Det är känt sen tidigare att det finns brister inom matematikterminologi på svenskt teckenspråk. Samtidigt har det noterats att många döva elever inte lyckats nå de nationella målen i matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka matematikterminologin på svenskt teckenspråk samt behovet av att utveckla den. En del av syftet också att få en förståelse av vilken betydelse det har för matematikundervisningen för döva elever. Vidare gjordes den här studien utifrån ett lärarperspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en avgränsad teckenkartläggning inom matematik och tre intervjuer med hörande teckenspråkiga matematiklärare som undervisar döva elever på gymnasiet och högstadiet. Här används begrepp som mediering, multimodalitet och transspråkande utifrån det sociokulturella perspektivet för att analysera resultatet. Resultatet visar tydligt att lärarna upplever att många tecken saknas inom matematik och det finns ett stort behov av att utveckla matematikterminologin på svenskt teckenspråk. Detta har en viss betydelse för döva elevers språk- och begreppsutveckling inom matematik enligt lärarna. Dessutom lyfts det fram att det även finns ett behov av att utveckla läromedel och andra material på teckenspråk inom matematik. Slutligen menar lärarna att det finns andra faktorer som påverkar elevers utveckling. Svaga språkkunskaper eller sen språkutveckling ses som några förklaringar till döva elevers låga matematikprestationer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur språkbarriären upplevs av döva individer i arbetslivet, främjas deras psykosociala arbetsmiljö eller försämras den genom språkbarriären. Jag har främst utgått från tvärkulturell kommunikation som teori samt psykosocial arbetsmiljö. Huvudsakliga fokusen i denna uppsats har handlat om kommunikation och arbetsmiljö. Jag har genomfört sex intervjuer med respondenter som själva är döva och arbetar på hörselnormativa arbetsplatser. Metoden som användes vid urvalet var ett strategiskt urval. Resultatet av studien visade att det inte spelar så stor roll för de flesta att ha socialt stöd på arbetsplatsen. Det visade även sig att det inte riktigt spelar någon roll om man hade utfört arbetsmiljöarbete genom att göra anpassningar på jobbet för arbetsutövande. Kommunikationen vägde tyngre och språkbarriären påverkar den psykosociala arbetsmiljön avsevärt. Den psykosociala arbetsmiljön främjas vid självständiga arbeten där man inte behöver nyttja mycket kommunikation, där påverkar inte språkbarriären. Arbeten där man nyttjar mycket kommunikation påverkar den psykosociala arbetsmiljön i större utsträckning än självständiga arbeten.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan. Experterna ger också sina synpunkter på undervisningen. Slutsatsen är att de döva invandrarbarnens skolsituation är mycket specifik. Språkinlärningen måste börja med en grund i svenskt teckenspråket för att sedan ha möjlighet att gå vidare till svenska skriftspråket. Specialskolans lärare har värdefull kunskap och erfarenheter som kan vara till nytta för alla SvAlärare.

No description available.

Bokstavering i svenskt teckenspråk (STS) är ett intressant fenomen som fyller en viktig funktion i språket. Bokstavering, eller handalfabetisering som den här uppsatsen har valt att kalla det, har en lång och brokig historia men framför allt är det ett tämligen outforskat forskningsfält inom svenskt teckenspråk. Att termen handalfabetisering förekommer i denna uppsats framför andra begrepp är för att ordet närmast ligger den handling vilket det rör sig om – att nyttja handalfabetet som en del av kommunikationen. Detta förekommer i olika sammanhang i STS, inte minst i skolan där det givetvis blir en del av den språkliga verklighet som utgör elevernas vardag. Den här uppsatsen har tittat på vilken inverkan handalfabetisering har i tecknade satser i STS och väl mottagaren lyckas att avläsa den handalfabetiserade sekvensen. För att möjliggöra denna undersökning har det varit centralt för uppsatsen att försöka kategorisera olika former av handalfabetisering i STS – ett utmanande område då det tidigare forskningsunderlaget är tämligen tunt. Utifrån de kategorier som fastställts i den här uppsatsen har jag sedan utformat ett eliciteringsmaterial i två delar. Första delen testade det som i den här uppsatsen kallas för handalfabetiserade ord och dessa var 39 till antalet. Den andra delen testade tecken med handalfabetisering och dessa var 31 till antalet. Eliciteringsmaterialet innefattade en videoinspelning av tecknade satser som byggde på dessa två olika kategorier av handalfabetiseringar. För att se hur väl (och möjligen korrekt) man kan avläsa dessa sekvenser har jag involverat upp till 20 informanter i eliciteringen. Dessa utgörs av högstadieelever på en av Sveriges specialskolor, en grupp som möter teckenspråk varje dag på grund av att detta är det primära undervisningsspråket i specialskolan. Den här uppsatsen kunnat se intresseväckande samband och tendenser kopplat till vilka utmaningar som är kopplat till handalfabetisering och hur det bör användas i undervisnings-sammanhang. Den här uppsatsen har genom data som eliciteringen gett, kunnat visa på att olika typer av handalfabetisering samt dess position i en sats kan ha en inverkan på hur väl en elev kan avläsa en handalfabetiserad sekvens. Data visar också på att elevers förmåga att lyckas avläsa och tolka en sådan sekvens beror mycket på deras språkliga bakgrund som präglat förutsättningarna för varje individ. / Fingerspelling in Swedish Sign Language (SSL) is an interesting phenomenon that plays an important role within the language. Fingerspelling is often called 'bokstavering' in Swedish, a term that does not thoroughly correspond to the actual linguistic action of fingerspelling. Therefore, it has been important in this thesis to use the term 'handalfabetisering' (which can be translated to 'spelling with hands') as it more accurately describes the linguistic action on a semantic level. This lingustic action has a long and complex history, but above all, it is a relatively unexplored research field within SSL. Fingerspelling occurs in various contexts in SSL, not least in schools for the deaf and hard-of-hearing where it naturally becomes part of the linguistic reality that constitutes the students' everyday life. This thesis has explored the usage of manual alphabet (fingerspelling) in signed sentences in SSL and the recipient's ability to perceive the manually alphabetized sequences. To facilitate this investigation, it was crucial to categorize different forms of fingerspelling in SSL – a challenging task due to the limited previous research. Based on the categories established in this thesis, I designed an elicitation divided in two parts. The first part tested what this thesis refers to as 'handalfabetiserade ord' (fingerspelled words), of which there were 39. The second part tested 'tecken med handalfabetisering' (lexicalized signs with fingerspelling), of which there were 31. The elicitation material included a video recording of signed sentences based on these two different categories of fingerspelling. To see how well (and possibly correctly) these sequences can be perceived, I involved up to 20 informants in the elicitation. These consisted of pupils in the upper grades at one of Sweden's special schools, a group that encounters sign language daily as it is the primary language used there. This thesis has identified intriguing correlations and tendencies related to the challenges associated with fingerspelling and how it should be used in educational contexts. Through data gathered from the elicitation, this thesis has shown that different types of fingerspelling and their position in a sentence can impact how well a student can perceive a manually alphabetized sequence. The data also shows that students' ability to successfully perceive and interpret such a sequence greatly depends on their language background, which shapes the conditions for each individual.

Sign language is used widely around the world as a first language for those that are unable to use spoken language and by groups of people that have a disability which precludes them from using spoken language (such as a hearing impairment). The importance of effective learning of sign language and its applications in modern computer science has grown widely in the modern aged society and research around sign language recognition has sprouted in many different directions, some examples using hidden markov models (HMMs) to train models to recognize different sign language patterns (Swedish sign language, American sign language, Korean sign language, German sign language and so on).  This thesis project researches the assessment and skill efficiency of using a simple video game to learn Swedish sign language for children in the ages within the range of 10 to 11 with no learning disorders, or any health disorders. During the experimental testing, 38 children are divided into two equally sized groups of 19 where each group plays a sign language video game. The context of the video game is the same for both groups, where both listened to a 3D avatar speak to them using both spoken language and sign language. The first group played the game and answered questions given to them by using sign language, whereas the other group answered questions given to them by clicking on an alternative on the video game screen. A week after the children have played the video game, the sign language skills that they have acquired from playing the video game are assessed by simple questions where they are asked to provide some of the signs that they saw during the duration of the video game. The main hypothesis of the project is that the group of children that answered by signing outperforms the other group, in both remembering the signs and executing them correctly. A statistical null hypothesis test is performed on this hypothesis, in which the main hypothesis is confirmed. Lastly, discussions for future research within sign language assessment using video games is described in the final chapter of the thesis. / Teckenspråk används i stor grad runt om i världen som ett modersmål för dom som inte kan använda vardagligt talsspråk och utav grupper av personer som har en funktionsnedsättning (t.ex. en hörselskada). Betydelsen av effektivt lärande av teckenspråk och dess tillämpningar i modern datavetenskap har ökat i stor utsträckning i det moderna samhället, och forskning kring teckenspråklig igenkänning har spirat i många olika riktningar, ett exempel är med hjälp av statistika modeller såsom dolda markovmodeller (eng. Hidden markov models) för att träna modeller för att känna igen olika teckenspråksmönster (bland dessa ingår Svenskt teckenspråk, Amerikanskt teckenspråk, Koreanskt teckenspråk, Tyskt teckenspråk med flera). Denna rapport undersöker bedömningen och skickligheten av att använda ett enkelt teckenspråksspel som har utvecklats för att lära ut enkla Svenska teckenspråksmönster för barn i åldrarna 10 till 11 års ålder som inte har några inlärningssjukdomar eller några problem med allmän hälsa. Under projektets experiment delas 38 barn upp i två lika stora grupper om 19 i vardera grupp, där varje grupp kommer att få spela ett teckenspråksspel. Sammanhanget för spelet är detsamma för båda grupperna, där de får höra och se en tredimensionell figur (eng. 3D Avatar) tala till dom med både talsspråk och teckenspråk. Den första gruppen spelar spelet och svarar på frågor som ges till dem med hjälp av teckenspråk, medan den andra gruppen svarar på frågor som ges till dem genom att klicka på ett av fem alternativ som finns på spelets skärm. En vecka efter att barnen har utfört experimentet med teckenspråksspelet bedöms deras teckenspråkliga färdigheter som de har fått från spelet genom att de ombeds återuppge några av de tecknena som de såg under spelets varaktighet. Rapportens hypotes är att de barn som tillhör gruppen som fick ge teckenspråk som svar till frågorna som ställdes överträffar den andra gruppen, genom att både komma ihåg tecknena och återuppge dom på korrekt sätt. En statistisk hypotesprövning utförs på denna hypotes, där denna i sin tur bekräftas. Slutligen beskrivs det i rapportens sista kapitel om framtida forskning inom teckenspråksbedömning med tv spel och deras effektivitet.

Studien undersöker dövkompetensens betydelse (kunskap om döva, teckenspråk och deras kultur) för döva i mötet med rättsväsendet. Syftet är att visa vilka konsekvenser som avsaknaden av dövkompetensen kan få. För att få svar på studiens frågor valde jag en kvalitativ och explorativt forskningsansats för att undersöka respondenternas uppfattning och upplevelse av mötet med rättsväsendet. Kvalitativ intervjustudie med döva med teckenspråk som sitt första språk. Som har varit i behov av samhällsstöd och upplevt avsaknad av dövkompetens. Åtta personer intervjuades och därefter gjordes en analys för att tolka och förstå döva som upplevt denna avsaknad av dövkompetens. Som analysredskap har jag valt vardagsrasism och audism som teoretiska utgångspunkter. De slutsatser jag har fått fram av respondenterna är att bemötandet de fått i mötet med rättsväsendet egentligen inte är enskilda handlingar, eftersom dessa enskilda handlingar upprepas av olika enskilda personer. Till följd av avsaknaden av dövkompetens har konsekvenserna oftast blivit allvarliga och till och med förödande för några av respondenterna. / The study investigates the meaning of deaf competence (knowledge of deaf, sign language and their culture) when deaf people encounter the justice system. The intention is to outline the consequences of the lack of deaf competence. I´ve chosen a qualitative and explorative research approach in order to reach the answers of the study, to examine the respondents’ perception and experience in the encounter with the justice system. Qualitative interviewstudy with deaf people who´s first language is sign language and who´s been in need of support from the society and experienced the lack of deaf competence. Eight people were interviewed and then an analysis was made to interpreted and understand deaf people who´s experienced the lack of deaf competence. As tools during analysis I use everyday racism and audism theoretical smarting points. The conclusion I´ve reached from the respondents is that the treatment they’ve received from the justice system actually isn´t individual actions, due to these individual actions being repeated by various individual people. The lack of deaf competence as a result of the consequences are often become serious and even devastating for some of the respondents.

I skollagen (2010:800) betonas vikten av att alla barn och elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för sin personliga utveckling och sitt lärande. Skolan är därmed skyldig att ge alla elever det stöd de behöver. I den här studien undersöks hur den visuella undervisningen inom specialskolan för döva elever och elever med hörselnedsättning anpassas och skapar förutsättningar för att öka delaktigheten och måluppfyllelsen. Med fokus på lektionsinnehåll, planering och hur undervisningen kan främjas utifrån miljö och arbetssätt, kan möjligheter skapas för en god kunskapsutveckling hos eleven. Alla människor är olika och vi lär oss på olika sätt. Den här studien ska undersöka hur undervisningsmetoder, vilka bygger på våra sinnen, kan vara ett hjälpmedel. Inom specialskolan är språket en viktig del eftersom all undervisning är tvåspråkig, svenska och teckenspråk. Studien utgår därför ifrån ett sociokulturellt perspektiv då mycket av det sociala samspelet sker via kommunikation, men även utifrån ett individuellt perspektiv där lärstilsteorin används för att förtydliga lärandets olika delar och för att tolka och förstå resultaten. Resultatet visar att utifrån den språkproblematik som ibland uppstår i ett tvåspråkigt klassrum kan undervisningsmetoder som grundar sig utifrån olika sätt att lära främja lärandet. Studien visar på att vissa anpassningar görs inom specialskolan, men arbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Studien lyfter vikten av att alla elever är olika och därför krävs olika anpassningar för att kunskapsinhämtningen ska bli optimal. Med stöd av metoder vilka grundar sig på elevernas inlärningsstil skulle kunskapsinhämtningen kunna förbättras. Föreliggande studie kan bidra med en insikt i arbetet med visuell språkanpassad undervisning med stöd av lärstilsteorin, vilket skulle kunna skapa bättre förutsättningar för pedagoger i deras arbete. Studien är en kvalitativ fallstudie vilket genomförts genom deltagande observation samt videodokumentation i en årskurs 4 på en av landets fem regionala specialskolor för döva och hörselskadade.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg. Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga. / TAKK för Språket

The aim of this two years master thesis is to explore the relationship between public libraries and deaf adults. I want to know if deaf adults are a prioritized group in Swedish public libraries. Deaf adults use Swedish sign language witch is a visual language and differs from Swedish. I discuss the difference in Swedish Sign Language and Swedish and the importance of Sign Language literature. I also explore what methods can be used for mak-ing the library service towards the deaf group more customer centered and service oriented.The lack of sign language knowledge among the library personnel can lead to communication barriers. I want to illustrate these communication barriers, both psychological and semantic barriers, with Richard Dimble-by and Graeme Burton´s interpersonal communication theory. The psychological barriers consist of negative attitudes and prejudices. In this case these psychological barriers prevent the libraries from further proceedings with the marketing of their service, all based on the notion of deaf being uninterested in library service. This, on the other hand, leads to deaf people not knowing what public libraries can offer and therefor has become some-what of an invisible group in the libraries today.I performed ten surveys on ten public libraries in Sweden and a more detailed questioner to Teckenhörnan in Örebro public library. Thees surveys was done based on the IFLA Guidelines for Service for Deaf People. The result of this survey shows that deaf adults are not a prioritized group in public libraries. The lack of knowledge among library personnel about deafness, sign language and an understanding of the situation of deaf people is an obstacle. It is important to separate deaf from other disabled groups since deaf is more a linguistic minority then a disabled group.