No description available.

Sammanfattning Studien handlar om leken som är en central del i förskolans vardag. Syftet med studien är att undersöka förskollärares deltagande i barns lek, hur förskollärare ser på sin egen roll och vad deras deltagande har för betydelse för barns lärande. Vi redogör även för vad det är som gör att det sker hinder och avbrott i barns lek. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa strukturerade intervjuer. 10 förskollärare från två kommunala förskolor intervjuades.  Resultatet redovisas i olika teman som framkom under intervjuerna. Studiens resultat visar att lek och lärande hör ihop. Förskollärarna reflekterar kring sitt deltagande i barns lek och varför de sker avbrott. Resultatet visar även att fri- och styrd lek får lika stort utrymme i förskolans vardag samt att båda har en betydande roll.

Sammanfattning:Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor. I examensarbetets resultat kan vi se att de pedagoger vi intervjuade anser att strävansmålen inte inverkar på den fria leken. Vi kan också se att dokumentationen vad gäller strävansmålens uppfyllelse är tidskrävande. Pedagogerna upplever att Lpfö98 rev.10 är konsekvent, tydlig och ger förutsättningar för en bra verksamhet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers syn på den fria leken. Uppsatsen utgår från pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger på en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig på forskningsområden som rör barns utveckling och lärande genom leken. Resultatet visar på olika möjligheter för pedagogen att använda leken och för att stödja och hjälpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lärande. Studien visar även att pedagogerna anpassar verksamheten efter barnens behov och därför inte arbetar efter en särskild mall i det utvecklande arbetet. Det sociala samspelet barnen emellan är centralt i verksamheten medan pedagogerna har ett stort ansvar och spelar en väsentlig roll i lärandet. Pedagogerna arbetar med att stimulera, uppmuntra, bekräfta och stödja barn att utveckla sig i sin lek och sitt samspel med andra.

Denna studie undersöker hur fritidslärarna resonerar kring lek samt deras roll i barnens lekaktiviteter. Genom en kvalitativ forskningsstudie baserad på semistrukturerade intervjuer av sex fritidslärare som arbetar på olika skolor har vi försökt att närma oss lek som metod och hur lärare uppfattar och använder lek i sin praktik. Resultaten av studien belyser den spontana lekens betydelse i det sociala samspelet för att barn ska känna sig som en del av gruppen. Vad beträffar lärarens roll framställer resultaten den noggranna balansen mellan att stödja den spontana fria leken samtidigt som lek introduceras som en pedagogisk metod som kan vara av betydelse för barns interaktion och mediering av samhällets normer. Det mesta i denna studie tyder på att lek inte är fri utan snarare står i en nära relation till den miljö som omger barn vilket gör att leken blir mer styrd än fri. Leken framställs i resultaten som en process där barn är viktiga medaktörer. Fritidslärarens ansvar för att skapa en passande lekmiljö och deras roll i att styra leken för att garantera ett förutbestämt resultat blir framträdande. Lek blir i detta avseende ett viktigt redskap som kan hjälpa läsaren att förstå hur dessa processer fungerar och kan utvecklas till en effektiv metod inom fritidshemmets verksamhet.

Syftet med detta arbete är att undersöka elevers delaktighet eller icke-delaktighet i organiseringen av både fri och styrd lek i fritidshem samt att utforska elevernas upplevelser av dessa former av lek. Genom att fokusera på vad som engagerar eleverna och hur de upplever både friheten i obegränsad lek och strukturen i mer riktade lekaktiviteter, syftar studien till att ge en djupare förståelse för elevernas perspektiv. Respondentgruppen består av 16 elever från två olika skolor samt genomfört observationer på respektive skola. Båda skolorna är kommunala och belägna i södra Sverige. Studien visar att det finns olika lekmiljöer och aktiviteter som väcker elevernas engagemang och ger dem positiva lekupplevelser. Å andra sidan finns det också faktorer som leder till brist på engagemang och negativa upplevelser. En avgörande faktor för elevernas engagemang är om de upplever leken eller aktiviteten, oavsett om den är fri eller styrd, som intressant och lustfylld. Dessutom har sociala relationer betydelse för att skapa positiva upplevelser av aktiviteter och för om eleverna väljer att engagera sig eller inte. Elevers engagemang i lek minskar när den inte upplevs lustfylld och när det finns begränsningar i var de kan vistas och i vilken lek/aktivitet de kan delta i. Att bli tvingad att delta i aktiviteter som eleverna kanske inte vill vara med i samt att bli grupperad med elever man inte har någon relation gynnar inte elevernas engagemang och upplevelser av lek.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt laborativt arbete påverkarelevernas lärande i ämnet teknik i grundskolan. Studien utförs med två klasser som går iårskurs 9 och avser att undersöka lite närmare om laborationers struktur och utformning harnågon betydelse för elevernas lärande. Detta görs ur de två perspektiven lärande samt intresseoch motivation. Huvudsakligen används etnografisk metod i mätningarna, därundersökningen startas med ett laborativt moment som utförs av fyra olika elevgrupper. Tvåav grupperna gör laborationen med en styrd karaktär medan övriga två gör samma laborationfast med en öppen karaktär. Studien innefattar observationer i klassrummet, som följs av enenkätundersökning om själva genomförandet och avslutas med en intervju med ett antalelever från olika grupper. Resultatet visar att laborationens utformning och struktur äravgörande för elevernas lärande. Olika laborationer har olika effekter, vilket innebär att bådeöppen och styrd laboration har sina fördelar och nackdelar. Avgörande för valet av vilkenman ska välja är vilka mål och färdigheter man vill uppnå i ämnet. Resultatet visar atteleverna upplever en form av egen kontroll över laborations genomförandet då de harmöjlighet att planera vad och hur de ska göra, vilket medför ökad motivation och ökat intresse.

The purpose of my study is to examine how four teachers reflect on free play and controlled play in preschool. What are their reflects concerning free play, controlled play and children’s development and education. The main focus of this research is the experiences of the teachers and I compare their perspectives against each other regarding free and controlled play. To be able to realize this study, I propose the following questions: What kind of vision does the teacher have concerning free play and controlled play? According to the teacher, how does playing affect the children? Which development areas are affected by participating in the play? This is a qualitative study, based on interviews with four teachers from two different preschools. My theoretical approach to this is Vygotskij theories which are used to analyze the collected data. The result obtained is according to two teachers. They thought that the result of controlled play was positive. Meanwhile, two other teachers meant that the combination of free and controlled play should be used as a complement to children’s development and learning. The four teachers have different experience regarding what they think is good for the Childers development and education.

Den här studien belyser hur fritidslärare definierar, uppfattar och arbetar med utomhuspedagogik. Vi upplever en viss otydlighet vad gäller utomhuspedagogiken - handlar det om styrda eller ostyrda aktiviteter eller kanske både ock? Syftet med studien är att nå en förståelse för hur fritidslärare arbetar med utomhuspedagogik och därigenom synliggöra deras uppfattningar om lärandet både vad gäller styrd och ostyrd verksamhet ute. Vi har intervjuat sex fritidslärare. Studiens resultat visar att fritidslärarna har liknande arbetsmetoder och definitioner av utomhuspedagogik. Detta tror vi beror på att de alla gått samma utbildning på universitet, vid olika år, och ett kollegialt samarbete där samma metoder används. Fritidslärarnas uppfattningar är att både i de styrda och ostyrda aktiviteterna utomhus finns ett lärande. I de styrda aktiviteterna finns planerade mål med verksamheten som eleverna ska uppnå medans de ostyrda aktiviteterna ger måluppfyllelse och utveckling utan att det är planerat. Genom den oplanerade utomhusvistelsen gäller det att fritidslärare fångar upp de tillfällen som ges till lärande utan att detta planerats i förväg. / This study illustrates how teachers define, perceive and work with outdoor education. We are experiencing some uncertainty regarding outdoor education - is it about planned or unplanned activities or a combination of both? The purpose of the study is to clarify the understanding of how teachers work with outdoor education and thereby visualize there opinion about learning by planned or unplanned activities. We have interviewed six teachers. The study's results show that teachers have similar working methods and definitions of outdoor education. This we believe is due to the fact that they all have had the same education at universities, at different years, and collegial cooperation using the same methods. Teachers' perceptions are that both planned and unplanned outdoor activities are positive for learning. In the planned activities there are certained goals wich the students will achieve while the unplanned activities also provide goal fulfillment and development although not being planned. Through the unplanned outdoor activity, it is important that the teachers capture the upcoming opportunities and guide the student without this being planned in advance.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare resonerar kring barns fria lek. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet av studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare använder den fria leken som ett redskap för barnens utveckling och lärande. Förskollärares inställning att agera i en stöttande och guidande roll i barnens fria lek är även något som framkommer i resultatet. Även hur förskollärare intar en observerande roll och hur de väljer att träda in i den fria leken är något som framkommer i resultatet. Studiens slutsats visar på hur förskollärare genom att inta en observerande roll kan uppmärksamma hur barns fria lek utvecklas. Att träda in i en fungerande lek är något som de gärna inte gör utan att ha belägg för det, som en förskollärare uttryckte: ”…om leken flyter på och man ser att det sker på allas villkor och man ser att det blir en bra lek, så behöver ju inte jag gå in och störa den”.