad organisation kring elever i matematiksvårigheter är, enligt den här studiens resultat, en gynnsam faktor i matematiklärares arbete.

Sammanfattning I matematikundervisningen är både kommunikativa inslag och specialpedagogiska insatser betydelsefulla för eleverna. Syftet i den här studien var att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter elever i gymnasiet har av sin tid i grundskolan, åk 1- 9 samt gymnasiet vad gäller inkluderande undervisning i matematik. Specifikt undersöker studien elevers perspektiv på hinder och möjliga insatser i samband med undervisningssituationer i matematik. Studien har tillämpat en flermetodsforskning, dvs. genomfört både kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Dels tyder studiens resultat på att social delaktighet under matematiklektionerna var viktig för att öka elevers intresse för ämnet matematik, dels indikerar resultatet att elever i studien anser att specialpedagogiska insatser har betydelse för elevers upplevelser av ämnet matematik. t.ex. var det viktigt att elever erbjöds förutsättning att kommunicera och resonera om matematiska inslag och att läraren delade in elever i grupper. Studien visar att speciallärare och undervisande lärare kan få betydande information om den sociala delaktighetens betydelse då elevers perspektiv beaktas.