Das Thema der Nachhaltigkeit hat in dem letzten Jahrzehnt einen spürbaren gesellschaftlichen Aufschwung erfahren. Doch trotz dessen zeigt sich immer noch eine deutliche Diskrepanz zwischen dem Bewusstsein der KonsumentInnen und dem tatsächlichen nachhaltigen Handeln (Pufé 2014). Diesbezüglich wird in dieser Arbeit dem sog. Framing-Effekt von Daniel Kahneman eine entscheidende Rolle zugeschrieben. Er beschreibt eine Möglichkeit, das Entscheidungsverhalten von VerbraucherInnen durch die unterschiedliche Darstellung gleicher Informationen zu steuern (Kahneman 2012). Bisher wurden diese beiden Themenkomplexe kaum in Verbindung gebracht, sodass Framing selten einen Beitrag zur Förderung nachhaltiger KonsumentInnenentscheidungen zugesprochen wird. Die Arbeit versucht mit folgender Forschungsfrage genau diesen Zusammenhang zu ergründen: Wie lässt sich Nachhaltigkeit in ökonomischen Kontexten bei Kaufentscheidungen durch Framing realisieren? Durch ein deduktives Ableiten aus der Theorie sowie einer Analogiebildung mittels einer Beispielstudie, konnten handlungsleitende Schlüsse für das Framing von nachhaltigem Konsum gezogen werden. Die Resultate zeigen auf, dass eine Modifizierung der klassischen Nachhaltigkeitsdimensionen notwendig erscheint. Branchen- und zielgruppenübergreifend sollte die ökonomische Dimension beim Framing ausgeklammert werden, um den vorherrschenden „Bias“ der Kosten zu entkräften. Zudem wurde eine neue Dimension „Individuum“ deduktiv abgeleitet, welche die individuellen Konsum- und Lebensstile und damit eine Differenzierung von Zielgruppen und Branchen beim Nachhaltigkeits-Frame einschließt. Des Weiteren wurde festgestellt, dass sowohl Unternehmen, KonsumentInnen als auch die Wissenschaft jeweils einen Beitrag zur Förderung des nachhaltigen Konsums mittels Framing leisten können.

I dagsläget är det inte helt självklart hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utformas och implementeras i företag. Att utveckla hållbara inköpsprocesser är dock viktigt för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet. Detta för att undvika att materialanskaffning, och därmed framställning av möbler, får en negativ påverkan på människan och miljön.   Denna studie syftar till att besvara hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas inom möbelbranschen med avseende på socialt och miljömässigt ansvarstagande för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av möbler. Tre intervjustudier har genomförts med tre olika möbelföretag i syfte att exemplifiera hur hållbara inköpsprocesser skulle kunna utvecklas med hjälp av litteratur. Litteraturstudien har baserats på vetenskapliga artiklar, böcker samt Internetkällor och ligger till grund för de modeller och teorier som är till för att uppfylla studiens syfte.     Studiens resultat visar på olika steg som kan implementeras i den traditionella inköpsprocessen för att öka det sociala samt miljömässiga ansvarstagandet i samband med materialanskaffning. Resultatet visar även på i vilken omfattning de olika stegen är lämpliga att utföra samt exempel på hur stegen skulle kunna implementeras i företag. Ytterligare resultat belyser att den cirkulära ekonomin samt olika slags hållbarhetsmärkningar påverkar huruvida hållbar den färdiga möbeln kan komma att bli. Att utveckla hållbara inköpsprocesser kan dock bli en kostnads- samt tidsfråga men det får en avgörande roll för att bidra till hållbar konsumtion och produktion av möbler. / It is not entirely obvious how sustainable purchasing processes could be developed and implemented in companies today. Sustainable purchasing processes are important to increase the social and environmental responsibility. This to avoid that the material procurement, and thereby the production of furniture, has a negative impact on the people and the planet. This study aims to explain how sustainable purchasing processes could be developed in the furniture industry with respect to social and environmental responsibility in order to contribute to a sustainable consumption and production of furniture. Three interviews have been conducted with three different furniture companies in order to exemplify how sustainable purchasing processes could be developed based on literature. To fulfil the purpose of this study, articles, books and internet sources have been used to form the theories and models. The result from this study shows a set of steps which can be implemented in the traditional purchasing process in order to increase a social and environmental responsibility associated with material procurement. The result also shows the extent to which the different steps are appropriate to perform and will exemplify how companies could implement these steps. Further result clarifies that the circular economy and different kinds of sustainability labels affect whether the finished furniture may become sustainable. Developing sustainable purchasing processes may require a lot of time and money, but it has a crucial role to play in contributing to a sustainable consumption and production of furniture.

Klimatförändringar beskrivs som en av vår tids största utmaningar. Mänskligheten konsumerar för 1,6 planeter och i Sverige konsumeras det som att vi har tillgång till fyra planeter. Tidigare forskning visar på att medvetenheten kring problematiken har ökat, men där konsumentens kunskap och faktiska agerande inte går hand i hand. Uppsatsen syftar till att skapa en förståelse för vilka faktorer det är som påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter. Till följd av syftet med denna studie formulerades följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar konsumentens köpbeslut gällande ekologiska produkter? För att besvara forskningsfrågan och uppfylla studiens syfte genomfördes en enkätundersökning som delades ut till 240 respondenter. Den genomförda studien utgår från sex teorier som omfattar antingen företag eller konsumenter. Studiens slutsatser visar att de faktorer som påverkar konsumentens hållbara konsumtion bland annat är sociala normer, som är en starkt bidragande faktor till om konsumenter köper eller avstår från att köpa ekologiskt. Den faktorn som utmärkte sig mest som hindrar konsumenter från att handla ekologiska produkter är priserna som ansågs vara för höga enligt respondenterna. / Climate change is one of the major challenges of our time. Humanity consumes the equivalent of 1,6 planets, and Sweden’s population consumes the equivalent of four planets. Although previous research has shown that consumers awareness of climate problems has increased, it does not always reflect on their actions. This study aims to understand what factors affect the consumers purchase decision regarding organic products. The research question that this study aims to answer is: What factors affect consumers' purchase decision considering purchases of organic products? To answer the research question and fulfill the purpose of this study, a survey of 240 respondents was conducted. The study is based on six theories of either companies or consumers. Among other factors, the study found that consumers purchase decisions are strongly related to and affected by social norms. It is a strong contributor to whether consumers purchase or relinquish organic products. The most distinguishing factor that prevents consumers from buying organic products is the price, which consumers found to be too high.

Svenskarna är ibland de som konsumenterna konsumerar mest nötkött i världen, de äter 26 kg per person och år. Matkonsumtionen generellt står för en tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser, och g. Globalt sett står djuruppfödningen till köttproduktion för 14,5 % av utsläppen av alla växthusgaser. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas vilket bidrar mer till växthuseffekten jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. För att minska de utsläppen kan antalet nötboskap reduceras. SamtidigtMen, å andra sidan bidrar betande djur till öppna landskap och biologisk mångfald,. och Ddet finns marker som inte lämpar sig för odling ochdär betesdjur kan vara det enda sättet att få avkastning, och hur ., men bBlir dock mängden djur på en bestämd areal för stor tar naturen istället skada. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas som vilket bidrar till ökad växthuseffekt jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. Hur stor miljöpåverkanmycket djuruppfödningen påverkar miljön har varierar emellertid beroende medpå vilka metoder som används i jordbruket. Djurfoder har bland annat identifierats som den största utsläppskällan i produktionssystemet. För att minska miljöpåverkan från jordbruket generellt  och nötköttskonsumtionen speciellt kan ny teknik användas som effektiviserar produktionen. Den framtida utmaningen kommer också att vara handla om att säkra mattillgången för hela världens befolkning. Flertalet studier konkluderar med att en förändring av våra matvanor är ett nödvändigt komplement till andra klimatåtgärder, ändå vidtas inga åtgärder för att minska nötköttskonsumtionen i Sverige.. I den här studien har olika intressenter fått svara på hur de ser på nötköttskonsumtionens påverkan på miljön. De intervjuade var ett urval av politiker och intresseorganisationer. De fick också svara på frågor om hur viktigt de anser det vara att minska konsumtion av nötkött, hur man kan gå till väga för att uppnå det, när och hur stor minskningen bör vara samt hur lång tid det kan ta för att uppnå en förändring.   De tillfrågade erkännervar väl införstådda med att djuruppfödningen påverkar klimatet men lyfte också även andra miljöaspekter lyfts fram. Resultatet visar att viljan var stor att minska klimatpåverkan med hjälp av minskad nötköttskonsumtion. De tillfrågade erkänner att djuruppfödningen påverkar klimatet men även andra miljöaspekter lyfts fram. Många av respondenterna uttalade en oro för att den svenska produktionen skulle drabbas om politiska styrmedel infördes. Gällande storleken på reduktionen av nötköttskonsumtionen rådde relativt stor enighet kring en siffra mellanpå 20 tilloch 50 %. När det kom till hur detta kan uppnås gick dock åsikterna isär. Samtliga respondenter förespråkade informativa styrmedel och fortsatt forskning, några kunde tänka sig ekonomiska styrmedel men ingen var villig att införa administrativa styrmedel. Det står klart att konsumtionen av nötkött har en stor miljöpåverkan och att vi måste minska den för att nå klimatmålen. Med information och fortsatt forskning kan normer brytas och konsumtionsmönster förändras i grunden. Om det behövs kraftigare åtgärder kan ekonomiska styrmedel vara nästa steg. Det finns utrymme för en fortsatt nationell produktion av nötkött samtidigt som konsumtionen minskar. Eftersom alla respondenterna var överens om att en minskning av nötköttskonsumtionen är viktig kan konkreta, nationella mål sättas upp och åtgärder vidtas omgående.Till trots för kunskapen om att nötköttsproduktion är en av de största bidragande faktorerna till utsläpp av växthusgaser globalt och att konsumtion måste minska för att vi skall kunna uppfylla klimatmålen. De flesta av respondenterna var intresserade av att jobba för en minskning av nötköttskonsumtion men visade mindre vilja till mer omfattande åtgärder, vilket kan bero på en oro för att förlora medlemmar eller väljare. Miljö och konsumtion är politiska frågor och risken kan vara större att politikerna mister väljare i generationen miliennials eftersom en förändring mot minskad köttkonsumtion generellt redan är igång bland dem. / About one third out of the greenhouse gases produced by the Swedish households come from food consumption, with Sswedes being among the worlds’ larbiggest consumers of beef; consuming roughly, 26 kg per person and year. Beef consumption accounts for approximately 7 % of the Swedish greenhouse gas emissions which is not negligible. While the consumption of beef has been identified in many previous studies to impact the environment negatively,G grazing animals can contribute to a healthy environment by keeping landscapes open, thereby supporting biodiversity. , and there is land more suitable for grazing than for growing crops. However, if the number of animals is too large it will lead to environmental damage., and ruminants contribute to greenhouse gas emissions by producing methane whilst digesting. The magnitude of the environmental impact from agriculture depends on what methods are used, but the cultivation of feed has been identified as the greatest cause of environmental damage in the production system of livestock. New technology could be used to reduce the environmental impacts from agriculture and the consumption of beef. Food security will be a challenge for the future, with the rising global population and changing conditions for agricultural practices in many areas. Several studies have concluded that adapting our diets is necessary to complement other climate mitigation measures. Yet, not much is done to reduce the beef consumption. Thise study was performed by interviewing different stakeholders regarding their views on beef consumption, where the interviewees respondents were a sample of politicians and relevant organization representatives. They were asked about the importance of reducing beef consumption in order to reach environmental targets, and methods ofor doing so; how great the reduction ought to be, as well as within what time perspective we ought to see changes in consumption. The results showed a willingness to change and reduce the beef consumption due to its environmental impacts. The climate effects from livestock were recognised and other environmental aspects were also highlighted. Most respondents were able to quantifypresent a number of how much they believed meat consumption ought to be reduced, with suggestions ranging from 20 to 50 per cent. Furthermore, all the respondents agreed upon using informational policy instruments and continued scientific work to achieve the suggested aims. A few were additionally in favour of implementing economic policy instruments, but none advised administrative policy instruments as an appropriate measure. It is clearDespite the knowledge that the beef consumption has an extensively negative environmental impact and needs to be addressed, and though most respondents expressed willingness to work for a reduction of the consumption they were still hesitant to introduce any vast measures. This could be due to concerns of losing members or votes. Environmental as well as consuming issues are political matters and the risk of losing votes might be greater if not acting as the young adults, millennials, have already initiated a change toward a more plant based diet.

At my thesis’s core is the transformation of the agricultural industry based on the framework of food regimes established by Philip McMichael and Harriet Friedmann. The framework of food regimes will guide the analysis of recent agricultural developments towards sustainability. Due to the local nature of the food production system, I focused my thesis on one county in the South of Germany, Schwäbisch Hall, which allows me to look at local developments and how they affect our broader global food system. I will begin the thesis by analysing the effects of the Common Agricultural Policy (CAP) on agricultural actors in Schwäbisch Hall. After that, I will thoroughly examine the term “sustainable agriculture” within the context of sustainability and how the term is perceived by agricultural actors in Schwäbisch Hall. I will then explore three crucial global sustainability issues in the agricultural sector and how these global issues are influencing and transforming the agricultural industry on a local level. The sustainability issues include Food Security, Environmental Issues and Climate Change, and Consumption Issues. The analysis will explore how these issues, along with the recent CAP reform, can shape and advance the agricultural industry in the future. To analyse the CAP and sustainable agriculture, the study will employ the Actor-Network Theory (ANT), which will provide insights into the operational dynamics and interplay of networks within the industry as they mutually influence each other. I also use interviews with agricultural actors and news articles to get a more profound knowledge of opinions on the developments within the agricultural sector. After analysing current sustainability issues and the most recent CAP reform, I will discuss the agricultural sector's future in Germany and how the agricultural industry could develop further in the upcoming years. I will also look more into the possibilities of organic farming and its importance in establishing a more sustainable agricultural sector. At the end of my thesis, I will examine if, with the recent developments in the agricultural industry, there is a chance that a new fourth food regime can be established soon in the broader prospect of our global food system.

Under det senaste decenniet har e-handeln inom detaljhandeln procentuellt ökat vilket har lett till nya sätt att konsumera på. Just digitaliseringen av modehandeln har lett till uppkomsten av fast fashion, en ny affärsmodell med ohållbar miljöpåverkan som placerar modeindustrin i topp tre bland de mest förorenande industrierna i världen. För att vända denna trend behöver modeföretagens webbutiker genomsyra ett hållbarhetstänk för att kunna påverka sina konsumenter att konsumera mer hållbart. Detta kan göras med hjälp av en kombination av övertygande teknologi och UX-design. I denna uppsats genomfördes en kvalitativ studie i form av användartest för att kartlägga användning och upplevelser av en webbutik, detta för att kunna säga hur modeföretag kan designa sina webbutiker för att påverka konsumenter att konsumera hållbart. Resultatet sammanställdes i olika förslag på hur företag kan designa sina webbutiker för att främja hållbar konsumtion. / Over the past decade, e-commerce in retail has increased in percentage terms, which has led to new ways of consuming. The digitalization of the fashion retail has led to the emergence of the concept of fast fashion, a new business model with an unsustainable environmental impact which puts the fashion industry in top three among the most polluting industries in the world. To reverse this trend, the webshops of fashion companies need to imbue a sustainability mindset in order to influence their consumers to consume more sustainably. This can be done using a combination of persuasive technology and UX design. In this essay, a qualitative study is carried out in the form of user tests to map out the use and experiences of webshops, in order to tell how fashion companies can design their webshops to influence consumers to consume sustainably. The results were compiled into various proposals for how companies can design their webshops to promote sustainable consumption.

More sustainable food consumption and production could make a significant contribution to reducing greenhouse gas emissions and protecting natural resources. Nevertheless, the market shares of “green” products are still low. This cumulative dissertation aims to increase green consumption by exploring different marketing communication strategies. Article I shows that Point-of-Sale technologies such as digital signage and augmented reality can draw consumers' attention to sustainable products and increase their sales. Article II focuses on the formulation of advertisement messages and suggests that their credibility is a central driver for buying intentions. Since specifically formulated environmental benefits are perceived as particularly credible, their use is the most promising. The third article proves the effectiveness of a newly developed form of green advertisements aiming at increasing both the perceived customer orientation and environmental responsibility of a company. Article IV tests an information app to educate consumers about the sustainability of products and shows that a simple and credible 'sustainability index' is most effective in shaping behavior.

Sustainable consumption is used to describe consumer behaviors which aim to reduce environmental impact. One way of measuring sustainable consumption is by tracking products’ carbon footprint. Today however, there is limited research on how carbon footprint information is influencing consumers online, and few online tools which allow consumers to track carbon footprints for specific products before the point of purchase. The purpose of the thesis is to design a sustainability tool which contains product level carbon footprint information as well as to test and evaluate how the information affects sustainable consumption. Theory from the fields of Human Computer Interaction and Carbon Footprint research was used in a multi-method qualitative study. Expert interviews and qualitative usability tests were conducted during the thesis as means of collecting empirical data. The study concludes that carbon footprint information should be introduced in the search phase of the consumer journey. The information should then progressively become more detailed as the consumer approaches the point of purchase. The study found that displaying carbon footprint information affects sustainable consumption positively in the tested online environment. However, personal preference and cost constitute a large part of consumers' choices as well. The study extends the research on carbon footprints by including results from an online environment. Future research should be conducted using quantitative methods to validate the results of this study on larger samples. Other product categories should also be tested as a way of investigating if the same consumption patterns emerge across different product categories. / Hållbar konsumtion används för att beskriva konsumentbeteenden med syfte att minska miljöpåverkan. Ett sätt att mäta hållbar konsumtion är genom att spåra produkters koldioxidavtryck. I dag är dock forskningen kring hur koldioxidavtrycksinformation påverkar konsumenter online begränsad, och få verktyg tillåter konsumenter att spårasina koldioxidavtryck för specifika produkter innan köp. Syftet med studien är att designa ett hållbarhetsverktyg med information om koldioxidavtryck på produktnivå samt att testa och utvärdera hur informationen påverkar hållbar konsumtion. Teori från områdena Människa-datorinteraktion samt Koldioxidavtrycksforskning användes i en kvalitativ multimetodstudie. Expertintervjuer samt kvalitativa användbarhetstester genomfördes under studien som ett sätt att samla in empirisk data. Slutsatsen från studien visar att information om koldioxidavtryck bör introduceras i sökfasen av konsumentresan. Koldioxidinformationen bör sedan successivt bli mer detaljerad när konsumenten närmar sig köptillfället. Studien påvisar att koldioxidavtrycksinformation påverkar hållbar konsumtion positivt i den testade onlinemiljön. Dock påverkar även personlig preferens samt kostnad konsumenternasval. Studien utökar forskningen om koldioxidavtryck genom att inkludera resultat från en onlinemiljö. Framtida forskning bör utföras med hjälp av kvantitativa metoder för att validera resultaten av denna studie på en större urvalsgrupp. Även andra produktkategorier bör testas som ett sätt att undersöka om samma konsumtionsmönster uppstår över olika produktkategorier.

Studien utgår ifrån design för hållbar utveckling och användarcentrerad design för att besvara frågeställningen: Hur kan man med hjälp av produktdesign bidra till en mer hållbar konsumtion genom att skapa multifunktionella leksakskök för barn? Frågan undersöks utifrån multifunktionell design. Syftet är att göra det enklare för konsumenter att konsumera hållbart. Designbidraget ger barn ett användbart leksakskök som kan användas till flera ändamål. Kunskapsbidraget bidrar med kunskap om hur man kan designa hållbara leksaker med fokus på multifunktion. Genom workshop med användare samt intervjuer med föräldrar och experter undersöks vilka kriterier som designbidraget måste uppnå. Vidare genereras idéer genom brainstorming och prototypande. Efter en återkoppling med användarna väljs ett designförslag ut som utvecklas, utvärderas och förfinas. Slutligen presenterar studien ett designbidrag som är ett förslag på utformning för att besvara frågeställningen. Designbidraget är ett multifunktionellt leksakskök som med samma ursprungliga resurser kan omvandlas till en bil eller koja, utifrån användarnas önskemål. Studiens slutsats är att integration av flera lekar i en leksak gör det möjligt att optimera resursanvändningen. / The study is based on design for sustainability and user-centered design to answer the research question: How can product design contribute to a more sustainable consumption by creating a multifunctional toy kitchen for children? Research is carried out through a multifunctional design perspective. The aim is to make it easier for consumers to consume sustainably. The design contribution gives children a useful toy kitchen that can be used for several purposes. The contribution of knowledge brings knowledge about designing sustainable toys with a focus on multifunction. Through workshops with users as well as interviews with parents and experts, it is determined which criteria’s the final design contribution must meet. Furthermore, ideas are generated through brainstorming and prototyping. After feedback with the users, a design proposal is selected which is further developed, evaluated and refined. Finally, the study presents a design contribution which is an alternative on how to answer the research question. The design contribution is a multifunctional toy kitchen which, with the same original resources, can be transformed into a car or hut, based on the users’ desires. The conclusion of the study is that integration of several different plays in one toy makes it possible to optimize the use of resources.

Antalet hållbarhetskrav ökar allt med tiden, vilket även gäller för fordonsindustrin. Tillverkarna förmedlar vidare de krav som ställs mot de till deras leverantörer i försörjningskedjan. Några av dessa krav är inte tillräckligt tydliga för leverantörerna, de vet inte vilka processer som ligger bakom dessa krav för att uppnå dem. Särskilt de aspekter som leverantörerna inte arbetat med tidigare och som är nya liksom miljömässig hållbarhet. Detta examensarbete syftar till att ta reda på vilka hållbarhetskrav - med fokus på miljömässig hållbarhet - som ställs mot leverantörer inom tung fordonsindustri. Frågeställningen som besvaras i detta arbete är följande: Vilka hållbarhetskrav har svenska tillverkare inom tung-fordonsindustrin på sina leverantörer i förhållande till miljömässig hållbarhet? Den metod som använts för att kunna besvara frågeställningen är en egen variant av abduktiv och deduktiv metod. Där har teorin utvecklats med tiden genom de dokument som mottagits från fallföretag och dess kunder, samt de semistrukturerade intervjuer som genomförts. Metoden har varit givande för analysen där alla former av data som samlats in - teori, dokument och intervju - sammankopplas genom de mest förekommande ämnena. Utifrån den givna informationen och analysen framkom resultat och slutsatser. De miljömässiga hållbarhetskraven som ställs mot leverantörer inom tung-fordonsindustri är följande: beräkning av CO2 utsläpp genom GHG-protocol, implementering av förnybar energi i verksamheten, samt välja CO2 snåla och återvinningsbara material. / The number of sustainability requirements are increasing over time, which also applies to the automotive industry. The manufacturers further convey the demands placed on them to their suppliers in the supply chain. Some of these requirements are not clear enough for the suppliers, they do not know what processes are behind these requirements to achieve them. Especially the aspects that the suppliers have not worked with before and which are new, such as environmental sustainability. This thesis aims to find out which sustainability requirements - with a focus on environmental sustainability - are placed on suppliers in the heavy vehicle industry. The question answered in this work is the following: Which sustainability requirements do Swedish manufacturers in the heavy vehicle industry have on their suppliers in relation to environmental sustainability? The method used to be able to answer the question is a variant of the abductive and deductive methods. There, the theory has been developed over time through the documents received from case companies and their customers, as well as the semi-structured interviews that have been conducted. The method has been fruitful for the analysis where all forms of data collected - theory, documents, and interviews - are connected through the most common topics. Based on the given information and analysis, results and conclusions emerged. The environmental sustainability requirements placed on suppliers in the heavy vehicle industry are as follows: calculation of CO2 emissions through the GHG protocol, implementation of renewable energy in the business, and choosing CO2-saving and recyclable materials.