Syftet med denna studie var att ta reda på om STAVUX (stavningstest för vuxna) och Kasttranskription är lämpliga test att använda vid dyslexiutredningar av vuxna, då det idag saknas sådana test som är normerade på personer över 18 år. STAVUX är ett stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som består av 45 ord och 45 nonord av varierande svårighetsgrad. Orden är utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden är konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign användes för att ta reda på om STAVUX är ett lämpligt test att använda vid utredning av stavningssvårigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades på 23 personer med dyslexi i åldrarna 18-64 år. Dyslexigruppens resultat testades mot en kontrollgrupp på 23 personer i åldrarna 18-62 år. I denna studie undersöktes även om det fanns något samband mellan stavningsförmåga och allografisk. Deltagarna fick utföra en kasttranskriptionsuppgift, som innebar att de, på tid, skulle konvertera gemener till versaler och versaler till gemener. Testet heter Kasttranskription och utformades av Hansson och Häägg (2008). Resultaten av denna studie visar att framförallt orddelen i STAVUX kan bidra till prediktionen av dyslexi. Dyslexigruppen presterade signifikant sämre än kontrollgruppen på båda deltesten (orddelen och nonorddelen). Båda grupper följde samma mönster vad gäller typ av stavfel. Flertalet deltagare i respektive grupp utförde Kasttranskription korrekt. Det fanns däremot en signifikant skillnad mellan grupperna i hur lång tid det tog att utföra Kasttranskription. Dyslexigruppen presterade signifikant sämre tidsmässigt jämfört med kontrollgruppen. Deltesten i STAVUX och Kasttranskription var starkt korrelerade med varandra. / The aim of this study was to determine if STAVUX (spelling test for adults) and Kasttranskription are suitable tests to use in the assessment of adults with spelling difficulties. At present, there are no such tests with norms for people older than 18 years. STAVUX was developed by Nilsson and Pettersson (2009) and consists of 45 words and 45 pseudo words of varying difficulty. The words are chosen to represent the different spelling patterns of the Swedish language and the pseudo words to represent the Swedish phonetic structure. A between group’s design was used to find out if STAVUX is a suitable test to use in the assessment of spelling difficulties. STAVUX was validated on 23 persons with dyslexia, aged 18-64 years, and the results were compared to a control group of 23 persons, aged 18-62 years. In this study it was also investigated if there was any correlation between spelling ability and allographic ability. The participants performed a case transcription task, where the participants were supposed to convert lower to upper case letters and upper to lower case letters, while time was measured. The test is named Kasttranskription and was designed by Hansson and Häägg (2008). The results of this study show that particularly the word part of STAVUX, contributes to the prediction of dyslexia. The dyslexic group performed significantly lower than the control group on both subtests (words and pseudo words). Both groups followed the same pattern in type of spelling errors. The majority of the participants in each group managed to perform Kasttranskription correctly. There was a significant difference in time of performance of Kasttranskription. The dyslexic group performed significantly worse in terms of time compared to the control group. The subtests of STAXUX and Kasttranskription were highly correlated with each other.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.

This study investigated the effects of an intensive training period in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading for students diagnosed with dyslexia. A further aim of the study was to examine the students’ experience of the intense training period. The study included three students, two intervention students in grades 5 and 7 and a control student in grade 5, with diagnosed dyslexia. During five weeks, the two intervention students were involved in intensive training in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading. The results showed that the intervention students had become more confident in their decoding and spelling on the lists and words included in the training materials. Normalized and standardized pre- and posttests, conducted before and after the intervention, showed positive effects in decoding ability. However, no significant changes had occurred in spelling ability, although the intervention student in grade 7 showed some progress. The students' experience of the training were positive: their motivation had increased, they felt that they had improved both in reading and spelling, and they affirmed their willingness to continue training with reading lists. In conclusion, this study proposes that also older students with diagnosed dyslexia can benefit from intensive training in decoding and spelling.

I den här uppsatsen undersöks den ortografiska variationen under svenskt 1600-tal, vilket faller under den äldre nysvenska perioden, med fokus på den intratextuella variationen och hur stavningen förhåller sig till stavningen i Gustav Vasas bibel (1541). Undersökningen utgår från tidigare forskning om stavning under den äldre nysvenska perioden som generellt har kategoriserats, av både nu- och dåtida författare, som oenhetlig. Materialet består av utdrag ur tio verk av profan prosa, med fokus på texter med informerande syfte, vilket har transkriberats – sammanlagt ca 30 000 ord. Religiös prosa har inte inkluderats. I materialet har sedan fyra variabler undersökts: markering av vokalkvantitet, stavning av /j/ i initial och medial position, /v/ i medial och final position samt bruk av digraferna <dh> och <gh>. Resultatet visar på att variablerna i materialet efterföljer den officiella normen i GVB 1541 i olika hög grad. Den intratextuella variationen i markering av vokalkvantitet och bruk av digraferna <dh> och <gh> är relativt hög i det undersökta materialet, men stavningen av /v/ och /j/ i de valda positionerna är övervägande mer enhetlig. Intratextuell ortografisk enhetlighet har eftersträvats i samtliga verk.

The purpose of this qualitative study is to investigate how five Swedish teachers relates to the spelling education in grade 1 and 3. The material of this study consists of texts from students from grade 1 and interviews with 5 teachers in the Stockholm area. The study originates from the sociocultural theory and the zone of proximate development as well as a grammatical theory which consists of a phonology part and a morphology part. The result of this study shows that the teachers are positive to teach spelling and specific rules in grade 3 in general. The study also shows that the teachers doesn’t correct the student’s texts that much in grade 1 but they do in grade 3, because most students have learned how to write and spell better in grade 3. The study also shows that the most common spelling mistakes is double letters and vowel confusions. Further would the teachers focus on double letters and special spellings, as th eSwedish/ɧ/ sound for example while correcting the student’s texts.

<p>Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras.</p> / <p>Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.</p>

<p>Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.</p><p><strong> </strong></p><p>Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:</p><p> </p><p>Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna?</p><p>Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?</p><p> </p><p>Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.</p><p> </p><p>Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.</p>

Stavning är en komplex förmåga och lite undersökt, därför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmågan hos elever i årskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med läs- och skrivsvårigheter och 23 utan läs- och skrivsvårigheter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrån fyra klassificeringssystem med avseende på olika feltyper. Även korrelationsberäkningar mellan stavning och andra kognitiva förmågor utfördes. Resultatet visade att de utan läs- och skrivsvårigheter presterade signifikant bättre än de med läs- och skrivsvårigheter framför allt på testet av nonord. Korrelationsberäkningarna visade att det fanns ett samband mellan stavning och läsning samt stavning och fonologi. Dessa resultat visar att gruppen med läs- och skrivsvårigheter har fonologiska brister som påverkar stavningen. Utifrån analyserna ges förslag på ett nytt felklassificeringssystem på svenska samt hur ett bra stavningstest bör vara uppbyggt för att fånga så många aspekter som möjligt av en elevs stavning. Även hur detta kan vara till nytta i logopeder och lärares verksamheter diskuteras. / Spelling is a complex ability and few studies have been carried out on this topic. Therefore, the purpose of the present study was to analyse the spelling ability among children in grade 2. In this study 86 pupils participated, 63 with reading difficulties and 23 with typical reading ability. The children’s misspellings of nonwords and real words were analysed using four different classification systems of misspellings. Correlations between the spelling ability and other cognitive abilities were made. Results showed that the group with typical reading ability performed significantly better than the group with reading difficulties, especially on the test of nonwords. Calculations showed correlations between spelling and reading and also between spelling and phonology. The results of the present study show that the group with reading difficulties has phonological deficits that affect their spelling. The analysis also suggests guiding principles for a new Swedish classification system of misspellings and a Swedish test of spelling ability. It also includes how the classification system and the test can be used in the work of speech therapists and teachers.

The literature on spelling and spelling development suggests there is a strong relationship between spelling and phonology (Bruck &amp; Treiman, 1990; Caravolas, Hulme &amp; Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares &amp; Mota, 2007). Spelling, however, is considerably less researched than reading (Caravolas, Humle &amp; Snowling, 2001). Spelling difficulties are known to be more persistent in people with reading and writing disabilities, even when their reading has become acceptable (Høien &amp; Lundberg, 1999) but more research is needed in this area. Assessment and detailed knowledge of the difficulties is of great importance in order to provide the appropriate help for children with reading and writing disabilities (Frisk, 2010; Magnusson, Nauclér, &amp; Reuterskiöld, 2008). The purpose of the present study was to develop and try out a phonologically based spelling test for children, with focus on medial phonemes. The study contained 150 pupils in grade 1 and 2 as well as pupils in remedial teaching due to reading and spelling difficulties in the same grades. In addition to spelling, all pupils were tested for reading ability, phonological awareness, nonverbal intelligence and auditory discrimination. Misspellings were analysed with three quantitative and one qualitative classification methods. Results showed that the spelling test based on analyse of medial phonemes captured misspellings to the same extent as the other quantitative classification method.  Pupils in grade 2 received significant higher results in the spelling test than pupils in grade 1. The group of typically developed pupils had significantly better results than the pupils with reading and writing disabilities. Results also showed that real words were significantly easier to spell than non-words. Moreover, significant correlations between spelling and reading ability, and spelling and phonological awareness, were found. The strong correlation between spelling ability and phonological awareness, and the fact that children with reading and writing disabilities performed poorly on spelling of non-words, lead to the conclusion that spelling and phonology are closely related, which is supported by the literature (Bruck &amp; Treiman, 1990; Caravolas, Hulme &amp; Snowling, 2001; Craig, 2006; Gindri, Keske-Soares &amp; Mota, 2007).

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga hos talande eller icke-talande barn, med lässvårigheter eller motoriska talsvårigheter. De huvudsakliga fynden i denna avhandling var: (1) För barn med lässvårigheter som befinner sig på en tidig nivå i sin läsutveckling bör intervention kring läs- och skrivförmågor fokusera på barnets svaghet snarare än styrkan vad gäller ordavkodning. (2) För barn med lässvårigheter hade såväl fonologisk som ortografisk intervention effekt på förmågan att läsa och skriva. Fonologisk intervention hade effekt även på barnen med lägst läsförmåga. (3) För barn med motoriska talsvårigheter var det signifikanta skillnader mellan de bästa och de sämsta läsarna vad gäller auditiv fonemdiskrimination och generella språkförmågor. (4) För barn med motoriska talsvårigheter hade fonologisk intervention effekt på förmågan att stava ord men inte på läsförmågan. (5) I en analys av nonsensord undersöktes stavfel hos en flicka med anartri. Fler stavfel återfanns i längre ord och en högre grad av fel återfanns i mitten av ord, vilket tyder på svårigheter med arbetsminne och med att segmentera ord. Fynden diskuteras i relation till fonologisk informationsbearbetning inom fyra delområden: fonologiska representationer, fonologisk produktion, fonologiskt minne och fonologisk medvetenhet. Talets betydelse för läs- och skrivförmågan är komplex. Även ett gravt avvikande tal kan ge fonologisk återkoppling och för barn med anartri tycks bristen på tal spela en viss roll. Denna avhandling har ett handikappvetenskapligt synsätt och bidrar till den övergripande förståelsen av fonologisk medvetenhet och skriftspråklig förmåga. Flera av fynden är direkt applicerbara i kliniska sammanhang. / The general aim of this thesis was to explore phonological awareness and written language in the presence and absence of speech in children with reading impairments and children with motor speech impairments. The main findings of the present thesis were: (1) For children with reading impairments who are at an early stage of reading development, interventions targeting reading and spelling should focus on their weakness rather than their strength in word decoding. (2) For children with reading impairments, phonological as well as orthographic intervention had effects on reading and spelling. The children with the lowest reading performance also showed effects of phonological intervention. (3) For children with motor speech impairments, significant differences were shown between low level readers and high level readers in the areas of auditory phoneme discrimination skills and general language skills. (4) For children with motor speech impairments, phonological intervention had effect on word spelling skills but not on reading skills. (5) In an analysis of non-word spelling errors of a girl with anarthria, more spelling errors were found on longer words, and a higher proportion of spelling errors were found in medial letter positions, implying deficit in segmentation of spoken words and working memory. The findings were discussed in relation to four subfields of phonological processing: phonological representations, phonological production, phonological memory and phonological awareness. The contributions of speech to reading and spelling are complex. Even a severely distorted speech can serve as a phonological feedback and for children with anarthria, the lack of speech does seem to play a role. The present thesis has a disability research approach and is a contribution to the overall understanding of phonological awareness and written language. Many of the findings are directly applicable to the clinical context.