A number of studies have shown correlations between students' morphological awareness and their decoding skills, word recognition, spelling, word comprehension and reading comprehension. The purpose of this study was 1. to investigate the correlation between morphological knowledge and decoding and spelling in grade 2,  and 2. to test and evaluate a newly developed morphological test material. The participants were 50 pupils in grade 2 from two different schools in Sweden. Four tests were used: two measured morphological awareness, and the other measured decoding and spelling. The results of the study show significant positive correlations between results on tests that measure morphological awareness, word decoding and spelling, which is consistent with previous research that has shown that morphological awareness has an influence on students' reading and writing skills. The results suggest that students who score low on the decoding and spelling tests also score low on the morphological tests, and vice versa. The newly designed morphology test was compared with the already existing morphology test and they had a moderate correlation. We consider the new test to be a extensive and reliable test of morphological awareness.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare och speciallärare arbetar i engelska 5, med elever med dyslexi och att hur jag som speciallärare kan underlätta möjligheterna för en elev med dyslexi att uppnå ett godkänt betyg i engelska 5. Studien undersöker även om elever med dyslexi är medvetna om hur de lär sig bäst och vilka lärstrategier de använder sig av.Frågeställningarna i denna studie är följande: Vad berättar lärare och speciallärare om sin undervisning i engelska 5, när det gäller elever med dyslexi? Vilka svårigheter möter elever, med dyslexi, när de går kursen engelska 5? Vilket/vilka stöd kan elever, med dyslexi, få för att hantera sina svårigheter och hur upplever de detta? Är elever med dyslexi medvetna om sitt eget sätt att lära och i så fall vilka lärstrategier använder de? Studien använder sig av sociokulturella, kognitiva och specialpedagogiska teorier för att skapa en teoretisk förankring i undersökningen.Studien använder sig av kvantitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats.Det resultat som framkommit i denna studie visar att lärarna och specialläraren anser att det är viktigt med att eleverna känner sig inkluderade. Lärarna använder sig av multisensorisk lärstrategi, men det visar sig att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna använda det fullt ut. Läsa var det eleverna ansåg vara svårast och det kan bero på att de saknar effektiva lässtrategier. Datorn anses av alla intervjuade som mycket positivt kompensatoriskt hjälpmedel.Eleverna är inte riktigt medvetna om på vilket sätt de lär sig bäst. Även om lärarna lägger fram olika lärstrategier använder eleverna lärstrategier de lärt sig i tidiga skolåren, vilket inte behöver fungera när de går på gymnasiet.Lärare och speciallärare borde arbeta mer kollegialt för att få inblick i olika lärstrategier. Även upprepa olika lärstrategier i sin undervisning under hela läsåret så att eleverna blir påminda och kanske ändrar på sina ”gamla vanor”.Fler lärare och speciallärare borde sätta sig in mer i vad senaste forskningen kommer fram till för att kunna utveckla och förbättra sin undervisning.

Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.

Studien tar sin utgångspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmåga hade statistiska samband med textlängd och textkvalitetsamt om det fanns några skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville även se om det var bokstävernas läslighet eller om det var elevens föreställning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlängd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i år 2. Resultaten visade att förmåga att snabbt skriva läsliga bokstäver och att kunna stava ord hade samband med textlängd. Textlängd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet. Handskrivning och stavning hade ett måttligt samband med innehållsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen på textkvalitet. Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet. Handskrivning och stavning hade dessutom ett inbördes samband. Avkodning hade samband med stavning och med textyteaspekter av textkvalitet. Flickor var bättre på handskrivning och de hade bättre läsbarhet i sina texter. Flickor hade också högre skrivhastighet, ett mer varierat ordval i texterna och använde stor bokstav och skiljetecken på ett säkrare sätt jämfört med pojkar. Inga könsskillnader fanns vad gällde stavning och innehållsliga aspekter av textkvalitet. Resultatet indikerar att handskrivning och stavning inte kan negligeras i undervisningen eftersom de påverkar textlängd och olika aspekter av textkvalitet.

<p>Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant. Syftet med uppsatsen är således att undersöka skillnader mellan vuxna lärares språkbruk på Facebook och ungdomars språkbruk på LunarStorm. Undersökningen fokuserar på talspråkstendenser och avvikelser från standardspråket och innebär också en jämförelse mellan vuxnas (lärare) och ungdomars språkbruk på nätet. Syftet är också att se vad detta har för betydelse för undervisningen i skolan. Jag har undersökt 44 inlägg, varav hälften från varje community, utifrån tre kategorier: talspråkstendenser, olika typer av stavning och extralingvistiska signaler. Jag höll också en samtalsliknande intervju med två flitiga användare av LunarStorm för att se om resultatet kunde stödja de farhågor som idag debatteras angående ungdomars internetanvändning och språkbruket där. Farhågorna handlar om pedofili på nätet, en råare ton och att standardskriftspråket skulle vara hotat. Resultatet visar på stora skillnader i språkbruket på Facebook och LunarStorm vilket kan ha viss betydelse för undervisningen i skolan. Det visar också att farhågorna för barns och ungdomars språkbruk inte står i proportion till verkligheten eftersom resultatet tyder på att chattspråket (precis som annat språk) förändras med tiden, med åldern och med de erfarenheter som till exempel en högre utbildning ger.</p>

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat.

Studiens syfte var att undersöka hur stavning påverkas av en intervention med stavningsträning på gruppnivå i jämförelse med stavningsträning i ordinarie undervisning. Samtliga elever i årskurs 2 och 3 på två skolor i södra Sverige, sammanlagt 154 elever, deltog i studien. Av dessa deltog 71 elever i interventionen, resterande 83 elever fungerade som jämförelsegrupp. Eleverna i interventionsgruppen fick vid tre tillfällen i veckan under fem veckor träna stavning enligt Dagens ord-metoden. Studiens syfte var även att undersöka om eventuella resultat av interventionen kvarstod efter tre månader utan stavningsträning samt om vissa elever gynnades mer än andra av interventionen. Studien genomfördes med pre- och posttest samt ytterligare ett posttest tre månader efter interventionens slut för att mäta kvarstående resultat. Som mätinstrument användes LäSt-stavningstest på pre- och posttesten. Resultatet av studien visar att interventionsgruppen på samtliga posttest förbättrat sin stavning i förhållande till jämförelsegruppen. Resultatet av studien visar att stavningsträning på gruppnivå med Dagens ord-metoden haft positiv påverkan på interventionsgruppens stavningsutveckling och att resultaten av interventionen kvarstår efter tre månader. Studien kan ses som ett framgångsrikt samarbete mellan lärare och speciallärare där elever i ett sociokulturellt perspektiv inkluderas och ges möjligheter att utveckla sin metakognitiva förmåga.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om elevernas talspråk påverkar det tidigaskrivandet. Våra insamlingsmetoder är dels en enkätundersökning, dels en elicitering. Videnkätundersökningen deltog flera lärare. Lärarna kommer från två olika orter, Västerås ochStockholm, vilket även eleverna gör som har deltagit. Eleverna som deltog vid eliciteringen går iårskurs 1 och 2. De fick skriva ner enskilda ord efter att vi visat bilder på olika föremål. Detta ser visom elicitering, eftersom vi bad om att få något skrivet av eleverna. I resultatet har vi jämförtelevernas svar utifrån vilken ort de kommer ifrån och även utifrån ålder på eleverna, för att på såsett kunna se vilka skillnader som kan finnas mellan eleverna i Västerås och i Stockholm. Resultatetvi fick var att fler elever i Stockholm än i Västerås stavade med ett e-grafem där skrivreglernakräver ä-grafem.Sedan har vi även jämfört elevernas stavningsvarianter med de svar vi fick från de olika lärarnavid enkätundersökningen som handlade om elevers tidiga skrivande. Enkätsvaren styrker även detvi såg i eliciteringen med eleverna. Lärarna framhåller att eleverna skriver som orden uttalas, menatt stavningen löser sig med tiden.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant. Syftet med uppsatsen är således att undersöka skillnader mellan vuxna lärares språkbruk på Facebook och ungdomars språkbruk på LunarStorm. Undersökningen fokuserar på talspråkstendenser och avvikelser från standardspråket och innebär också en jämförelse mellan vuxnas (lärare) och ungdomars språkbruk på nätet. Syftet är också att se vad detta har för betydelse för undervisningen i skolan. Jag har undersökt 44 inlägg, varav hälften från varje community, utifrån tre kategorier: talspråkstendenser, olika typer av stavning och extralingvistiska signaler. Jag höll också en samtalsliknande intervju med två flitiga användare av LunarStorm för att se om resultatet kunde stödja de farhågor som idag debatteras angående ungdomars internetanvändning och språkbruket där. Farhågorna handlar om pedofili på nätet, en råare ton och att standardskriftspråket skulle vara hotat. Resultatet visar på stora skillnader i språkbruket på Facebook och LunarStorm vilket kan ha viss betydelse för undervisningen i skolan. Det visar också att farhågorna för barns och ungdomars språkbruk inte står i proportion till verkligheten eftersom resultatet tyder på att chattspråket (precis som annat språk) förändras med tiden, med åldern och med de erfarenheter som till exempel en högre utbildning ger.

Särskrivningar anses allmänt öka i samhället. Dessa skrivfel irriterar och stör läsaren. Informationen går inte fram. I denna studie granskas kandidatuppsatser från två olika utbildningar och två olika årgångar vid Högskolan i Gävle. Det framkom att särskrivningsfrekvensen är högre bland manliga studenter, och mycket högre bland studenter inom datavetenskap jämfört med omvårdnadsvetenskap. Bland datastuden­terna har särskrivningarna ökat med tiden. Substantiv med långt förled dominerar särskrivningsfelen. Där kräver dataterminologin särskild omsorg för att kunna skriva korrekt svenska. Ett större användande av språkriktighetslitteratur i eller inför examensarbeteskurserna torde minska språkfelen. Vilken tonvikt handledaren lägger på korrekt skriftspråk lyfts också fram i diskussionsavsnittet.