Jönsson, Annika & Thelin, Kristina (2007). Genom språket sker lärandet (Literacy, key to learning). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vår studie var att ta reda på vilken innebörd begreppet ett språkutvecklande arbetssätt hade för pedagoger i skolans senare del, och hur de konkret arbetade för att elevernas språk ska utvecklas. Vi ville även se hur pedagogernas arbetssätt harmoniserade med gällande styrdokument. Dessutom ville vi undersöka vilken roll specialpedagogen hade i ett språkutvecklande arbetssätt.Vi genomförde tio halvstrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetade i skolans senare del. Det var ett riktat urval då pedagogerna valdes genom att de hade ett intresse och var medvetna om språkets betydelse för elevernas utveckling. Därefter sammanställde vi svaren och dessa jämfördes med vår teori och aktuell forskning.Resultatet visade på en stor variation av arbetssätt. Vi kunde dela in svaren i två huvudgrupper, en funktionell och en formalistisk medan några var en kombination av dessa båda synsätt. De pedagoger som hade ett mer formalistiskt synsätt arbetade oftast med språkutveckling i ämnet svenska. Ämnet delades upp i olika områden och hade få beröringspunkter med övriga ämnen. I ett funktionellt arbetssätt ingick det språkutvecklande arbetet som en naturlig del i de flesta ämnen. Samarbete såväl mellan elever som pedagoger var ett viktigt inslag här. Vårt resultat visar att ett funktionellt arbetssätt är mer överensstämmande med grundskolans styrdokument än ett formalistiskt.Vi fann att specialpedagogerna på de aktuella skolorna arbetade nästan uteslutande exkluderande.

Den här uppsatsen handlar om flerspråkighet i förskolan. Mitt syfte är att belysa och utveckla kunskap om hur förskollärare på en förskola ser på möjligheter och problem med barnens flerspråkighet. Jag vill även utveckla kunskap om hur förskollärarna främjar barnens flerspråkighet och hur de därmed stärker barnens identitet. Jag använde mig av kvalitativ forskningsmetod samt semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sex förskollärare i en stad i nordvästra Skåne. Jag fördjupade mig i språkforskning och lärde att barns förmåga att lära sig språk inte är fråga om begåvning utan behov. Språken varken konkurrerar eller stör varandra och barn har förmåga att utveckla flera språk samtidigt. Språkforskarna betonar flerspråkighetens positiva sidor. Vygotskij indikerar att det är lättare att lära sig ett andraspråk om man fått en god grund i sitt första språk. Förskollärarnas förhållningssätt och kunskap om flerspråkighet har stor betydelse. Med en positiv inställning till flerspråkighet kan pedagoger göra mycket både för barnens språkutveckling och även deras identitet. Motivationen hos flerspråkiga barn att lära sig fler språk stärks av att flerspråkighet ses som en resurs och inte ett problem.Förskollärarna som jag intervjuade uttryckte sig positivt till flerspråkiga barn. De använde ingen speciell metod i arbetet med flerspråkiga barn, men berättade att de använde sig mycket av språket. Förskollärarna såg ett tydligt samband mellan identitet och flerspråkighet men var oense om hur sambandet såg ut. Det finns en diskrepans mellan läroplanens intentioner och det arbete som faktiskt bedrivs på förskolan med flerspråkiga barn. Okunskapen om flerspråkighet och dess effekter är fortfarande stor.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen. Avsikten var att med kvalitativ metod belysa hur pedagoger och barn ser på läsinlärningsprocessen. För att ta reda på varför och hur metoderna används genomfördes observationer i barngrupper och intervjuer med förskollärare i två förskoleklasser. Resultatet visar att förskoleklassernas metoder bygger på språklekar och läsning. Slutsatsen är att metoderna används för att de är beprövade, ger bra resultat och stöder sig på litteratur framtagen genom forskning om läsinlärning. Arbetet bygger på att barnen fått en förståelse för det skrivna språket genom talspråket i kommunikation med andra. Det gick att iaktta och utläsa att barnen var aktiva och tycker det är roligt att lära sig läsa på de sätt som respektive metod används. Undersökningen visar att pedagoger inte konsekvent är metodinriktade utan snarare målinriktade och utgår från metoder som ger bra resultat och passar eleverna.

Examensarbetet handlar om hur pedagoger på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet med examensarbetet är att undersöka när och hur böcker och högläsning förekommer i verksamheten samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna ser med användandet av dessa. Vi har genomfört kvalitativa verksamhetsobservationer och pedagogintervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Utifrån den insamlade empirin har vi därefter analyserat samt knutit an till vår kunskapsbakgrund och tidigare forskning. Undersökningen visar att pedagogerna ser barnboken och högläsningen som en källa till kunskap och lärande men resultatet pekar på att barnböcker och högläsning inte används som ett kontinuerligt inslag i verksamheten. Slutsatser vi kan dra av vårt examensarbete är att pedagogerna på vår valda förskola är medvetna om barnbokens användning men att de har svårt för att omsätta detta i praktiken. Pedagogerna menar att det i förskolans verksamhet idag inte längre finns den tid till barnböcker och högläsning som det fanns förr. Detta på grund av bland annat nya arbetsuppgifter.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad barn i en skola i ett mångkulturellt samhälle behöver för att de ska klara av att argumentera. För att komma fram till mitt resultat har jag använt mig av observationer och kvalitativa intervjuer. Jag har även genomfört en pilotstudie där jag har haft tillgång till provtexten som låg till grund för den argumenterande övningen vid det nationella provet i svenska våren 2009 samt elevernas texter. Undersökningsgruppen har bestått av tre pedagoger och 7 elever som alla har deltagit vid de nationella proven i svenska våren 2009. De teoretiker som jag har ansett vara relevanta för detta arbete är Lev Vygotskij och Célestin Freinet. De har båda teorier om vikten av att lära sig nya kunskaper som är relevanta samt vikten av att ha ett socialt utbyte vid inlärningen. Vygotskij använder sig av olika utvecklingszoner för att beskriva utvecklingen hos barnet. Freinet använder begreppet ”Tâtonnement expérimental” vilket översatt till svenska blir ”det trevande försöket” för att beskriva sin pedagogik.Språket är en del av den personliga identiteten. För varje nytt språk ett barn möter finns det en ny del av dess identitet som utvecklas. För att barn ska kunna argumentera behöver argumentationen röra något som är viktigt för dem. Övningen behöver vara betydelsefull. De tre pedagoger jag har intervjuat och använt som empiriskt material har alla ett liknande arbetssätt när det gäller argumentationsövningar i klassrummet, de behandlar oftast olika regler som skolan har och varför det är bra med sådana. Man behöver ha argumentationsövningar som behandlar betydelsefulla ämnen för eleverna. Övningen får inte ha några tydliga svar för vad som är rätt och fel. I de nationella proven jag har tittat på har det även funnits ett problem med ämnesvalen, det har för många barn i mångkulturella områden inte funnits någon anknytning. Efter att ha samtalat med eleverna har jag kommit till slutsatsen att ett av problemen kan vara en rädsla för att göra fel.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur några verksamma sfi-lärare och elever ser på språkutvecklingens svårigheter och möjligheter inom sfi. Därtill att undersöka åtta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svårigheterna inom sfi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lärare och åtta sfi-elever på tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de får för konsekvenser i det dagliga arbetet gällande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat påvisar att både lärarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som påverkar elevernas språkutveckling och att det förekommer skillnader gällande hur effektivt de olika eleverna har förutsättningar utvecklas. Analysen pekar på att lärarna har svårt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och även har svårigheter med att finna en avvägning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra på de nationella slutproven.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers´ perception of children´s individual language development pormoted and developed by music and rhythm in playful situations and contexts. The study has been carried out through semi-structured interviews. The material that emerged through the interviews has been analysed of a thematic analysis, in a six-step model.  The results indicate that children are promoted in their individual language development through the work with playful situations and contexts. It appears that these situations, often are spontaneous. This is because there is no time for planning music and rhythmic activities that take place together with the children.  The conclusions of this study is that pedagogues think that children benefit from music and playful rhythm situation in developing their language. The educators explain, among other things, that they feel that the children develop their communication, pronunciation and vocabulary through these situations. The work with music and rhythm in playful situations is explained to be possible in different ways, for example through song collections or with instruments.

Högläsning är en viktig del av elevernas språkutveckling. Däremot finns det en stor andel lärare som väljer bort högläsningen i undervisningen eftersom de inte hinner med det i vardagen. Syftet med vår studie är att undersöka hur olika lärare tillämpar högläsning i undervisningen i årskurserna F-3. Syftet är också att undersöka sambandet mellan högläsning och språkutveckling hos eleverna. För att undersöka detta kommer vi utgå från tre frågeställningar: Hur utformas högläsningen? Vilken betydelse har de texter som används? Vilken roll spelar högläsning i lärares arbete med elevernas språkutveckling?  Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har utfört sex intervjuer med olika informanter på sex olika skolor. De flesta informanterna i vår studie högläser varje dag för sina elever. Resultatet visar att informanterna väljer högläsningsböcker som är åldersanpassade och som intresserar eleverna. Informanternas arbete med högläsning består oftast av ett samtal under eller efter högläsningen. svåra ord uppmärksammas samtidigt som innehållet i högläsningen  diskuteras. Det sociokulturella perspektiven kommer till uttryck när eleverna diskuterar med varandra om innehållet i de olika texterna. Tidigare forskning och våra informanter påpekar att högläsning bidrar till språkutveckling och utvecklar elevernas ordförråd. Även fonologisk medvetenhet utvecklas och högläsning bekantar eleverna med språket som används i olika texter och texters uppbyggnad.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur språkfrämjande arbete uttrycks i musikundervisning i förskolan. Studien utgår efter hur förskollärarna arbetar med musik i språkutvecklande syfte, hur musikundervisning utformas i verksamheten samt hur pedagogerna reflekterar på sina möjligheter att undervisa i musik utifrån egna kompetenser. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori och begreppen assimilation, ackommodation och ekvilibrium som han grundar sina resonemang på. Assimilation innebär att barnen först skapar sig en uppfattning och gör det i handling innan de tar till sig ny kunskap, nästa steg blir att barnen har fått sin uppfattning och det är just då ny kunskap kan läras in, eftersom det sker  ackommodation. Ekvilibrium innebär balans mellan assimilation och ackommodation, där barnet skapar sig en uppfattning av sina tankar i förhållande till omvärlden. Majoriteten av barn uppskattar musik och blir glädjefulla. Att arbeta med musik i språkfrämjande syfte skapar goda förutsättningar till att främja den språkliga utvecklingen hos barn. Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Samtliga förskollärare har en positiv inställning kring musikens användning i undervisningen. Ingen av förskollärarna arbetar specifikt med musik i språkutvecklande syfte men de kan se att arbeta med musik bidrar till och fungerar som språklig stimulans. På förskolan Månen har förskollärarna observerat att barnen blir mer glädjefulla när det används musik i undervisningen. De har lyft fram musikens positiva påverkan till ledningen som stöttat förskollärarna på Månen att starta upp en gemensam musikstund där alla barnen på avdelningarna kan närvara. Förskollärarna på Månen känner fullt förtroende för ledningen och menar om de ger en motivering till varför de ska arbeta med ett specifikt material och ämnesområde i undervisningssyfte stöttas de av ledningen. På förskolan Solen har förskollärarna inte ställt frågor till ledningen om musik i undervisningen men de arbetar kontinuerligt med musik dagligen utifrån barnens intresse och behov. Slutsatsen av vår studie är att förskollärarna inte har arbetat med musik i språkfrämjande syfte, men de har varit medvetna om att det är ett bra komplement att använda  för att utveckla barnens språk.   Nyckelord: kvalitativ metod, musik, språkutveckling, undervisning

Min studie syftar till att studera hur barn med ett bristfälligt språk kommunicerar, interagerar, inkluderas eller exkluderas under den fria leken.  Det ligger även i mitt intresse att undersöka hur pdagogerna på förskolan ser på inkludering av barn utan ett verbalt språk inom förskoleverksamheten.