Den här fallstudien, med kvalitativ inriktning, undersöker 1. döva och hörselskadade nyanlända elevers upplevelser av samhällskunskapsundervisning i svenska skolor, 2. samhällskunskapslärares perspektiv och upplevelser av samhällskunskapsundervisningen med döva och hörselskadade nyanlända elever. För att ta reda på det, gjordes kvalitativa intervjuer med totalt fem deltagare, därav tre representerade döva och hörselskadade nyanlända. De två andra deltagare är lärare i samhällsorienterande ämnen respektive samhällskunskap. I resultatet presenteras individuella aspekter och det visar sig att deltagarna har väldigt olika upplevelser och perspektiv på samhällskunskap men det de har gemensamt är utmaningar kring språk - de måste hantera två nya språk samtidigt - både svenskt teckenspråk och svenska. Den här gruppen har lite gemensamt med individer i befintliga studier om hörande nyanländas upplevelser av samhällskunskapsundervisningen och samhällskunskapsundervisningens innehåll och flera intressanta perspektiv framgår, såsom att en döv, teckenspråkig lärare är lättare att uppfatta än en hörande lärare som använder en teckenspråkstolk. Lärarnas redogörelser pekar på att döva och hörselskadade nyanlända har extremt olika kunskapsnivåer och det finns döva nyanlända som lider av språkdeprivation och det medför utmaningar i undervisningen. När det kommer till betygbedömning, sätts teckenspråket i fokus. Elevernas kunskaper bedöms utifrån det de uttrycker på teckenspråk under diskussioner och övriga moment under lektionerna (motsvarar muntlig bedömning). / <p>Betygsdatum: 2021-05-10</p>

This study traverses the accessibility design of the British government’s website, GOV.UK and the current accessibility guidelines. It investigates the user needs of Deaf people with British Sign Language as their first language. The needs of the Deaf community are repeatedly forgotten or overlooked in society, including on the web. As many Deaf people are having difficulties understanding the English language as it is their second or sometimes third or fourth language, they face discrimination in many ways. This study examines the accessibility of information encircling Covid19 and Brexit on the government’s website by giving the participants a task to complete and evaluate. It fragments the necessary improvements to increase the accessibility and inclusiveness of the website. The study conducts interviews assisted by a qualified British Sign Language interpreter to make certain the participants can communicate their experiences and opinions. The collected data is analysed with respect to the four design principles the WCAG guidelines are based upon.

Previous studies have shown that deaf people are a difficult group for libraries to reach. The purpose of this study is to generate more knowledge about deafs’ usage and expectation of libraries. Three research questions were created: How do deaf people use the library? How can prerequisites of deafs’ usage of libraries be understood through indicators of social sustainability? And How can libraries work to be able to reach deaf as a target group?     A survey was created to gather data and sent out through Sweden’s Deaf National Association’s Facebook-page. Twentythree people answered the survey and nineteen of those were analysed for the results.   The results showed that a majority of the respondents visit the       library in some capacity. They borrow books, read newspapers and magazines. Some of the respondents participate in the activities libraries offer, but a lot of respondents express an interest in participating in a variety of activities if they were accessible through sign interpretation or in Swedish sign language.    The conclusion was that the respondents use the library but would like to see more books, movies and resources that are about deafness and Swedish sign language. To be able to participate in more of the activities libraries usually offers. A few of their requests were about the librarians having more knowledge about deafness and learning to speak Swedish sign language.

Syftet med min undersökning var att ta reda på hur pedagogerna i specialförskolan arbetar med förberedande läsning och skrivning för döva och hörselskadade barn. För att ta reda på detta har jag genomfört intervjuer med fem pedagoger som arbetar på specialförskolor och gjort en observation på en av förskolorna. I intervjuerna och under observationen fick jag ta del av flera olika arbetssätt som används. Dessa har jag sorterat in under två kategorier: språkmiljö och föräldrakontakt. De sätt att arbeta med tidig läsning och skrivning som jag har fått ta del av i denna undersökning stämmer väl överens med såväl forskning som läroplanens mål för förskolan. Bland annat används kontaktböcker som länk mellan föräldrar och förskolan vilket ger barnen möjlighet att i ett funktionellt sammanhang träna sina språkliga färdigheter.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling.Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven. De förbättringar jag kom fram till är att det behövs ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta med läs- och skrivutveckling hos döva och hörselskadade elever hos alla lärare och i organisationen. Samarbetet mellan specialskolan och förskolan och hemmet behöver utvecklas.

Teckenspråkstolkar är enligt tidigare studier i riskzonen för att drabbas av arbetsrelaterad utbrändhet och sekundär traumatisk stress. Nivån av arbetstillfredsställelse brukar dock vara hög. Att arbeta med tjänsten bildtelefoni kan påverka risken i en negativ riktning. Ingen av de tidigare studierna på detta har utförts i Sverige, eller ens i Europa. Arbetsrelaterad handledning är något som kan påverka arbetsrelaterad livskvalitet och minska riskerna för utbrändhet och sekundär traumatisk stress. För att undersöka hur situationen såg ut för svenska teckenspråkstolkar användes en onlineenkät. Enkäten innehöll formuläret Professional Quality of Life (ProQOL) för att undersöka risk för utbrändhet, sekundär traumatisk stress och nivå av arbetstillfredsställelse. Utöver detta användes tilläggsfrågor om användning och tillgång till handledning samt om personen arbetade med tjänsten bildtelefoni. Resultaten visade att Sveriges teckenspråkstolkar verkar ha en bra arbetsrelaterad livskvalitet. Gruppen låg sammantaget på en låg risknivå för sekundär traumatisk stress. Risken för utbrändhet låg precis i gränslandet för en låg till en medelnivå för gruppen. Arbetstillfredsställelsen låg på en medelnivå. Varken handledning eller arbete i bildtelefoni hade något signifikant samband med arbetsrelaterad livskvalitet.

Sign language was for the first time officially documented in the 18th century but even today we have not developed a collective way to illustrate sign language movements to be as informative as possible. The purpose of this essay is to investigate how illustrative and graphic elements influence informative and functional aspects of sign language illustrations. The research question is — how can graphic elements and illustration styles affect the understanding of sign language instructions? My research is based on theories about informative design. In order to answer the question a semiotic analysis is carried out combined with a systematic observation and four interviews regarding six illustrations. The result from the investigation is that the most important graphic element is the arrow and that it is important that the image focuses on the movement. The conclusion that can be drawn is that unnecessary details make the images too difficult to read and should be avoided.

The aim of this study was to explore how social workers describe their experiences with using sign language interpreters in meetings with deaf or hard of hearing clients, and which procedures they follow in booking and using sign language interpreters. The study also examines if prior knowledge of and insight about deaf people and sign language affect the meeting, and if so, in what way. Data was collected by interviewing five case managers in two Swedish municipalities. The data was analysed by using the theoretical framework of intercultural communication, intercultural competence and language discordance. The results of the study suggest that prior knowledge and understanding could be helpful for the case managers in the meeting with a deaf client. The results also show that the case managers have different understandings of their organizations' procedures regarding booking and usage of interpreters, and some of them find the lack of available procedures to be problematic. Some of the case managers describe the use of interpreters in terms of  justice and a means to ensure the client's civil rights.

Teckenspråkig barnkultur och teckenspråkiga barns kulturupplevelser har hittills inte beforskats inom det barnkulturella ämnesfältet. Teckenspråkiga barns rätt till konst, kultur och språk fastslås i flera svenska lagar: barnrättskonventionen, språklagen och bibliotekslagen. Trots det visar tidigare forskning och studier på försvagad eller utebliven implementering av dessa lagar i det offentliga kulturlivet; döva barn och barn med hörselnedsättning ges inte längre möjlighet att lära sig, anända och utveckla svenskt teckenspråk och det offentliga kulturlivet brister i teckenspråkig verksamhet för teckenspråkiga barn och unga och deras familjer. En fenomenologisk intervjustudie har genomförts med tio teckenspråkiga barn / unga vuxna för att undersöka deras egna perspektiv på kulturupplevelser i vardagslivet. Studien visar att teckenspråkiga barn och unga har gemensamt att de väljer kulturella sammanhang och miljöer där jämställda kommunikationsvillkor råder. De upplever med stigande ålder ett successivt ökande utanförskap i talspråkiga miljöer och kultursammanhang. Teckenspråkiga barn intresserar sig för eget kulturutövande men få har kännedom om Kulturskolans verksamhet. Kulturen kan i viss mån möjliggöra möten mellan teckenspråkiga och icke teckenspråkiga barn och vuxna. En grundläggande förutsättning är visuell tillgänglighet och teckenspråkig kommunikation förenat med öppenhet, respekt och intresse för det teckenspråkiga barnet. Med ett multicentriskt perspektiv kan samhället förstå svenskt teckenspråk som en berikande möjlighet.

Det finlandssvenska teckenspråket är ett minoritetsspråk med ungefär 100 språkanvändare, främst i Finland. Språket håller på att revitaliseras och de senaste åren har flera språkstärkande åtgärder genomförts. Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns tidigare revitaliseringsinsatser för små teckenspråk, och om man kunde finna liknande processer i arbetet för dessa språk. Detta gjordes via systematisk litteraturstudie med hjälp av sökord, där artiklar valdes ut för fördjupad läsning. Resultatet från sökningarna visar få material gällande språkrevitalisering av teckenspråk, däremot större mängd material gällande språkrevitalisering av talade språken. Uppsatsens resultat är fokuserade på vitalitet, språkattityder samt lyckade revitaliseringsmetoder i de samiska språken, däribland språkbo- och mentorsverksamhet. I diskussionsdelen tas utmaningar med att implementera dylika metoder för det finlandssvenska teckenspråket upp. Attityderna i samhället påverkar språkets utveckling men också språkgruppen själv har ett ansvar gentemot teckenspråket och dess fortlevnad. Slutligen konstateras det att samhället också måste ta sitt ansvar för att främja inlärning av teckenspråk samt skapa tillgängliga domäner för att användning av teckenspråket. Detta för att säkerställa minoritetens teckenspråks överlevnad.