<p>Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.</p><p>Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.</p>

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens. Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.

Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka olika sätt pedagoger i förskolan och förskoleklassen dokumenterar och kartlägger flerspråkiga barns språkutveckling, vilket språkstöd som ges vid dessa tillfällen, samt på vilken information som överförs och hur samverkan sker vid övergången från förskola till förskoleklass. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer som metod där det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning inom studiens ämnesområde. Resultatet visar att dokumentation och kartläggning av de flerspråkiga barnens språkutveckling i förskola och förskoleklass endast sker på svenska och utifrån barnens svenska språkkunskaper och att stöd ifrån språkstödjare sällan förekommer. Vidare visar resultatet att kommunala direktiv har framtagit en överlämningsblankett, som styr förskolepedagogernas arbetssätt och samverkan mellan förskolan och skolan vid övergången till förskoleklass. Resultatet visar dock att den kommunala överlämningsblanketten ej följer Skolverkets (2023) riktlinjer angående samverkan vid övergång från förskola till skola. Studiens slutsats är att flerspråkiga elever och barn ej får möjlighet till användning av sina andraspråk vid dokumentation och kartläggning av deras språkutveckling i förskolan och förskoleklassen. Slutsatsen är även att kommunens överlämningsdirektiv styr förskolepedagogerna och förskollärarnas arbetssätt vid övergången mellan förskola och förskoleklass.

Syftet med studien är att undersöka vad några verksamma inom förskolan har för åsikter, vetskap och erfarenheter om hur språk och kommunikationsstöd används i förskolan. I studien undersöks också vilka tillvägagångssätt som används för att stödja barn i deras språkutveckling och om de intervjuade anser att det finns några fördelar och nackdelar med språkstöd. För att samla in material gjordes intervjuer med verksamma inom fem olika förskolor och tre olika områden, vilket var förskollärare, talpedagog och specialpedagog. Data samlades in genom ljudupptagning samt anteckningar som sedan transkriberades och delades upp i sex kategorier. Utifrån studien fick vi i resultatet fram att språk och kommunikationsstöd är något som gynnar alla barn, oavsett svårigheter. Det framkom att bild- och teckenstöd är den vanligaste metoden men också att pedagogernas relation till barnen är en av de viktigaste faktorerna för att det ska kunna bli ett stimulerande lärande. Resultatet visar också att en nackdel med språkstöd är tidsbrist och brist på kunskap och intresse hos pedagoger. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Cybercom Group AB har en kombinerad säkerhets- och integrationsplattform kallad CESP, Cybercom Enhanced Security Platform. I CESP finns bl.a. en autentiseringstjänst, åtkomstkontroll, loggning och logganalys. Det finns även ett webbaserat administrationsgränssnitt för att komma åt och administrera tjänsterna. Examensarbetet har gått ut på att utvärdera och omforma adminis-trationsgränssnittet för att göra gränssnittet mer enhetligt och lättarbetat. Examensarbetet har varit inriktat på att ge utvecklarna ett stöd för vidare utveckling med fokus på användbarhet och avslutades med en utvärdering mellan den »gamla« och »nya« administrationsportalen. Examensrapporten kommer ta upp hela arbetsprocessen indelat i dess fyra faser; undersökning, design, implementation och utvärdering. Examensarbetet har lett till en implementation av en begränsad del i en administrationsportal samt en omfattande pappersprototyp som visar hur en vidare implementation av administrationsportalen kan se ut. Resultatet av utvärderingen visade inte på någon signifikant skillnad mellan den »gamla« och »nya« administrationsportalen, detta till stor del p.g.a. felaktigt val av utvärderingsmetod som inte var lämpad att utvärdera två olika system.

The study aimed to investigate the linguistic conditions that exist in the preschool's activities for children in need of special linguistic support. The questions were: What opportunities and challenges exist in the preschool's activities regarding language development for children in need of special language support? and How do the preschool teachers describe that they take responsibility for the challenges that exist regarding language development for children in need of special language support? The study was qualitative and two preschool teachers participated in interviews and observations. The preschool teachers were asked to film a lesson that would have a linguistic purpose. Stimulated recall was a method used in the study to make the participants' reflections visible, where the questions were adapted to the different content of the films. In the study, those parts are examined and analyzed based on the socio-cultural perspective and with the concepts of mediation which contains mediating tools, mediated action and cultural tools. The results show how preschool teachers can take responsibility for the various challenges that may occur in the preschool's operations in order to meet and support children in need of special linguistic support. Because of preschool teachers reflective approach, can development opportunities be made visible in order to adapt the activities and teaching can be based on the children's needs. The preschool teachers' way of taking responsibility for the challenges that were expressed varied depending on the preschool's conditions, competencies and commitment to the subject of language. This could depend on whether the preschool was a language preschool or not. / Studien syftade till att undersöka vilka språkliga förutsättningar som finns i förskolans verksamhet för barn i behov av särskilt språkligt stöd. Frågeställningarna var: Vilka möjligheter och utmaningar finns i förskolans verksamhet gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? och Hur beskriver förskollärarna att de tar ansvar för de utmaningar som finns gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? Studien var kvalitativ och det var två förskollärare som deltog i intervjuer och observationer. Förskollärarna blev tillfrågade att filma en undervisning som skulle ha ett språkligt syfte. Stimulated recall var en metod som användes i studien för att synliggöra deltagarnas reflektioner där frågorna anpassades efter filmernas olika innehåll. I studien undersöks och analyseras de delarna utifrån det sociokulturella perspektivet och med begreppet mediering som innehåller medierande redskap, medierad handling och kulturella redskap. Resultatet visar hur förskollärare kan ta ansvar för de olika utmaningar som kan förekomma i förskolans verksamhet för att bemöta och stötta barn i behov av särskilt språkligt stöd. Genom att förskollärare har ett reflekterande förhållningsätt kan utvecklingsmöjligheter synliggöras för att anpassa verksamheten och undervisningen utifrån barnens behov. Förskollärarnas sätt att ta ansvar för de utmaningar som uttrycktes varierade beroende på förskolans förutsättningar, kompetenser och engagemang kring ämnet språk. Detta kunde bero på om förskolan var en språkförskola eller inte.