The main purpose of this study was to determine the self-estimated levels of knowledge about doping for a group of strength training young adults, and also to get an idea of their attitudes regarding the subject. A part of the purpose was also to investigate the potential associations between knowledge and attitude. Method: To collect information a questionnaire was constructed that was inspired by a similar study and in consultation with the tutor. Questions regarding background, doping and training experiences together with self-esteemed attitudes and knowledge about doping were included. Questionnaires were handed out at gym facilities in central Sweden, and were answered by men and women ages 18 to 35 years. The results are represented by completed questionnaires from 36 subjects. The form of this study was quantitative cross-sectional. Materials used, apart from the questionnaires, were mainly literature and scientific articles. Besides this, health related reports were used. The Main Results shows that the majority of respondents stated that they had quite a bit of knowledge on doping. Despite this, most of the respondents stated their knowledge about doping effects and side effects as minimal. It is worth mentioning that none of the respondents felt they had a lot of knowledge on the subject. The knowledge level was considered to be satisfactory by about 44 % response rate among all respondents. Differences existed between sexes as the majority of the women felt they had little knowledge about the subject and wanted to learn more. Of note was that friends and internet accounted for the bulk of sources of knowledge, followed by the school and media. Regarding attitudes, the majority of respondents refrained from most allegations about doping. That doping is a growing problem in society and that it is up to each individual to decide whether to use doping substances, however, most subjects agreed positively to. Thus, there was a prevailing positive attitude towards individual freedom of choice as regards the use of doping. There were significant differences between different age groups which showed that younger had a more positive attitude about doping than older. Conclusions: Considering the lack of knowledge among the respondents and the larger positive approach among the younger group, schools should prioritize the doping topic further. This is particularly important considering internet and friends as the greatest sources of information which could have a negative outcome. Results from the questionnaires also showed a generally positive attitude towards the individual's free choice. The liberal vision has increased in the country in recent years and this area should preferably be studied more deeply in order to avoid danger to the community. How well the results reflect the reality cannot be determined considering shortfall, a relatively low number of participants and risk of socially desirable responses.

No description available.

Bakgrund: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa effekten av kombinerad styrke- och uthållighetsträning jämfört med enbart styrketräning avseende styrkeutvecklingen hos friska män genom granskning av randomiserade kontrollerade studier (RCT). Metod: En systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl genomsöktes fram till februari 2021 för att identifiera relevanta studier. RCT med engelsk text inkluderades. Risk för bias bedömdes separat av två författare med användning av SBU:s granskningsmall. Resultat: Totalt nio RCT’s inkluderades där studierna jämförde kombinerad styrke- och uthållighetsträning mot enbart styrketräning som mättes med 1-10 repetition maximum (RM). Inkluderade studier hade låg till mellanhög risk of bias. Åtta av nio RCT fann att kombinerad styrke- och uthållighetsträning i jämförelse med enbart styrketräning hade en liknande styrkeutveckling mätt i 1-10RM. En studie fann dock att enbart styrketräning leder till ökad styrka från mitt- till postintervention, men att kombinerad träning påvisade liknande styrkeutveckling som enbart styrketräning under hela interventionsperioden. Studien visade även att en mindre mängd uthållighetsträning per vecka inte påverkade styrkeutvecklingen negativt, men om uthållighetsträning utfördes varje pass samtidigt som styrketräning så dämpades styrkeutvecklingen.  Slutsats: Resultatet från denna litteraturöversikt tyder på att kombinerad styrke- och uthållighetsträning ger liknande styrkeutveckling som enbart styrketräning hos friska män. Av nio studier visade en studie att uthållighetsträning för underkroppen påverkade styrkeutvecklingen i överkroppen negativt. Kombinerad träning ger liknande ökning i 1RM som enbart styrketräning, men träningssättet kan ge negativa effekter på styrkeutvecklingen om uthållighetsträningen utförs mer än tre dagar i veckan med en hög intensitet.

Abstrakt Introduktion/bakgrund: Patellofemoralt smärtsyndrom (PFSS) är ett av de vanligast förekommande orsakerna till knäsmärta och karaktäriseras av en diffus smärta vilken uppkommer vid moment som orsakar belastande stress för knäleden, vanligtvis kopplat till fysiskt aktiva individer. Tidigare studier har kopplat samman PFSS med en dysfunktion i den främre lårmuskulaturen quadriceps, men de senaste åren har studier som istället undersökt effekterna av styrketräning av höftmuskulaturen indikerat att ett träningsfokus även här kan vara fördelaktigt i behandlingssyfte. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa om styrketräning av höft- och knämuskulatur alternativt bara höftmuskulatur var mer effektivt för att minska smärta vid patellofemoralt smärtsyndrom än styrketräning av enbart knämuskulatur. Metod: Studien var en systematisk litteraturöversikt där databaserna PubMed, Cinahl och Sportdiscus genomsöktes. Avgränsningar av sökningen gjordes utifrån PICO-modellen. Kvalitetsgranskning utfördes med PEDro-skalan. Endast studier publicerade mellan 2012-2020 samt RCT-studier inkluderades. Resultat: Sammanfattningsvis sågs signifikant minskad smärta men däremot ingen signifikant skillnad mellan grupperna efter interventionen i de studier där styrketräning av höftmuskulatur jämfördes med styrketräning av knämuskulatur, däremot sågs små tendenser till fördel för styrketräning av höftmuskulatur kombinerat med bål i form av genombrott för minskad smärta vid ett tidigare skede samt mindre smärta på lång sikt. Bland samtliga studier som jämfört styrketräning av höft- och knämuskulatur  kontra bara knämuskulatur sågs en signifikant förbättring i gruppen som kombinerat höft- och knämuskulatur. Konklusion: Resultatet av dessa studier som alla höll hög kvalitet utifrån PEDro-skalan tyder på att styrketräning av höft- och knämuskulatur i kombination resulterade i signifikant minskad smärta jämfört med styrketräning av enbart knämuskulatur och bör därför användas för att minska smärtan hos personer med PFSS.

Bakgrund: Nutritionen är en viktig del vid styrketräning, inte minst för att säkerställa adekvata mängder muskelglykogen och besvara den ökning i muskelproteinsyntes som efterföljer utförd styrketräning. En god fördelning av måltider över dagen förser kroppen med de förutsättningar som krävs. Vid återställning av glykogenlagren krävs kolhydratsinslag i direkt anslutning till avslutat styrketräningspass. Proteinintaget runt styrketräning varierar beroende på det tillstånd som träningen genomförs i, vid fasta är proteinintag i direkt anslutning fördelaktigt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka måltidsordningen, samt vilka livsmedelsval som genomförs före och efter utfört styrketräningspass bland individer som styrketränar regelbundet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om livsmedelsvalen skiljer sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Metod: För att undersöka detta genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av en självadministrerad webbenkät. Respondenterna skulle vara 18 år eller äldre samt styrketräna tre eller fler gånger i veckan.Resultat: Totalt deltog 128 respondenter, 59 män och 69 kvinnor. Inför styrketräning hade kolhydratrika livsmedelsgrupper såsom frukt, pasta, ris eller potatis samt havregryn, gröt eller müsli en hög svarsfrekvens. Efter träning angavs proteinrika livsmedel i en majoritet av de mest populära valen. Vissa av livsmedelsvalen skiljde sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Tillexempel proteinbar eller proteindryck och koffeindryck.Slutsats: Inför en styrketräning valdes livsmedel med prestationshöjande effekt. Efter träning intogs livsmedel med avsikt att stimulera muskelproteinsyntesen samt förändra katabolt till anabolt tillstånd. Något som kan varit överflödigt beroende på hur den måltid som intogs inför styrketräning såg ut. / Background: Nutrition is an important part of strength training, not least to ensure adequate amounts of glycogen and respond to the increase in muscle protein synthesis that follows strength training. A good distribution of meals throughout the day provides the body with the necessary conditions. When restoring the glycogen stores, carbohydrate intake is required in direct connection with the completed strength training session. The protein intake around strength training varies depending on the condition in which the training is carried out, during fasting, protein intake in direct connection is advantageous.Objective: The purpose of the study was to investigate meal order, as well as which food choices are made before and after performing strength training sessions among individuals who do strength training regularly. Another purpose was to investigate whether food choices differ between different groups of strength training individuals.Method: To investigate this, a quantitative study was conducted using a self- administered web survey, with two requirements. The respondents had to be 18 years or older and do strength training three or more times a week.Results: A total of 128 respondents, 59 men and 69 women participated. Prior to strength training, carbohydrate-rich food groups such as fruit, pasta, rice or potatoes as well as oatmeal, porridge or muesli had a high response rate. After exercise, protein-rich foods were listed in a majority of the most popular choices. Some of the food choices differed between different groups of strength training individuals. For example, protein bar or protein drink and caffeine drink.Conclusion: Prior to strength training, foods with a performance-enhancing effect were chosen. After exercise, foods were taken with the intention of stimulating muscle protein synthesis and changing the catabolic to anabolic state. Something that may have been redundant depending on what the meal taken before strength training looked like.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att kartlägga vilken typ av fysträning som bedrivs inom svensk konståkning idag. · Vilken uppfattning har svenska tränare om styrketräning i praktiken?  · Har åkarna samma uppfattning om styrketräning som tränarna eller skiljer det sig åt?  · Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt tränarna?  · Vilken typ av styrketräning bedrivs idag enligt åkarna? Metod: Syfte och frågeställningarna besvarades med hjälp av en digital enkätstudie skapad via webbtjänsten Google Drive, där kvantitativ och kvalitativ data samlas in om styrketräning och konståkning. Den kvantitativa datan har sammanställts och redovisats via Microsoft Excel 2018 i deskriptiv form, och den kvalitativa datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Både tränarnas och åkarnas uppfattning till styrketräning är mestadels positiva. Resultaten visar även att den generella uppfattningen om tung styrketräning är mer positiv hos åkarna än hos tränarna. Tränarna förespråkade plyometrisk- och powerträning i större utsträckning. När det gäller styrketräning med eller utan vikter, hade båda urvalsgrupperna samma uppfattning. De tyckte att en kombination av båda är bäst för att det ska gynna konståkare. Dock uppger åkarna att de sällan eller aldrig använder sig av vikter vid styrketräning, och de har främst gemensam fysträning. Tränarna menade på att man hade en kombinerad fysträning av gemensamma och individuella pass. Det som också skiljde sig åt mellan grupperna var att tränarna uppgav i högre grad att de genomförde träning inriktat på styrka i gymmet, jämfört med åkarna. Åkarna uppger att de främst var utomhus eller inne i ishallen.  Slutsats: Denna studie har ett begränsade antal svar i relation till de 145 konståkningsklubbar som finns i Sverige. Resultaten visar att tränarna generellt har en positiv uppfattning om styrketräning, likt åkarna. Tränarna och åkarna har även en liknande uppfattning om vilken typ av träning som bedrivs, kopplat till litteraturen. Det tycks finnas skillnader om hur användningen av olika styrketräningsformer kan användas för att gynna konståkarnas utveckling på isen. Det skulle behöva genomföras en större undersökning inom området styrketräning för konståkare. Detta för att skapa möjligheter för SKF och konståkningsklubbar att stäva mot de eventuella åtgärder som finns.

Huvudvärk klassas som ett globalt samhällsproblem. Spänningshuvudvärk är den mest förekommande typen av huvudvärk och den påverkas till stor del av musklerna. Med en ökad ömhet i musklerna ses också en ökad intensitet och frekvens på huvudvärken. Personer med spänningshuvudvärk har rapporterat lägre nivåer av fysisk aktivitet jämfört med friska individer och har i och med detta sämre psykologiska välbefinnande, sämre uppskattad hälsa och större upplevelse av stress. Kontorsarbetare är exponerade för ett långvarigt stillasittande. Deras arbete innehåller repetitiva rörelser som leder till smärta och stelhet i muskulaturen. Med smärta i nacke och skuldra kommer ofta huvudvärk med ett frekvent återkommande mönster. Styrketräning är effektivt för att uppnå flera viktiga aspekter av fysisk och mental hälsa. Patienter med spänningshuvudvärk har visat sig ha lägre kraftstabilitet och kraftutveckling i nackmuskulaturen jämfört med friska kontroller. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av styrketräning vid spänningshuvudvärk. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturöversikt, sökningen gjordes i PubMed, Cinahl, Scopus, Medline, SPORTDiscus. Sökfrasen bestod av “((resistance training) AND (effects) AND (tension type headache))” med viss modifikation beroende på antalet träffar i respektive databas. Resultatet visar till en majoritet att styrketräning har god effekt på spänningshuvudvärk. En timmes styrketräning i veckan oavsett disponering minskar både frekvens och intensitet av spänningshuvudvärk. För kontorsarbetare kan 2 minuters styrketräning dagligen minska spänningshuvudvärk. Övningar som fokuserade på nack- och skuldermuskulaturen var mest effektiva. Styrketräningen har antingen utförts dagligen med lågbelastande uthållighetsövningar eller 3–5 gånger i veckan utifrån principen periodisering och progressiv överbelastning. Träningsvolymen som varit effektiv är med ett motstånd runt 75–80 % av RM och med en dosering runt 1–3 set och 10–15 reps. De flesta studierna har antingen använts sig av hantlar eller motståndsband som redskap. Resultatet visar också på god effekt av coaching vid styrketräning. Trots att många studier visat på god effekt av styrketräning mot spänningshuvudvärk så har några studier inte kunnat se någon signifikant skillnad. Fler studier kring styrketräning och spänningshuvudvärk behövs för att kunna påvisa att styrketräning är effektivt i behandlingen av spänningshuvudvärk. / Headaches are a worldwide problem. Tension-type headache is the most common type of headaches and is mostly affected by the muscles. With an increased soreness in the muscles, an increased intensity and frequency of the headache is also seen. People with tension-type headaches have reported lower levels of physical activity compared to healthy individuals. This leads to greater experience of stress, poorer psychological well-being and poorer perceived health. Office workers are exposed to more sedentary behavior than most work categories. Their work environment involves repetitive movements that may lead to pain and stiffness in the muscles. With pain in the neck and shoulder headaches occur with a frequently recurring pattern. Strength training is effective in achieving several important aspects of physical and mental health. Patients with tension-type headaches have been shown to have lower force stability and force development in the neck muscles compared to healthy controls. The aim of this study was to investigate the effects of strength training on tension-type headache. The method consisted of a systematic literature review, the search was made in PubMed, Cinahl, Scopus, Medline and SPORTDiscus. The search phrase consisted of “((resistance training) AND (effects) AND (tension-type headache))” with some minor modifications depending on the amount of hits in the respective database. The results indicate that strength training has good effect on tension-type headaches. One hour of strength training a week, regardless of disposition, reduces both the intensity and frequency of the tension-type headache. Office workers may benefit of 2 minutes of strength training daily to reduce their tension-type headache. Exercises that focused on the neck- and shoulder muscles were most effective. Strength training has either been performed daily with low-load endurance exercises or 3-5 times a week based on the principle of periodization and progressive overload. The most effective training volume has been with a resistance between 75-80% of RM and with a dosage between 1-3 sets and 10-15 reps. Most studies have used either dumbbells or resistance bands as tools. The result has also shown that coaching in strength training has good effects again tension-type headache. Although many studies have shown a good effect of strength training against tension-type headaches, some studies have not been able to see any significant difference. More studies on strength training and tension-type headaches are needed to be able to demonstrate that strength training is effective in the treatment of tension-type headaches.

I dagens samhälle används mobiltelefonen i stort sett överallt, vilket även inkluderar gymmet under pågående styrketräning. Denna studie har som mål att undersöka vilken påverkan mobilanvändning och digitala distraktioner har på träningsupplevelsen under styrketräning. Tidigare forskning har bland annat visat på en korrelation mellan mobilanvändning, multitasking och försämrade studieresultat - samt även en negativ inverkan på konditionstränings intensitet vid kontinuerlig mobilanvändning. Med grund i dessa studier undersöks här huruvida digital multitasking under styrketräning kan har likartad störande effekt på träningsupplevelsen. För att undersöka detta utförs en studie uppdelad i tre faser där kvantitativ och uppskattad data, från 154 respondenter, jämförs med kvalitativ och uppmätt data från en mindre fokusgrupp på åtta personer. Denna fokusgrupp utför träningspass med och utan mobiltelefon för att sedan delta i semistrukturerade intervjuer gällande deras mobilanvändning under dessa pass. Resultatet visar på hur mobilanvändning inte verkar påverka styrketräningsupplevelsen negativt. Något som sannolikt beror på att styrketräning i sig inrymmer en dedikerad tid för vila och mobilanvändande, den så kallade setvilan. Under denna avsatta tid för vila mellan övningar, verkar den tränande generellt kunna använda en smartphone utan att uppleva det som ett störande moment - något som på ett negativt sätt tar uppmärksamhet från huvudsysslan. I vidare utsträckning visar studien även på potentiellt positiva effekter av att styrketräna med sin mobiltelefon. Detta i form av att den tränande personen i fråga kan bestämma sin egen musik och får tid över till att hantera exempelvis inkomna meddelanden eller mail. Mobiltelefonen påverkar styrketräningsupplevelsen, men inte nödvändigtvis på ett negativt eller störande sätt. / In today’s society the smartphone is used in numerous activities, which includes strength training. The goal of this study is to research the impact smartphone usage and digital distractions have on the training experience during strength training. Earlier research has shown a correlation between smartphone usage, multitasking and worsening of academic study results. Continuous smartphone use has also been shown to impact the intensity of cardio training negatively. Taking these studies into consideration this study aims to examine if smartphone usage during strength training is conceived to have similar negative and disruptive effects on the training experience. The study is divided into three different phases where quantitative data made from participants estimations regarding smartphone usage from a group of 154 people is compared to data from a smaller focus group containing eight people. The focus group went through strength training sessions with and without smartphones and took part in semistructured interviews regarding their smartphone usage and experiences. The results of the study suggests that smartphone usage doesn’t affect strength training experience negatively. This is likely due to strength  training traditionally containing a dedicated window of time meant for resting, where the individual working out can use their smartphone without impacting their workout experience in a negative way. Because of this dedicated time for rest, these individuals can seemingly use their smartphone without a feeling distracted from their main task. In addition, the study shows that smartphone usage might have several positive effects on the strength training experience. The positive effects mainly appear to originate from the ability to choose their own music and being able to handle tasks such as answering messages during training pauses. In conclusion, the smartphone does affect strength training experience - but not necessarily in a negative way.

Bakgrund: Atleter och idrottare har olika förutsättningar när det kommer till prestation beroende på kroppsammansättning och fysiska kvaliteter. Att bygga muskler, träna styrka eller löpträna är olika träningsformer för att utveckla olika kvaliteter som kan vara olika viktiga i olika idrotter. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i utvalda fysiska kvaliteter hos styrketränande och löpare Metod: Detta var en tvärsnittsstudie med strategiskt urval av två grupper, en löpare (n=6) och en styrketränare (n=12). Båda gruppernas fysik analyserades med ett kroppsammansättningstest. Styrkan och fysisk fitness testades genom ett handgripstest och ett VO2max test för att få fram värden av gruppens fysiska kvalitéter. Gruppernas fysiska kvaliteter ställdes sedan mot varandra. Resultat: Löpargruppen hade signifikant högre VO2max än styrketränargruppen. I övrigt fanns det inga signifikanta skillnader. Konklusion: VO2max visade sig vara högre bland löpare än hos styrketränande vilket går i linje med tidigare forskning.

Bakgrund: Styrketräning är den främsta metoden för att uppnå ökad styrka och muskelmassa i kroppen. När muskeln utsätts för en överbelastning, tillgodoses med god nutrition samt återhämtning skapas en ökad adaption och muskeln utvecklas. Många styrketränade atleter använder sig av olika träningsprogram för att uppnå dessa faktorer. Därför vore det intressant att undersöka vilken träningsmetod som används av styrketränade atleter till följd av saknaden av tidigare forskning om detta. Syftet: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur styrketränande atleters träning såg ut med målet att uppnå hypertrofi. Metod: Syftet och frågeställningarna besvarades genom en digital enkätstudie skapad i survey & report, där kvantitativ data samlades in om hur styrketränare tränade samt deras träningsstrukturer. Den kvantitativa datan sammanställdes i ett statistikprogram och bearbetades sedan i samma tjänst. Resultat: Majoriteten av deltagarna följde ett push, pull, legs, träningsupplägg och tränade i genomsnitt 7–15 set/ muskelgrupp per vecka. Resultatet visade att deltagarna tränade minst 1 set till failure per övning samt att dem flesta använde sig av intensitettekniker som dropsets och supersets för att uppnå muskulär utmattning. Slutsats: Majoriteten av deltagarna tränade efter ett push, pull, legs träningsupplägg och genomförde 7-15 sets/muskelgrupp per vecka med syftet att uppnå hypertrofi. Ur en praktisk synvinkel kan resultaten angående de olika tillvägagångsätten som används av erfarna styrketränare i syfte att öka muskelmassa fungera som vägledning för atleter samt personliga tränare och därmed ha en praktisk tillämpning. / Background: Resistance training is the main method to increase strength and muscle mass. When the muscle is progressively overloaded and supported by adequate nutritional and recovery, the resulting adaptation may lead to subsequent gains of muscle mass. Resistance training athletes use numerous different training methods to achieve development of muscle mass. The lack of previous research on this specific topic makes it an interesting subject for investigation. Purpose: The objective of this essay was to describe the workout structure for hypertrophy training used by experienced strength training athletes. Method: In order to fulfill this purpose, a digital questionnaire study was employed. The questions were created using survey and reporting tools, allowing collection of data of how the participants trained and of their training structures. Afterwards, the amassed data was compiled and processed in a statistical analysis program. Results: The vast majority of the participants followed a push, pull, legs training routine and they trained on average 7-15 sets/muscle group per week. It was observed that participants performed at least 1 set to failure per exercise and furthermore many used intensifiers such as dropsets and supersets to induce increased muscle fatigue. Conclusions: The vast majority of the participants followed a push, pull, legs training routine and they trained on average 7-15 sets/muscle group per week. From a practical point of view, the findings regarding the different approaches employed by experienced strength trainers when it comes to hypertrophy training may serve as a guide for athletes and personal trainers and thus have direct practical application.