• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 162
  • 13
  • 1
  • Tagged with
  • 176
  • 57
  • 31
  • 29
  • 28
  • 26
  • 25
  • 20
  • 20
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Intressekonflikter kring prioriterade vattenresurser enligt regional vattenförsörjningsplan / Conflicts of interest around water resources that are prioritized according to the regional water plan.

Viklund, Simon January 2021 (has links)
I Stockholms regionala vattenförsörjningsplan har vattenresurser i Stockholmsregionenundersökts och prioriteras utifrån deras betydelse för länets vattenförsörjning nu och i framtiden. Sex av de högprioriterade vattenresurserna i Norrvattens verksamhetsområde har valts ut eftersom de saknar befintligt vattenskydd eller har vattenskydd som behöver revideras. Vid införande eller utökande av vattenskydd kan intressekonflikter uppståmed aktörer som är verksamma inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. I detta arbete används Arc-GIS för att undersöka utvalda intressekonflikter. I första hand undersöks åkerarealen inom modellerade vattenskyddsområden och kostnader för att ersätta jordbrukare vid försvårad markanvändning i samband med vattenskydd. Utöver analysen kring jordbruksmark identifieras, utreds och riskklassificeras intressekonflikter med vattenskydd för riskobjekten vägar, järnvägar, industrier och övrig bebyggelse. Naturskyddsområden är inkluderade men ses inte som en intressekonflikt med vattenskydd. Naturskyddsområden innebär ett ytterligare skydd för vattentäkten. Resultatet visar att Röåsen-Bergby i Norrtälje kommun är den vattenresurs i norra Stockholmsregionen med flest enskilda intressekonflikter. Grundvattenmagasinet har både ovanpå och i nära omgivning stora arealer åkermark, tungt trafikerade vägar och betydande bebyggelse med både industrier och bostäder. För de sammankopplade grundvattenmagasinen Uppsalaåsen-Toresta/ Lindormsnäs finns måttliga arealer åkermark nära magasinet och en förhöjd risk från väg, järnväg, industri och övrig bebyggelse. Ytvattentäkten Fysingen har stora arealer omgivande åkermark. Ytvattnet ligger nära E4 och har vältrafikerade järnvägar, men sjön är skyddad till större del av vattenskydd som införts för närliggande åsar och innehar ett naturskydd vilket minskar risken för påverkan från omgivande riskobjekt. Ytvattentäkten Erken har högsta prioritet i Stockholms regionala vattenförsörjningsplan men sammanlagt få riskobjekt. Erken har mindre arealer åkermark närmast sjön samt många naturreservat och ett befintligt vattenskydd. Ytvattentäkten Largen har utifrån avgränsningen endast en mycket liten åkerareal och får lägst rang utifrån valda parametrar men har utöver åkermark stora arealer skogsmark och en närliggande grundvattentäkt som väntas bli påverkade vid införande av eventuellt vattenskydd. Föreslagna vattenskyddsområden, kostnader för ersättning vid försvårad markanvändning, och riskklassificering är framtaget utifrån tillgängliga kartunderlag och modeller utan att mätningar har gjorts. Detta resulterar i att resultatet får ses som en vägledning för att belysa problematiken i samband med införande eller utökande av vattenskydd för dessa områden men där hydrogeologiska undersökningar är rekommenderat för vidare utredning. / The County administrative board in Stockholm has produced a water plan for region Stockholm that contains a prioritization for all water resources in the region based on the reservoir's importance for present and future water production. From the resources with highest or high priority a selection has been made of resources that lack or need to update their water protection area. Three groundwater reservoirs and three surface water reservoirs were selected in the region that Norrvatten provides water for. When a water protection area is established or renewed conflicts of interest occur within the surrounding area. By using Arc-GIS an analysis can be made of the competing interests in the area. This is performed by combining layers provided by swedish institutions such as Länsstyrelsen, SGU, Naturvårdsverket and cutting them down to reasonable shapefiles and extract necessary information. This thesis focuses on the conflict of interest with agriculture and identifying and classifying risk objects as roads, railroads, industries and housing areas around the water resources. Agriculture land area is measured and costs are calculated to get a general overview how expensive it will be to compensate landowners that can't use their land due to restrictions in the suggested water protection area. Identifying and risk classifying risk objects has been done forroads, railroads, industrial and housing areas in the suggested waterprotaction area. The analysis shows that the groundwater reservoir at Röåsen-Bergby is the water resource that has the most conflicts of interest of the selected water reservoirs. Röåsen-Bergby has big areas of land used for agriculture, neerby roads with heavy traffic and large urban areas. A combined analysis has been made for groundwater reservoirs Uppsalaåsen-Toresta and Uppsalaåsen-Lindormsnäs. In this area there are big areas of agricultural land close to the reservoirs and also roads, railroads, industry and housing areas that provide an increased risk for pollution. The surface water Fysingen is protected by nearby water protection areas and a nature protection area but is still subject to conflict of interest with large land areas of agriculture and heavily trafficked roads and railroads that provides increased risk for pollution to the lake. The surface water Erken has the highest priority in the regional water plan but has few risk objects except a heavily trafficked road and some housing areas. Based on the initial analysis Largen only had small areas of housing as conflict of intrest. Suggested water protection areas, cost to compensate landowners, and risk classification has been produced with available maps and models without any new measurements. Which means that the result must be looked at as a guidance that shows that problems can occur when establishing or renewing water protection areas. For the selected areas a hydrogeological investigation has to be done to make it possible to draw better conclusions.
92

Dialekt i Stockholms skärgård

Podda, Eleonora January 2022 (has links)
I denna studie undersöks den dialektala situationen i en del av Stockholms skärgård, nämligen på Möja och Blidö. Syftet med undersökningen är tudelat: dels ta reda på om en eller flera dialekter talades i området fram till mitten av 1900-talet och, i sådana fall, i vilken utsträckning de har utjämnats idag; dels försöka förstå utjämningsprocessens bakomliggande faktorer. Material och metod speglar studiens tudelade syfte. Materialet består av ett urval arkivinspelningar som spelades in år 1949–1966 (Möja distrikt) och 1948 (Blidö distrikt), samt nya, av mig genomförda intervjuer (2021) med fyra informanter från Möja distrikt och fem informanter från Blidö distrikt. Den dialektologiska metoden består av en komparativ analys av bruket av åtta dialektdrag i arkiv- och intervjuinspelningarna. Den folkdialektologiska delen utgörs däremot av en kvalitativ analys av det nya intervjumaterialet, med fokus på skärgårdsbornas uppfattningar och attityder gentemot skärgårdsdialekt(er) och standardspråk, som i sin tur kompletteras med analysen av en kartritningsuppgift som informanterna genomförde under intervjun.  Resultaten visar att dialekterna på Möja och Blidö har utjämnats markant under de senaste 60 åren. Orsakerna bakom processen kan vara både språkexterna och/eller språkinterna. Svaren från intervjuerna pekar på att dialekterna har utjämnats under en period präglad av sociala och ekonomiska förändringar, då de som föddes på 40- till 60-talen levde under en brytpunkt mellan skärgårdens verklighet (rötter och familj) och verkligheten på fastlandet och storstaden (studier och arbete). Kombinationen av de olika faktorerna resulterade i en progressiv anpassning, som ledde till dialektutjämningen. Framtiden uppfattades befinna sig utanför deras ö, vilket resulterade i en fysisk och språklig konvergens mot fastlandet. Det finns dock anledning att tro att vissa dialektala aspekter, bl.a. ortnamn samt det specifika ordförrådet som gäller för djur och redskap, kommer att överleva längre.
93

GIS i Stockholms läns kommuner : En studie över utvecklingen från 2001 till 2016 / GIS in the municipalities of Stockholm county : A study of the development from 2001 to 2016

Nilsson, Erik January 2016 (has links)
Geographical Information Systems (GIS) is a tool well suited for municipal governments, and in 2001 Hanna Forslund wrote a thesis at KTH where she studied the implementation and diffusion of GIS in the municipalities of Stockholm County. This study uses her thesis as a starting-point and can be viewed as a continuation of her work. This study is based on a literature study and a questionnaire that has been answered by specialists in the field from all municipalities in Stockholm County. The purpose of this study is to examine how GIS-related work in the municipalities has developed over the last 15 years, which factors are responsible for the development, and how the municipalities have worked with these factors.   According to the respondents the biggest development has been centered around internal spread of the technology and development of the hardware and software. The study shows that the majority of GIS-related work is done in the technical departments, although roughly 90% of the municipalities has used the technology in the environmental sector, and in 65% of the municipalities it has also been used in the social sector.   Based on studied literature it is evident that the most important developing factor is connected to knowledge, a factor that all municipalities has identified and are actively working on improving.   Even though GIS as a tool has spread all throughout the local governments, GIS as a term has seen little development. This leads to relatively low knowledge about the technology outside of the more technical departments and a development that is based upon the initiative of specialists. This in turn results in that the development is unevenly distributed across the county and the rate of development can vary depending on the interests of the leadership.   The future progress of GIS will, according to the respondents, largely depend on the available resources, both in the form of money, but also in the form of time and educated staff, and this is something that will not happen unless the management realize the potential of GIS. / Geografiska InformationsSystem (GIS) är ett verktyg som lämpar sig väldigt väl till det kommunala arbetet och 2001 skrevs ett examensarbete av Hanna Forslund på KTH där införandet och spridningen av GIS bland Stockholms läns kommuner studerades. Den här studien utgår från Hanna Forslunds arbete och kan ses som en fortsättning på hennes arbete. Arbetet baseras på studerad literatur och ett frågeformulär som besvarats av sakkunniga från samtliga kommuner i Stockholms län. Syftet med studien har varit att undersöka hur kommunernas arbete kring GIS har utvecklats de senaste 15 åren, vilka viktiga utvecklingsfaktorer som finns och hur kommunerna arbetat med dessa, samt hur kommunerna ser på den framtida utvecklingen.   Den största utvecklingen har enligt de svarande varit kopplad till intern spridning av tekniken och utveckling av hård- och mjukvaran. Studien har visat att tyngdpunkten fortfarande ligger kvar i de mer tekniska förvaltningarna, dock har 90% av kommunerna nyttjat GIS inom miljösektorn, och i 65% av fallen har tekniken även spridit sig till de sociala förvaltningarna.  Utifrån studerad literatur har det visat sig att den viktigaste utvecklingsfaktorn är kopplad till kunskap, något som samtliga kommuner identifierat och aktivt arbetar med i form av exempelvis utbildningar och omvärldsbevakning.   Trots att GIS som verktyg spridit sig över förvaltningsgränserna, har GIS som begrepp inte sett stor utveckling, vilket resulterat i att relativt få utanför de tekniska förvaltningarna känner till tekniken. Detta innebär att utveckling huvudsakligen sker baserat på initiativ av sakkunniga individer, vilket resulterar i att utvecklingen är ojämnt fördelad över kommunerna och utvecklingshastigheten kan variera beroende på ledningens intressen.   För att fortsätta utveckla och sprida tekniken har de svarande hävdat att det behövs mer resurser i form av pengar, tid och personal, något som inte kan förväntas ske såvida ledningarna inte inser potentialen av GIS.
94

Vem äger den strategiska planeringen? : Om relationen mellan medborgarna, kommunerna och regionen i Stockholms län / On the ownership of the strategic planning : The relations between citizens, municipalities and the Stockholm region

Ekström, Johan January 2011 (has links)
Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att “Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion”. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering. I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen. För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner. Målet med min fallstudie har varit att undersöka relationerna mellan RUFS 2010 och kommunernas översiktsplaner för att se hur de olika planprocesserna har hanterat frågor om makt och deltagande. För att få en större inblick i hur planprocesserna gått till har intervjuer med tjänstemän som arbetat med plandokumenten varit en viktig del av min fallstudie. I min analys har jag använt mig av teorier om deltagande, berättande och makt över planeringen. Mina slutsatser är att även om den regionala planeringen inte har någon formell makt, så har regionen makten att agera som agendasättare och skapare av en arena för dialog och samarbete. Frågan är bara vem som har tillgång till den arenan? / In 2010, the Stockholm County passed a new regional plan called RUFS 2010. The aim of the plan is to turn Stockholm into the most attractive urban city-region of Europe. Dialogue and collaboration have been essential starting points for the planning process and the processes of implementing the plan. The regional government has put a lot of effort into involving the municipalities in the regional planning process, to establish the contents of the county plan in the municipalities own strategic planning. In this paper I’ve investigated the relationships between the region, the municipalities and the public, in search for answers to questions concerning power over the strategic planning, accessibility to the arenas where decisions are made and citizens’ opportunities to influence the regional planning To answer my questions, I’ve done a case study of the Stockholm region, where I studied the new regional plan and a number of municipal master plans. The aim of my case study was to examine the relationships between RUFS 2010 and the municipal plans, to see how issues of power and participation were handled in the planning processes. To get insight into the planning processes I’ve also conducted interviews with municipal planners. I’ve used theories of participation, storytelling and power to analyse my case. My conclusions are that even if the region has no formal power over the planning, they have the power to act as an enabler and creator of an arena for dialogue and collaboration. But, who has access to the arena?
95

Hållbar Utveckling vid Planering av Hamnstruktur för Stockholmsregionens Oljeförsörjning : Fallstudie Loudden

Larsson, Åsa January 2007 (has links)
Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) är ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi på KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Östersjön. Projektet innebär att värdera erfarenheter och metoder för kustzons planering där olika intressekonflikter finns kring såväl ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedläggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden är den största oljedepån i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmäktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till år 2011. Syftet med examensarbetet har varit att använda Loudden som fallstudie och analysera hur hållbar utveckling påverkar planeringen av en ny hamnstruktur för Stockholms oljeförsörjning utifrån två frågeställningar: • Hur kan visionen om hållbar utveckling påverka planeringen av en ny oljehamnstruktur? • Går DPSIR-modellen att tillämpa för att ta fram indikatorer som beskriver hur visionen om hållbar utveckling kan påverka planeringen av en ny oljehamnstruktur? DPSIR-modellen används för att ta fram och beskriva indikatorer för hållbar utveckling. Modellen tillämpades för att förenkla och beskriva sambanden i en komplex oljehamnsstruktur: Drivkraft (D) • Energi konsumtion och befolkningsutveckling • Depåer och transporter Tillstånd (S) • Risker och olyckor • Skyddsvärda områden Åtgärder (R) • Transportpolitiska mål • Regional planering • Kommunal planering • Aktörers medverkan Påverkan (P) • Utsläpp till luft • Utsläpp till vatten • Avfall Konsekvenser (I) • Miljökonsekvenser • Ekonomiska konsekvenser För att på ett effektivare sätt kunna tillämpa indikatorerna utformades fyra stycken förenklade kriterier, för att förtydliga vad en hållbar oljehamnstruktur är, till varje kriterium kopplades ett par indikatorer. Kriterierna betonade en trygg oljeförsörjning som håller hög kvalitet, positiv regional utveckling, säkerhet och miljö samt aktörers möjlighet att delta och medverka i planeringen av oljehamnstrukturen. En enkätundersökning genomfördes bland handläggare för att belysa deras medverkan i planeringen av den oljehamnsstruktur som ska ersätta Ludden. I resultaten framgick det att 33 % vill att någon form av regionalt organ ska fatta beslut om hur försörjningen av olja i Stockholmsregionens ska se ut efter att Loudden har avvecklats. Slutligen många av de begrepp som ingår i hållbar utveckling har i tidigare utredningar diskuterats men ingen har använt sig av begreppet hållbar utveckling. För att tillämpa hållbar utveckling i planeringen av en ny oljehamnstruktur är DPSIR – modellen användbar för att förtydliga orsakssambanden inom oljehamnstrukturen och se till att inga viktiga frågor lämnas därhän. Enligt mig bör alla aktörer som är berörda av planeringen av en ny oljehamnsstruktur tillsammans utforma hållbarhetskriterierna och tydliga gemensamma kriterier/mål för att förankra arbetet och besluten hos aktörerna. För att möjliggöra detta anser jag att det måste tillsättas ett regionalt organ som ansvarar för hamnfrågan. / www.ima.kth.se / Coastman
96

Vilka författare möter lärarstudenter? : En kvantitativ studie av litteraturlistor i ämneslärarutbildningen i svenska från tre lärosäten år 1980, 2000 och 2020.

Skoglund, Rebecka January 2021 (has links)
No description available.
97

Säljares riskpreferenservid bostadsförsäljning

Nilsson, Amanda, Alvfors, Oskar January 2017 (has links)
På grund av den kraftiga ökningen av bostadspriser i Stockholm har individer påmarknaden börjat uppvisa tveksamhet, både på ett psykologiskt och ekonomiskt plan, isamband med bostadsaffärer. För dessa individer kan beslut och ställningstaganden fåstora konsekvenser för privatekonomin och vara avgörande för en framtidabostadskarriär.Det för Sverige unika och komplexa budgivningssystemet, ”den öppna budgivningen”,involverar ett riskmoment för individer i stånd att sälja sin bostad. Det är därförintressant att utreda säljares riskpreferenser samt hur de väljer att agera i dessabeslutssituationer under risk. Beslutsfattande under risk, och inte minst riskaversion, ärett av litteraturen ofta berört område. Det finns dock begränsad forskning kring hurmotsvarande beteenden tar sig uttryck på bostadsmarknaden. Denna studie syftardärför till att utreda säljares riskpreferenser på Stockholms bostadsmarknad.Med grund i prospektteorin utformas en webbaserad enkätundersökning och intervjuermed fastighetsmäklare och säljare på bostadsmarknaden genomförs. Detta utgör ettempiriskt bidrag till forskningsområdet. Det empiriska materialet analyseras genom enmultipel regression samt sammanfattande statistik och kompletteras med en kvalitativanalys av intervjumaterialet.Studien fastslår att det finns indikativa beteenden för säljares riskaversion samt att detfinns samband mellan olika demografiska faktorer och individens nivå av riskaversion.Vidare belyses riskaversionens omfattande situationsberoende. Därtill applicerasprospektteorin samt teorin kring begränsad rationalitet, vilka fastslås utgöra ett robustförklarande teoretiskt ramverk i relation till beslutsfattande i ett bostadskontext.
98

Att lyfta ett monument / Lifting a Monument

Lagercrantz, Love January 2020 (has links)
Namnet på pojektet är ”Att lyfta ett monument” och handlar om en ny tillbyggnad till Stockholms stadsbibliotek. Förslaget syftar till att utöka bibliotekets publika ytor och utrymmesmässigt fokus har varit basarerna från 1930 som vetter mot Sveavägen. Biblioteket är ett unikt kulturarv och troligtvis Sveriges kändaste byggnad utomlands. Att göra en ny tillbyggnad till ett sådant monument auktualiserar omdelebart en mängd frågor. Min frågeställning när jag satte igång berörde hur jag som arkitekt bör tänka då jag utformar ett tillägg i en historiskt känslig kontext. Vilka förhållningssätt är de mest lämpliga i en så pass laddad och världs­unik ­miljö? Som ­arkitekt tycker jag att man alltid noggrant bör ta ställning till sin omgivning och relatera till den i sitt förslag. I detta projekt har jag fått möjligheten och utmaningen att öva mig i konsten att relatera i en kontext av exceptionellt stor vikt. Metoden som jag har arbetat fram kallar jag för Sampling. Målet vid utformningen av tillbyggnaden har varit att underordna sig huvudbyggnaden utan att hemfalla åt ­pastisch. Min tes är att jag kan tillåta mig själv rätt stor frihet, så länge som jag identifierar och återanvänder bärande motiv, material, rumsorganisation, färgscheman och liknande från biblioteket. På så sätt är målet att de två byggnaderna ska komma att harmoniera och, förhoppningsvis, även lyfta varandra. / The name of the project is "Lifting a monument" and is about a new extension to Stockholm's city library. The proposal aims to expand the public areas of the library and the spatial focus has been the bazaars of 1930 facing Sveavägen. The library is a unique cultural heritage and probably Sweden's most famous building abroad. Making a new extension to such a monument instantly raises many issues. My question when I started was about how I as an architect should think when designing a supplement in a historically sensitive context. Which approaches are most appropriate in such a charged and world-unique environment? As an architect, I think that one should always carefully consider its surroundings and relate to it in its proposal. In this project I have been given the opportunity and challenge to practice the art of relating in a context of exceptional importance. The method I have worked out I call Sampling. The goal in designing the extension has been to submit to the main building without falling into the pastiche. My thesis is that I can allow myself quite a lot of freedom, as long as I identify and reuse the supporting motifs, materials, room organization, color schemes and the like from the library. In this way, the goal is that the two buildings will harmonize and, hopefully, also lift each other.
99

Musikpedagogen Felix Saul : om undervisningen i barngrupper vid Stockholms privata konservatorium under åren 1930 till 1942

Andersson, Anna Kerstin January 2015 (has links)
Felix Saul (1883-1942) var verksam som körledare, musikskribent och musikpedagog, och undervisade främst i sin egen musikskola, Stockholms privata konservatorium (SPK). Syftet med studien är att undersöka den pedagogik som Felix Saul tillämpade i sin musikundervisning i barngrupper på SPK. Empirin utgörs av intervjuer med Sauls tidigare elever, och av hans egna artikelserier om musikpedagogik. Materialet har analyserats utifrån ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att Sauls undervisning som syftade till att utveckla elevernas musikalitet i stor utsträckning följde Tonika-do-metoden som den beskrivs av samtida litteratur, men att han lade större vikt vid ackordfunktioner och rytmikövningar, och att lek var en central del av undervisningen. Genom undervisningen fick eleverna tillgång till en omfångsrik verktygslåda med kulturella verktyg i form av konventioner att strukturera, uttrycka och representera musik, som de i fortsatt lärande kunde kombinera till individuella strategier för notläsning, interpretation och i musiklyssnande. Av studien har också framkommit att Saul var en betydelsefull musikpedagog trots att han inte fullt ut var accepterad av etablissemanget. / Felix Saul (1883-1942) was engaged as a choiremaster, music writer and music teacher, mainly at his own music school: Stockholms privata konservatorium (SPK). The purpose of this study is to describe how Felix Saul tought children's groups at SPK, and what pedagogy he employed. The empirical material consists of interviews with students who participated in Saul's children's groups and Saul's own series of articles about his music pedagogy. The material has been analyzed from a cultural psychological perspective. The result show that the teaching methods used by Saul to a large extent followed the Tonika-do method as it was described in the contemporary literature, but with a bigger emphasis on harmonic theory and eurhythmics, and that playing games was a central part of the educational activities. The education gave the students access to cultural tool-box a variety of tools in the form of established music-cultural conventions of structuring, expressing and representing music, that they could combine to create individual learning strategies for sight reading, interpretation as well as listening to music. In this study Saul has emerged as an influential music educator even though he was not fully accepted by the establishment.
100

Hur låter ungdomar i Uppland? : En undersökning av vokalvarianter i och norr om Uppsala

Torstenson, Herman January 2016 (has links)
Denna studie handlar om språklig variation i Uppland med fokus på ett antal vokalfonemsvariation. De vokalfonem vars uttalsvariation undersökts är kort ö, långt ö, långt ä, långt i ochlångt y. Undersökningen bygger på inspelningar gjorda på två orter i Uppland, Uppsala ochGimo, för att på så sätt undersöka och jämföra skillnader i vokalfonemens uttal mellan stadoch landsbygd, men även belysa och granska den individuella variationen mellan personerfrån samma ort. Studien avgränsades till att undersöka språk hos ungdomar i gymnasieålderpå de båda orterna.Studien visar att det korta ö ljudet uttalas med en u-sammanfallande variant i högre grad iUppsala än i Gimo. På båda orterna är det väldigt vanligt att uttala långt ö och ä med öppnareuttalsvarianter än den standardspråkliga, och långt i och y uttalas av vissa Uppsalaungdomarmed ett frikativt, lätt surrande ljud. Denna variant verkar däremot inte vara närvarande iGimoungdomars tal. Det traditionellt uppländska ”Stockholms-e” fanns inte i någon avinformanternas tal.Undersökningen visar även att de interindividuella variationerna i uttal av dessa vokalljud ärstörre och mer spridda än de som grundar sig i geografisk härkomst. Efter analys av deutomspråkliga faktorerna kön, socioekonomisk tillhörighet och flyttbenägenhet syns iundersökningen fortfarande inga klara orsaker till mycket av variationen.

Page generated in 0.0604 seconds