Studiens syfte har varit att undersöka hur storleken på förskolegården i stadsmiljö påverkar barns utomhuslek. Studien syftar även till att undersöka till vilka aktiviteter gården nyttjas samt hur förskolegården har en betydelse för barnens sociala samspel. I takt med städernas framväxt tenderar barns fysiska aktivitet att begränsas då utomhusmiljön krymper. Materialet har samlats in genom observationer av fem förskolegårdar vars gård var större än 2000 kvm och tre förskolegårdar vars gård var mindre än 2000 kvm. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett sociokulturellt perspektiv då förskolegården är en del av barnens sociala sammanhang. Utifrån studiens resultat fann vi att storleken på förskolegården påverkar utformningen och utbudet av barnens aktiviteter. Vi fann att de olika förskolegårdarnas hade liknande förutsättningar till vilka material och miljöer som kunde tillämpas. Resultatet visade att både de större samt de mindre förskolegårdarnas utbud bidrog till liknande sociala samt fysiska aktiviteter. Studien har väckt många intressanta insikter om hur förskolegårdar i stadsmiljö faktiskt är utformade i kontrast till vad forskning och rekommendationer föreslår. Detta har väckt ett intresse att genom en intervjustudie forska vidare om hur förskolegården planeras i stadsmiljö.

Forskning inom solceller har traditionellt fokuserat på installationer på tak, men det finnssituationer där taket inte är lämpligt för solcellsapplikationer, till exempel på grund avbyggnadens utformning eller restriktioner i lagstiftningen. Dessutom kan skuggning frånomgivande byggnader påverka solcellernas effektivitet. För att övervinna dessa hinder ochmaximera effektiviteten undersöker studien solcellsanläggningar på fasader i olikatätbebyggda områden.Studiens syfte är att beskriva hur täthet i stadsbebyggelse påverkar lönsamheten medsolceller på fasader. Genom att undersöka energieffektiviteten och elproduktionen avsolceller installerade på fasader i olika tätbebyggda områden, strävar studien efter attidentifiera det optimala avståndet mellan byggnader för att uppnå effektivsolcellsanläggning. Målet är att skapa en översiktlig bild av energilönsamheten medsolceller på byggnaders fasader och stödja utvecklingen av hållbara energilösningar. För attuppnå detta syfte används en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Enlitteraturstudie genomfördes för att erhålla grundläggande kunskap om solceller och derastillämpningar på fasader. Visualisering med hjälp av SketchUp användes för att skapa3D-modeller av byggnaderna och undersöka skuggningens påverkan på solcellernasproduktion under olika årstider och tider på dagen. Energiberäkningar genomfördes medhjälp av PVsyst-programvaran för att analysera energiprestanda och dimensionerasolcellssystem. Studiens resultat visar att solcellsanläggningar på fasader i olika områdenkan ha varierande energieffektivitet och elproduktion. Specifikt framgår det att byggnadensläge i förhållande till tätbebyggelse påverkar solelproduktionen. Resultatet visar attsolanläggningen på hus 3, som ligger i centrala Malmö där byggnader vanligtvis ärplacerade med ett stort avstånd till varandra, producerar mest solel med en energieffektivitet på cirka 81 % jämfört med referensmodellen. Den solcellsanläggning somproducerar minst solel är på hus 1, fasad A, i Limhamn Sjöstad, där energieffektiviteten ärpå cirka 71,3 % jämfört med referensmodellen. Jämförelsen bygger på att den årligaelproduktionen för referensmodellen, det vill säga 7850,8 kWh, anses vara 100 %energieffektiv. Med avseende på framtida detaljplaner i Sverige förväntas stadsmiljönfortsätta vara tätbebyggd, och det är viktigt att hänsyn tas till befintlig bebyggelse ochbefintliga solcellsanläggningar för att långsiktig tillgång till solinstrålning ska säkerställas.Studien har relevans för att främja hållbarhet och energieffektivitet både vad gällernyproducerade och befintliga byggnader samt för att utforska potentialen för solceller påbyggnaders fasader. Studien belyser också behovet av ytterligare forskning för att utnyttjafasaders potential som en alternativ energikälla. Slutligen konstateras att det inte går attgeneralisera något krav på vilket det minsta avståndet mellan byggnader behöver vara föratt en effektiv solcellsanläggning ska uppnås. Man bör noga överväga faktorer somsolcellsanläggningens azimutvinkel, orientering samt höjden på närliggande byggnader / While solar cell research has traditionally focused on rooftop installations, there aresituations where the roof may not be suitable due to building design or legislativerestrictions. Additionally, shading from surrounding buildings can impact the efficiency ofsolar cells. To overcome these obstacles and maximize efficiency, the study explores solarpanel installations on facades in different densely built areas. The study aims to describehow urban density influences the energy profitability of solar panels on building facades.By employing a combination of quantitative and qualitative methods, including literaturereviews, 3D modeling, and energy calculations, the study analyzes the energy efficiencyand electricity production of facade-mounted solar cells in various densely built areas. Theresults demonstrate that solar panel installations on facades can exhibit varying efficiencyand electricity production, with the building's location in relation to surrounding structuresplaying a significant role. The study seeks to provide an overview of the energyprofitability of solar panels on building facades to support the development of sustainableenergy solutions in urban areas. Considering future urban planning, which is expected tomaintain high density, it becomes crucial to consider existing buildings and solar energyinstallations to ensure their long-term access to solar irradiation. The study is relevant inpromoting sustainability and energy efficiency in both new and existing buildings andexploring the potential of solar panels on building facades. It also highlights the need forfurther research to harness the potential of facades as an alternative energy source. Finally,it concludes that there is no generalized requirement for what the minimum distancebetween buildings needs to be for an efficient solar cell installation to be achieved,emphasizing the importance of considering factors such as the azimuth angle, orientation,and height of neighboring buildings.

I denna studie har möjligheten att använda blågröngrå system (BGG-system) för översvämningshantering i stadsmiljöer undersökts. Med Birger Jarlsgatan som fall har en kombination av litteraturstudier, platsbesök och geografiskt informationssystem (GIS) använts för att undersöka den fysiska möjligheten att placera BGG-system på platsen och om systemen kan minska områdets sårbarhet för översvämningar. Resultatet visade att det troligen går att installera BGG-system längs Birger Jarlsgatan, med undantag för körfältet, samtidigt som områdets karaktär och funktioner kunde bevaras. Vidare visade resultatet att BGG-system kan minska områdets sårbarhet för översvämningar men att systemen inte är tillräckliga för att hantera ett 100-årsregn. För att området ska kunna hantera ett 100-årsregn behöver antingen en större del av avrinningsområdet bestå av BGG-system eller alternativa lösningar användas.

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö?Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna. Det insamlade empiriska materialet och den tidigare forskningen som valts har visat på den inverkan som miljön utgör i barns utveckling. Miljön kan ses som den tredje pedagogen enligt den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken. Rummens utformning ger barn och pedagoger en möjlighet till en utvecklad verksamhet vilket vårt arbete belyser. Vår slutsats är dock att hur miljön än är beskaffad kan den inte väga upp bemötandet av barnen och deras delaktighet i den egna utvecklingen.

Utvecklingen av cykelinfrastruktur i Sverige har pågått kontinuerligt sedan oljekriserna som inträffade under 1970-talet. Cykelförbindelser mellan bostad, arbete och centrum har utvecklats kontinuerligt och det möjliggjorde goda förutsättningar för cykel som transportmedel i människors vardag. Förtätning är rådande utvecklingstrend i städer sommöjliggör för ett ökat utbud av samhällsfunktioner lokalt och strävar efter enbefolkningsökning. Befolkningstätheten i städer ökar och avstånd mellan målpunkter blirkortare, stadsrummet blir mindre och är mer anpassad till människan samt cykel blir ett bättre transportmedel i städerna. Tidigare insatser på cykelförbindelser har emellertid inte fokuseratspå städernas lokala cykelnät i samma utsträckning, därför oftast saknar cykelinfrastruktur istadsgator som tillkom före oljekriserna och cyklister hänvisas till blandtrafiken.  I det här kandidatarbetet behandlar hur cykelinfrastruktur kan implementeras i en stadsgata som saknar separata trafikytor för cyklister. Till undersökningen har ett gestaltningsprojekt genomförts där ett gestaltningsförslag på implementering av cykelinfrastruktur påDrottninggatan i Karlskrona har lyft fram. Genom gestaltningsprojektet framgår det att gatans utformning och trafikflöde utgör en viktig grund till gestaltningen av cykelinfrastruktur. De identifierade lösningar för att möjliggöra trafikytor för cyklister är cykelbana, cykelfält samt gång- och cykelbana. Korsningar för cykeltrafiken som identifierades är cykelpassage och cykelöverfart. För att skapa en attraktiv och trafiksäkert stadsmiljö för cyklister har även cyklisters förutsättningar och behov identifierats.

Studiens syfte är att öka förståelsen till hur den bebyggda miljön påverkar mänskligt beteende samt stadens sociala liv. Ett särskilt fokus placeras på vilka aktiviteter som genomförs i det offentliga rummet och olika faktorer som kan påverka i vilken omfattning de genomförs. Studien använder kvalitativ metod i form av dolda icke-deltagande observationer och platsanalys för att belysa detta. Metoden tillämpades på tre platser i Uppsala – Stora torget i Uppsala centrum, Gottsunda centrum och Vaksala torg. Resultatet visade att de vanligast förekommande aktiviteterna varierade från plats till plats. Detta kunde bero på utbudet av verksamheter som fanns i omgivningen, men även utformningen av själva platsen. En plats som är välutformad för gångtrafikanter bör kännas trygg, erbjuda många möjligheter till interaktion och vara tillgänglig för så många som möjligt. Gånghastigheten visar sig även ha en viss påverkan kring hur mycket en plats kan upplevas vara levande eller ej. Trots att studien fokuserar på tre platser i en och samma stad, är de alla av olika karaktär med varierade utformning och omgivning, därmed belyses olika typer av platser som kan förekomma i stadsmiljön.

Klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga, vilket ställer den befntliga stadsmiljön inför nyautmaningar. Mer frekventa skyfall, en konsekvens av klimatförändringar, leder till översvämningar somriskerar att orsaka omfattande skador på infrastruktur samt påverka människor och djurs livskvalitéernegativt. Klimatanpassning blir därav en viktig del inom den fysiska planeringen. I detta kandidatarbete studeras hur hållbar och långsiktig skyfallshantering kan utformas och gestaltas i denbefntliga stadsmiljön. Vidare studeras hur åtgärderna relaterade till skyfallshanteringen kangenerera i positiv inverkan på en stads kvalitéer. För att besvara detta har metoderna kvalitativ dokumentstudie och platsanalys använts. Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärderskapar ett mer hållbart och långsiktigt skydd mot översvämningar. Genom att använda olika typer avåtgärder, där de blågröna prioriteras, bidrar det till att skapa en mer attraktiv stadsmiljö där multifunktionalitet främjas. I kandidatarbetet har ett planförslag tagits fram över ett område i Kristianstads stad. Inom området fnns feraplatser som riskerar översvämmas vid ett skyfall. Därefter har gestaltningsförslag på fera av dessa platsertagits fram utifrån planförslaget och de lokala förutsättningarna. Detta för att visa hur olika åtgärder kankombineras och implementeras i den befntliga stadsmiljön för att uppnå en hållbar och långsiktigskyfallshantering.

Avfallshanteringär en komplicerad uppgift, särskilt i städer där lämpliga utrymmen saknas. Staden Kalmar i sydöstra Sverige har en historiskt stadskärna som heter Kvarnholmen. Här finns flera utmaningar med avfallshanteringen, eftersom byggnader och gatunätet konstruerats i en tid med mindre avfall än idag. Avfallsmängderna ökar – i motsats till målet med EU:s avfallshierarki, som förordar avfallsminskning, följt av återanvändning, materialåtervinning följt av energiåtervinning och deponering som sista alternativ. Syftet med examensarbetet var att identifiera vilka problem och lösningar som finns för avfallshantering i trånga stadsutrymmen. Detta gjordes genom att kvantifiera mängd och typ av avfall insamlade från Kvarnholmen 2015 samt kvalitativa intervjuer med aktörerna. Litteraturstudier och intervjuer med andra svenska kommuner visade möjliga lösningar för att förbättra situationen och gav praktiska exempel för att reducera avfallsmängderna. Om sorteringsgraden förbättras kan återanvändning och materialåtervinning öka den cirkulära användningen av avfall – i enlighet med EU:s avfallshierarki. Utrymmesbrist förefallervara huvudproblemet. En lösning verkar vara systemskifte för insamlingen av hushållsavfall. Underjordiska behållare identifierades som den mest praktiska lösningen, för Kvarnholmen. Härav skulle utrymme skapas i fastigheterna för fler återvinningskärl. Den generella strategin för städer med liknande problem kan vara att identifiera lösningar för den berörda stadsdelen genom samverkan och dialoger mellan berörda aktörer. / Waste management is a complex issue, especially in urban areas with shortage of space. Kalmar town in Southeast Sweden has a historical city centre, called Kvarnholmen. Here waste management faces several challenges, since buildings and streets were constructed in times with less waste then today. Waste quantities increases – in opposite of EU waste hierarchy, which targets reducing waste, followed by reusing, recycling and incineration together with landfilling as last options. The purpose of this study was to identify challenges and solutions for waste management in urban areas with shortage of suitable storage. This was done by quantifying collected waste by type collected from Kvarnholmen and qualitative interviews with stakeholders. Literature studies and interviews with other Swedish municipalities determined ways of improving the situation and discovered practical ways of reducing waste. This enabling separating more municipal waste for reuse and recycling, increasing the circularly use of waste - according to EU waste hierarchy. Shortage of space was the main issue. Changing collection system for household waste appears to be one key. Underground containers was identified as the most practical solution at Kvarnholmen, creating space for more recycling containers. The general strategy for other towns facing similar issues, appears to be cooperations between stakeholders, working together on solutions. / Samhällets restprodukter – framtidens resurser

The objective of my project was to determine variability and representability of mercury in the urban environment of Umeå in northern Sweden, based on applying the methods of forest moss biomonitoring (Swedish Environmental Protection Agency, ICP Manual). Mercury (Hg) is a commune pollutant in urban environments release to the atmosphere by anthropogenic activities. Industrial, traffic and incineration activities are the main sources of this element. Mercury is easily transported through the atmosphere and cycle through terrestrial and aquatic ecosystems, trending to bioaccumulate in organisms. The aims of the study are: (1) determine the representability and variability of the method in a specific urban environment, based on more intensive analyses of a green area within the city boundaries of Umeå, northern Sweden. (2) influence of site-specific conditions on the concentration of mercury in mosses. (3) City-scale variability in relation to national forest moss biomonitoring data (IVL.se). Results of urban environment measurements do not differ much respect the values of mercury concentration obtained sampling mosses far from the city, but it is subject to many factors that can alter results of the study.  Most of these are meteorological factors and the difficulty of find green zones close to cities with the suitable conditions to find mosses and perform a property sampling process avoiding throughfall and litterfall. The conclusion is that the use of mosses is a representative and valuable method to obtaining information in an urban environment but is limited by mentioned factors.

Projektet började som en öppen fråga i samarbete med ett konsultföretag inom produktutveckling att utveckla en säkrare parkering för cyklar. Det utfördes därför en omfattande förstudie för att utvärdera cykelvärlden och se potentiella utvecklingsmöjligheter hos olika typer av cykelparkeringar. Blidsberg mekaniska är ett företag som tillverkar cykelparkeringar och andra sorts produkter för utemiljöer. De involverades i arbetet och ville utöka sitt sortiment med ett nytt cykelskåp. Designprocessen började med en bred marknadsundersökning för att analysera befintliga cykelparkeringar i en förstudie. Under förstudien samlades även behov in som sedan skapade en kravspecifikation. Det kreativa arbetet i att utveckla ett nytt cykelskåp tog hjälp av olika kreativitetsmetoder som genererade flertalet koncept som sedan jämfördes i en matris. Ett vinnande koncept framställdes och kunde konkurrera med en redan befintlig lösning. Resultatet blev en kombination av redan befintliga lösningar. Cykelskåpet tar inte upp mer plats än behövligt för att de flesta cyklar ska få plats. Skåpet är modulanpassat och kan därför placeras mer platseffektivt på olika platser. En ljusindikation på handtaget visar om skåpet är ledigt eller upptaget och öppnas med en tagg som skannas på en RFID-läsare. / The project began as an open question in collaboration with a consulting company in product development to develop a more secure parking for bicycles. Therefore, a comprehensive feasibility study was performed to evaluate the bicycle values and to see potential development opportunities for different types of bicycle parking. Blidsberg mekaniska is a company that manufactures bicycle parking and other types of outdoor environment products. They were involved in the work and wanted to expand their range with a new bike box. The designprocess started with a marketreasearch with the aim to analyze cycle parks in a pre-study. During the pre-study demands was researched and formed a requirement specification. The creative work in the development of a new cycle park was helped by many creative methods that generated many concepts that later was compared in a matrix. The final concept was able to compete with the existing solutions. The result was a combination of already existing solutions. The bicycle locker does not take up more space than is necessary for most bicycles to fit in. The bicycle locker is modularly adapted and can therefore be placed more space efficiently in different places. A light indication on the handle indicates whether the bicycle locker is free or occupied and opened with a tag that is scanned on a RFID-reader.