Tidigare forskning tyder på att det kan vara svårt att få besökare att ta del av utställningstexter. Studien ifråga undersöker därför hur berättartekniska grepp kan användas för att skapa läsvärda utställningstexter. Det kombinerade design- och forskningsprojektet grundar sig i ett uppdrag från föreningen Kunskapsturism Kafjärden, som vill ha hjälp med att ta fram en populärhistorisk utställningstext om den svenska stormaktstiden och rikskanslern Axel Oxenstierna.  I studien undersöktes effekten av de fem berättartekniska greppen anföring, disposition, tempus, bildspråk i form av metaforer och liknelser samt tematiskt fristående adjektiv. Baserat på analyser av användningen av dessa grepp i befintliga utställningstexter, konstruerades två prototyper av en narrativ utställningstext om Axel Oxenstierna.  Utprovningar av prototyperna indikerade att en omvänd disposition skapar nyfikenhet att läsa texten, att historiskt presens gör det lättare för läsaren att leva sig in i berättelsen samt att bildspråk och tematiskt fristående adjektiv främjar mottagarens föreställningsförmåga. Typen av anföring verkade däremot inte påverka läsupplevelsen nämnvärt.  Resultaten indikerar att berättartekniska grepp har en inverkan på utställningstexters läsvärde och att en viss användning av greppen dessutom kan göra mottagarna mer benägna att läsa texterna. Undersökningen mynnade ut i en gestaltning till Kunskapsturism Kafjärdens utställning om Axel Oxenstierna. Där användes de fem berättartekniska greppen på det sätt som visade sig vara mest intresseväckande i utprovningarna. / Previous research suggests that it can be difficult to get visitors to read the texts in an exhibition. Hence, the present study investigates how narration techniques may be used in order to grab readers’ interest and create readable exhibition texts. The combined design and research project was led in collaboration with a Swedish local history association. The design brief was to create an exhibition text for a forthcoming exhibition about 17th century Swedish politician Axel Oxenstierna.  The study focused on the effects of five different narration techniques, namely style of speech, discourse structure, tense, figurative language in the form of metaphors and similes, and the use of adjectives. Based on analyses of preexisting exhibition texts, two prototypes of a narrative about Axel Oxenstierna were constructed.  Results from user testing then indicated that a reverse discourse structure creates curiosity for the story in question, that present tense facilitates reader involvement into the narrative, and that the use of figurative language and adjectives promotes the creation of mental imagery while reading. The style of speech in the narrative did not seem to have an impact on the reading experience.  These results suggest that the narration techniques examined in this study affect the readability of exhibition texts, and that a particular use of these techniques may be preferable in order to get visitors to read the texts. Research findings were then used to create a final version of the narrative exhibition text about Axel Oxenstierna.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen.

LinkedIn är ett socialt medie och nätverk där användarna har direktkommunikation med varandra. LinkedIn används för att skapa arbetsrelationer, dialog och professionella kontaktnät. Det är inte ovanligt att företag, myndigheter eller kommuner har profiler på LinkedIn. Eskilstuna kommun använder LinkedIn i syfte att rekrytera, men saknar riktlinjer kring kommunikation specifikt anpassade efter LinkedIn. Tidigare studier visar att svenska kommuner återanvänder riktlinjer som finns för deras analoga medier som riktlinjer för deras sociala medier. Kommunerna tar inte hänsyn till de sociala mediernas tekniska aspekter och har en tendens att försöka styra dem, snarare än att låta de sociala medierna styra hur riktlinjerna bör se ut. Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur riktlinjer för myndigheters kommunikation på LinkedIn, med hjälp av stilistiska teorier om innehåll, stilnivå och personlighet kan se ut. Med stöd i stilistik, organisationskommunikation samt regler och riktlinjer för myndighetsspråk utförde jag tre empiriska studier. Jag skapade en enkät som besvarades av användare av LinkedIn, en telefonintervju med två LinkedIn-experter, samt en textanalys där jag analyserade stil och jämförde två myndigheters inlägg på LinkedIn. Slutsatser som dragits i arbetet är bland annat att dialog är viktigt. En synlig avsändare och ett blandat innehåll kan leda till förbättrad kommunikation på LinkedIn. Myndigheterna bör våga vara personliga och skapa relation till sina följare genom frågor, uppmaningar och ett enkelt språk anpassat efter målgruppen. / LinkedIn is a social network where users have direct communication with each other. LinkedIn is used to create work relations, dialogue and professional networks. It is not uncommon for companies, governments and municipalities to have profiles on LinkedIn. Eskilstuna municipality uses LinkedIn for the purpose of recruiting, but lacks guidelines for communication specifically adapted to LinkedIn. Previous studies show that Swedish municipalities reuse guidelines for their analog media as guidelines for their social media. The municipalities do not take into account the technical aspects of social media and tend to try to control them, rather than letting the social media control how the guidelines should look. The purpose of my study was to find out how guidelines for government communication on LinkedIn can look like, using stylistic theories about content, style and personality. With support in stylistic theories, organizational communication, and rules and guidelines for government language, I conducted three empirical studies. I created a questionnaire answered by LinkedIn users, a telephone interview with two LinkedIn experts, as well as a text analysis where I analyzed style and compared two governments' posts on LinkedIn. Conclusions drawn from my study include the fact that dialogue is important. A visible sender and mixed content can lead to improved communication on LinkedIn. Governments and municipalities should dare to be personal and try to create relationships with their followers through questions, requests and a simple language tailored to the target audience.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse". Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska. Föremål för undersökningen är läroboken Vägen till språket som är en ganska vanligt förekommande lärobok på gymnasieskolor och Komvux i Sverige. Boken är utgiven 2001 på Liber förlag där den ingår i förlagets Trapets-serie, en bokserie som är anpassad för gymnasieelever och vuxna med läs- och skrivsvårigheter. För att se vad som skiljer Vägen till språket från en ”ordinarie” lärobok i svenska A och B, har jag jämfört boken med Gleerups Svenska timmar – språket från 2001. För att undersöka Vägen till språket, har jag jämfört hur text-, bild och form skiljer sig i de två läroböckerna. Jag har också intervjuat sex gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter samt tre lärare för att ta reda på vad de tycker om läroboken. Därutöver har jag via e-post skickat frågor till författaren av respektive lärobok. Slutsatsen av min undersökning – och svaret på uppsatsens övergripande frågeställning – är att Vägen till språket fungerar bra för sitt ändamål när den används av lärare vars arbetsmetod går ut på att lära ut metakognition. Läroboken är utformad enligt några för målgruppen lämpliga teorier som används inom ämnet informationsdesign, bland annat vänsterjusterad text och frasriktigt radfall. Fem av de intervjuade eleverna tror att en anpassad lärobok såsom Vägen till språket kan få dem att ändra attityd till skolarbete som kräver läsning. Lärobokens läsbarhet kan dock förbättras.

Skriftlig information från myndigheter har ofta ett rykte om sig att vara tungläst och svår att förstå. Detta trots att det finns lagkrav på att information från myndigheter ska vara skriven på ett lätt och begripligt sätt. Myndigheter arbetar efter ett antal råd, under det gemensamma namnet klarspråk för att uppfylla dessa krav på ett mer lättillgängligt språk.                      I detta examensarbete granskas läsbarheten i texter från Energimyndigheten. Vid en mätning av texternas läsbarhetsvärde (LIX) upptäcktes ingen ovanligt hög svårighetsgrad. Texterna upplevs trots detta som att de har en högre svårighetsgrad. Texternas läsbarhet och stil har därför analyserats för att hitta andra faktorer som kan ha påverkan på texternas läsbarhet. Analyserna visade att abstraktion var en av faktorerna som påverkar textens läsbarhet, och jag har därför valt att i detta arbete titta närmare på denna problematik. Abstraktionens påverkan på läsbarheten är känt inom forskning på området. Det finns dock en problematik inom forskningen att mäta abstraktion eller att bestämma vilka ord som ska anses abstrakta. Abstraktion har därför ofta förbisetts vad gäller att skriva på ett mer lättillgängligt sätt eller för att mäta en texts läsbarhet. Abstraktion och myndigheters egen terminologi hänger också ihop. De ord som läsaren är van vid upplevs som mindre abstrakta medan ovanligare terminologi upplevs som mer abstrakt, då läsaren inte är van vid dessa ord. Det är därför viktigt för myndigheter att tänka på mottagaranpassningen, är texterna anpassade till en mottagare utanför myndigheten, och vad förväntas läsaren ha för kunskaper inom området? Med detta i åtanke kommer texter från Energimyndigheten bearbetas för att få fram ett nytt mottagaranpassat material med ökad konkretion och läsbarhet. / Written information from agencies have a reputation of being hard to read and understand, even if there is a law that says that information from Swedish agencies should be written in a simple and understandable way. Agencies work with their writing after the principles of plain language, to live up to the demands of a simple and understandable language. In this report the readability of texts from the Swedish Energy Agency have been examined. When the texts readability was measured using a readability index (LIX), it did not indicate any significant difficulty. Despite this the texts can be perceived as more difficult. The texts readability and style have therefore been analysed in this report to find other causes that might affect the readability. The analysis showed that abstraction could be a factor that influences the texts readability, and I have chosen to look closer on that factor in this report. That there are effects of abstraction on readability is a well known fact, however it´s problematic to measure it and decide which words should be considered abstract. These problems have caused abstraction to be overlooked when it comes to writing more understandable and to measure texts readability.  Agencies own language also effects reading and how abstract a text appears to be. Words that the reader is used to appear less abstract then words that they are more used to. Therefore agencies own language can often appear more abstract to the reader. Text therefore needs to be adapted to the reader outside of the agency that is not used to their kind of language, and also consider the readers amount of knowledge on the subject. With all these things in consideration texts from The Swedish Energy Agency will be processed to create a new material adapted to the reader with increased concretion and readability.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

De senaste åren har det totala skuldbeloppet för unga mellan 18 och 25 år ökat hos Kronofogden. 2022 genomförde Kronofogden en egen studie om unga som har skulder hos dem. Studien visade att många unga blir passiva när de får reda på att de fått en skuld hos Kronofogden. Detta examensarbete handlar om att undersöka detta problem ytterligare och hur man kan skapa informationsmaterial som motiverar unga till att ta kontrollen över sin ekonomi och snabbare ta sig ur överskuldsättningen. För att undersöka problemet ur ett informationsdesignsperspektiv har kvalitativa intervjuer och en sammanställning av tidigare forskning utförts. Med hjälp av teorier som narratologi, retorik och teknikinformation har ett gestaltningsförslag till informationsmaterialet skapats. Gestaltningsförslaget har utprovats på personer mellan 18–25 år och utvecklats därefter. Slutsatsen av studien är att storytelling kan vara ett sätt att motivera användare till att bli aktiva men att användargruppen har olika behov och därför behövs flera alternativa lösningar. / In recent years, the total debt amount for young people between the ages of 18 and 25 has increased at the Swedish enforcement authority, Kronofogden. In 2022, Kronofogden conducted its own study on young people who have a debt at Kronofogden. The study showed that many young people become passive when they find out that they have received a debt from Kronofogden. This thesis investigates the problem further and how to create an information material that motivates young people to take control over their own economy and faster get out of their indebtedness. To investigate the problem from an information design perspective, qualitative interviews and a compilation of previous research have been made. With the help of theories such as narratology, rhetoric, and technology information a design proposal for the information material has been created. The design proposal has been tested by people between the ages 18-25 and developed accordingly. The conclusion of the study is that storytelling can be a way to motivate users to become active, but that the user group has different needs and therefore several alternative solutions are needed. This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftetmed studien är att undersöka aspekter som gör digitala texter tillgängliga förutvald mottagargrupp med hjälp av principer framtagna för dessa i kombinationmed principer inom informationsdesign. Undersökningar och analyser har gjorts genom litteraturundersökning, läsbarhetsanalys, enkätundersökning, intervju och A/B test. Undersökningarna har visat på behovet av förenklat, anpassat informationsmaterial för mottagarna. Ett förslag på ett anpassat exempelmaterial för mottagarna läggs fram i slutet av rapporten.Teorier som har används i studien är läsbarhetsteorier, kommunikationsteoriersamt teorier inom grafisk formgivning och tillgänglighet för att styrka studien och dess relevans inom forskningen.

Läkemedelsetiketter är viktiga för att kunna hantera receptbelagda läkemedel på rätt sätt. Äldre människor är de som i störst utsträckning hämtar ut och använder receptbelagda läkemedel. Läkemedelsverket har för tillfället inga riktlinjer eller bestämmelser gällande hur etiketterna ska se ut. Däremot finns bestämmelser för vilken information de ska innehålla. Utformningen av etiketterna är upp till varje apotekskedja att göra tydlig och begriplig. Studier har visat att etiketterna är bristfälliga på flera olika sätt. Syftet med denna studie är att skapa ett kompletterande material till läkemedelsetiketterna, som tydliggör informationen med hjälp av applicering av lämpliga designfaktorer. Tanken är att materialet ska komma från apotekskedjorna och ges till läkemedelsanvändare efter behov. Metoderna observation, intervju och analys av data har tillämpats för att ta reda på användargruppens preferenser och behov. Tillsammans med litteraturstudier och tidigare forskning, som omfattat läslighet, teknikinformation och kognition, har jag tagit fram ettgestaltningsförslag som är menat att gynna äldre personers hantering av läkemedel. Studien har resulterat i att placering av de olika textelementen, teckenstorleken, formuleringen av doseringsinstruktionen och isoleringseffekten haft en betydande roll för att användargruppen ska anse det kompletterande materialet som tydligt och begripligt. / Drug labels are important to be able to manage prescription drugs properly. Older people are the ones who, to the greatest extent, pick up and use prescription drugs. The Swedish Medical Products Agency currently has no guidelines or regulations regarding what the labels should look like. However, there are provisions for what information they should contain. The design of the labels is up to each pharmacy chain to make clear and understandable. Studies have shown that the labels are deficient in several different ways. The aim of this study is to create a complementary material to the drug labels, which clarifies the information by applying appropriate design factors. The idea is that the material should come from pharmacy chains and be given to the medicationuser as needed. The methods observation, interview and analysis of data have been applied to find out the user group's preferences and needs. Together with literature studies and previous research, which included legibility, technical information and cognition, I have developed a design proposal that is intended to benefit the medication management for older adults. The study has resulted in that the placement of the various text elements, the font size, the formulation of the dosing instruction and the isolation effect have had a significant role forthe user group to consider the supplementary material as clear and comprehensible.

Under hästtävlingar när många hästar från olika stall samlas är risken för smittspridning stor. Det finns mycket information om smittskydd för häst på nätet men den måste aktivt sökas upp. Genom att informera om smittskydd i samband med tävlingarna når man ut till många människor i en kontext som är en stor riskfaktor för smittspridning och verkar på så sätt för att ”förebygga bränder” i stället för att behöva ”släcka bränder. Den här studien syftar till att med hjälp av ett informationsdesignperspektiv ta fram gestaltningsförslag för hur arrangörer av hästtävlingar kan informera ryttare och medhjälpare, i olika situationer anslutna till tävlingssammanhanget, om smittskydd för häst. För att undersöka kontexten och användarnas behov har kvalitativa intervjuer och systematisk observation tillämpats. Resultaten av empiriska data tillsammans med teorier inom kognition och läran om retorik motiverar det informationssystem som studien resulterat i. Gestaltningsförslaget har provats ut genom kvalitativa intervjuer med användare och resultaten från utprovningarna tyder på att det kan vara gynnsamt att kombinera läran om retorik och teorier inom kognition för att informera om smittskydd för häst. / At horse competitions when many horses from different stables gather, the risk of spreading infections is big. There is a lot of information about infection control for horses online, but it must be actively sought. By informing about infection control in connection with the competitions, you reach out to many people in a context that is a major risk factor for the spread of infection and thus works to "prevent fires" instead of having to "put out fires. This study aims to use an information design perspective to produce design proposals for how organizers of horse competitions can inform riders and helpers, in different situations connected to the competition context, about infection control for horses. To examine the context and the needs of the users, qualitative interviews and systematic observation have been applied. The results of empirical data together with theories in cognition and the theory of rhetoric justify the information system that the study resulted in. The design proposal has been tested through qualitative interviews with users and the results from the tests suggest that it may be beneficial to combine the theory of rhetoric and theory in cognition to inform about infection control for horses.