Under vår utbildning har vi i anknytning till våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder stött på rastverksamhet i olika former, även skolor där detta arbetssätt helt saknas. Vi intresserar oss för hur denna verksamhet kan generera en inkluderingsprocess på skolorna och ville därför undersöka fritidslärarnas syfte med rastverksamhet samt vad de upplever att detta resulterar i för ensamma elever. För att få svar på dessa frågor intervjuade vi sju stycken fritidslärare i tre olika kommuner som samtliga arbetade med styrd rastverksamhet i varierande omfattning. Vår studie utgick från en kvalitativ ansats med intervjuer som metod som vi ansåg mest lämplig till vår studie, eftersom vi fokuserar rastverksamheten ur ett lärarperspektiv och deras upplevelser. Analysen av resultatet knyter an till Wegners sociala teori om lärande i studien. Arbetet med styrd rastverksamhet upplever fritidslärarna har genererat till en minskning av konflikter samt att praktikgemenskaperna bland eleverna har tagit en positiv utveckling. Fritidslärarna delger sina upplevelser hur elever deltar i praktikgemenskapen på olika sätt beroende på vilka behov av stöd eleverna har. Den styrda rastverksamheten upplever fritidslärarna har bidragit till att eleverna är bättre kompisar, leker över sina gemenskapsgränser samt att minskningen av konflikter bidragit till ett lugnare klimat på rasten och eleverna har anammat ett inkluderande förhållningssätt till varandra

Fokuset med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om leken i förskolan, hur de förhåller sig i och till leken. Syftet med studien är att utveckla kunskap och få en djupare förståelse för den påverkan vi har på barns lek då vi som förskollärare har i uppdrag att främja barns utveckling och lärande. Med utgångspunkt i sociokulturella teoribildningars (Vygotskij 1978) begrepp mediering och artefakt fördjupas analysen av lekens bakgrund och dess historia. Genom en kvalitativ metod belyser vi förskollärares syn på barns lek i förskolan. Resultatet visar på en medvetenhet om förskollärares påverkan på barns lek och lärmiljöns betydelse för barns lärande. Det framträder olika förhållningssätt om huruvida vi ska blanda oss in i barns lek eller inte.

Aircraft Academy of Sweden är en flygteknisk utbildningsorganisation som utbildarflygmekaniker. Utbildningsorganisationen är certifierade enligt Easa Part-147 och utfärdar videxaminering ett Certificate of Recognition. Kravet från transportstyresen är att eleverna skautföra något som har benämningen styrd praktik under sin studietid. Styrd praktik är enpraktikform som utförs antingen internt på AAS alternativt på en externunderhållsorganisation. Målet var att kvalitetssäkra den styrda praktiken för jetmotorutbildningen genom att flyttaden till en extern underhållsorganisation. Det gjordes via aktiva fältstudier där man besökteunderhållsorganisationer som bedrev styrd praktik, dock var den styrda praktiken riktad mothelikopter utbildningen. Det gjordes för att få en högre förståelse för ämnet för att sedantillämpa det mot jetmotorutbildningen. Man läste även litterära studier gällande den styrdapraktiken samt Aircraft Academy of Swedens Maintenance Training Organization Exposition. Man såg även till att hela tiden förhålla sig till de krav som tilldelades från Transportstyrelsen.Resultatet som presenteras är att man har lyckats upprätta en extern styrd praktik motjetmotorutbildningen för utbildningen på Aircraft Academy of Sweden.

Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret. Hjärtfrekvens mättes och jämfördes mellan de olika arbetsuppläggen. Observationer och intervjuer av samtliga deltagare utfördes. Skillnaden i arbetsuppläggen består i att styckarna vid enkelbord styckar en större del av grisen, att de väljer tempo själva samt att de arbetar ackordstyrt. Vid linje arbetar styckarna på löpande band under maskinstyrd arbetstakt, de har kortare arbetscykel och mer styrt arbete. Lönen vid linje sätts utifrån takten på bandet. En signifikant högre hjärtfrekvens uppmättes vid arbete, samt under pauser, då styckarna arbetade vid enkelbord jämfört med vid linje. Resultatet av svaren på stress-energi-formuläret visade något högre skattad stress vid linje och något högre skattad energi vid enkelbord. Skillnaden var inte signifikant. Beträffande intervjuerna uppgav fyra av åtta att de kände sig mer stressade vid linjearbetet, en av åtta att han kände sig mer stressad vid enkelbord. Fyra av åtta upplevde att de hade mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete vid linje, en upplevde mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete på enkelbord. Endast en av deltagarna uppmätte högre hjärtfrekvens vid arbete och paus vid linje än vid enkelbord. Samma deltagare upplevde arbetet vid linje som mer stressande, samt hade mer besvär av smärta efter arbete vid linje. Arbetsbelastningen mätt som hjärtfrekvens verkar således vara högre vid enkelbord. Däremot upplevde fler styckare mer stress och mer besvär i nacke/skuldra/rygg efter arbete vid linje. Det finns det anledning att tro att andra faktorer än den rena mekaniska belastningen styckarna utsätts för i sitt arbete kan vara en bidragande faktor vid besvärsförekomst. / QC 20101221

Sammanfattning Studien har en kvasiexperimentell design och syftet är att bidra med kunskap och analysera om en styrd diskussion i förhållande till en ej styrd diskussion medför djupare kunskap på prov angående begrepp i biologi. Undersökningen genomfördes på fyra typer av lektioner med totalt sex elevgrupper varav fyra av grupperna i årskurs nio och två av grupperna i årskurs sju. Eleverna genomförde lektionerna inom den ordinarie undervisningen med antingen en styrd eller en ej styrd diskussion om ett antal begrepp i biologi. Kunskaperna kontrolleras därefter i test. Den styrda diskussionsfrågorna utgår från SOLO-taxonomins nivå, multistrukturell och relationell. Den ej styrda diskussionen utgår från elevernas tankar om lärarens genomgångna fakta.      Analysen av skillnaden mellan styrd och ej styrd diskussion sker med beroende t-test och inomgruppsdesign då alla elever genomgått både styrd och ej styrd diskussion med parallella lektioner. Analysen av betingelser på olika lektioner genomfördes med oberoende t-test och för att analysera lektioner användes oberoende t-test.      Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan en styrd och en ej styrd diskussion för inlärning av begrepp i biologi. För årskurs sju gällande den styrda diskussionen finns en signifikant skillnad mellan lektionerna där den styrda diskussionen gynnar lärandet på lektion ”näringskedja” och resultatet visar hög effekt. Det finns även en tendens till skillnad gällande den styrda diskussionen för lektionerna i årskurs nio där lektion ”hjärnproblem” gynnas av en styrd diskussion och visar medeleffekt. Det innebär att innehållet i en lektion kan ha betydelse för hur en diskussion kan genomföras för bästa lärande. En förklaring, till den signifikanta skillnaden för årskurs sju styrd diskussion på lektion ”näringskedja” kan vara kognitiv belastning. Kognitiv belastningsteori visar att SOLO-taxonomins frågor kan ha betydelse på lektioner med hög kognitiv belastning då lektionsinnehållet är komplext och okänt för eleverna och i studien kan det appliceras på lektion ”näringskedja”. Tendensen att en styrd diskussion stödjer inlärning i årskurs nio på lektion ”hjärnproblem” kan förklaras av att elever har egna kunskaper men begreppen är komplexa med hög kognitiv belastning och eleverna får stöd av en styrd diskussion där kunskapen organiseras.       Studiens resultat kan ge lärare stöd att i undervisningssituationen själva avgöra vilken typ av diskussion som ska genomföras för en god inlärningssituation. Studien ger även information till lärare att tillägna sig kunskap om vilken kognitiv belastning varje lärandeobjekt har för att stötta elevernas lärande i biologiundervisningen. / Summary The study has a quasi-experimental design and the purpose is to contribute knowledge and analyze whether a controlled discussion in relation to an uncontrolled discussion entails deeper knowledge on tests regarding concepts in biology. The survey was conducted on four types of lessons with a total of six groups of students, of which four of the groups in grade 9 and two of the groups in grade 7. The students completed the lessons in the regular teaching with either a controlled or an uncontrolled discussion about a number of concepts in biology. The controlled discussion questions are based on the level of the SOLO taxonomy, multistructural and relational. The uncontrolled discussion is based on the students' thoughts about the teacher's reviewed facts.     The analysis of the difference between controlled and uncontrolled discussion takes place with dependent t-test and in-group design as all students have undergone both controlled and uncontrolled discussion with parallel lessons. The analysis of conditions on different lessons was performed with independent t-test and to analyze lessons independent t-test was used.     The results show no significant differences between a controlled and an uncontrolled discussion for learning concepts in biology. In parts of the study, differences emerge. For grade 7 students, regarding the controlled discussion, there is a significant difference between the lessons where the controlled discussion favors learning in lesson “food chain”. The result shows a high effect. There is also a tendency to differ regarding the controlled discussion for the lessons in grade 9, where the lesson "brain problems" benefits from a controlled discussion and shows average effect. This means that the content of a lesson can have an impact on how a discussion can be conducted for better learning. One explanation for the significant difference for grade 7 students guided discussion of the lesson "food chain" may be cognitive load. Cognitive load theory shows that the questions of SOLO taxonomy can be important in lessons with a high cognitive load as the lesson content is complex and unknown to the students and in the study it can be applied to the lesson "food chain". The tendency for a guided discussion to support learning for grade 9 students in lesson "brain problems" can be explained by the fact that students have their own knowledge but the concepts are complex with a high cognitive load and the students are supported by a guided discussion where the knowledge is organized.     The results of the study can give teachers support to decide in the teaching situation themselves what type of discussion should be carried out for a good learning situation. The study also provides information to teachers to acquire knowledge about the cognitive load each learning object has to support students' learning in biology lessons.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärarnas uppfattning om hur fysisk aktivitet erbjuds i styrda aktiviteter och i fri lek i fritidshemmet. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex fritidslärare på sex olika skolor i Skåne. Resultatet, som analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visade att fritidslärarna uppfattar att de erbjuder varierande fysisk aktivitet i de styrda aktiviteterna för ett komplettera elevernas fria lek. I elevernas fria lek uppfattar fritidslärarna att de erbjuder fysisk aktivitet genom att möjliggöra och visa olika aktiviteter och material för att ge eleverna inspiration samt “få igång” de elever som inte gör något. Fritidslärarna uppfattar att eleverna behöver stöttning i deras fria lek. Det framgår också att det finns elever som inte är fysiskt aktiva i en hög utsträckning samt att den fysiska miljön har en central roll i arbetet med fysisk aktivitet.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs. Vi är intresserade av att undersöka hur barn och pe-dagoger uppfattar leken samt om det finns någon skillnad mellan barns och pedagogers syn på lekens betydelse i förskolan och skolan.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen berättar om verkliga aktiviteter och händelser när det talar om om leken, dels den fria och den styrda leken. Leken enligt barnen och pedagoger är något lust-fyllt och motiverande. Pedagogerna anser även att samspelet har en viktig roll i barnets vardag och att leken utvecklar lärandet.

Människan tillbringar större delen av sin vakna tid på arbetsplatsen, det är även på den arenan som hälsa och välbefinnande påverkas mest. Ledarens uppgift inom en politisk styrd organisation kräver både effektivitet och lärande, de måste därigenom besitta kunskaper om hur hälsa främjas på arbetsplatsen samt hur resurserna kan användas i arbetet för att nå målen. Syftet med studien var att belysa förvaltningschefers uppfattning om de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Den teoretiska referensramen utgår från systemteori, sociokulturellt perspektiv, kollektivt lärande och känsla av sammanhang. Studien har en fenomenografisk samt en konstruktivistisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts i studien och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två domäner. Resultatet visade att de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv är variationer i chefernas uppfattningar om interaktion och reflektion i kollektivet, ledarens egenskaper och handlingssätt samt hierarkiska systemnivåer. Slutligen kan samverkan i kollektivet bidra till ett utvidgat lärande där ledarskapet bidrar till att detta möjliggörs. Möjligheterna skapas då att få en ökad hälsomedvetenhet och en känsla av sammanhang hos individerna i kollektivet. Det i sin tur ger individen möjlighet till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga vilka specifika metoder förskollärare och barnskötare i förskolan använder sig av i sin matematikundervisning, för att uppnå läroplanens mål för matematik i förskolan. Som datainsamlingsmetod har studien lutat sig mot en kvalitativ metod där tre pedagoger, barnskötare och förskollärare har intervjuats enskilt. Intervjufrågorna belyste bland annat förskollärarens och barnskötarens undervisningsmetoder i matematik. Efter intervjuerna skedde en transkribering och sammanställning av de inspelade intervjuerna. När intervjusvaren hade transkriberats och sammanställts började studiens analysarbete, där intervjusvaren jämfördes och bearbetades mot varandra. Studiens resultat visade att barnskötarnas och förskollärarnas matematikundervisnings metoder hade stor variation och spontanitet, dialog och samspel var viktiga aspekter. Resultatet visade även att pedagogerna i studien inte använde sig av undervisnings begreppet i sitt vardagsarbete på förskolan samt att den fria leken inte sågs som en metod i matematikundervisningen.

Detta arbete behandlar upplevelsen av vad den fria respektive styrda leken lär elever på fritidshemmet utifrån elevernas eget perspektiv. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers upplevelser av synligt och osynligt lärande i den fria och styrda leken på fritidshemmet. Frågeställningarna för studien var: ”Vad upplever elever att de lär sig under fri lek och vad upplever elever att de lär sig under styrd lek”. Vi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bygger på intervjuer med nio barn i åk tre som är inskrivna på samma fritidshem. Vår teoretiska utgångspunkt har varit pragmatisk lärandeteori samt begreppen explicit och implicit lärande. Resultatet visar att eleverna inte alltid uppfattar sitt lärande i leken oavsett om leken är fri eller styrd. Lärandet är i stora delar osynligt för flera elever i vår studie. Det synliga lärandet handlar främst om praktiskt och socialt lärande. En slutsats av vår studie är att fritidslärare behöver bli bättre på att sätta ord på och synliggöra för eleven vad denne lär i leken.