Digitala marknadsplatser är digitala plattformar baserade på användargenererat innehåll. De är svåra att etablera då de huvudsakligen är beroende av användarens motivation och fria vilja att bidra med innehåll. Syftet med kandidatuppsatsen är att utforska och förvärva kunskap om användare av digitala marknadsplatsers perspektiv på den nuvarande utformningen av en digital marknadsplats. Målet med studien är att rekommendera designriktlinjer genom interaktionsdesign. Baserat på användares önskade egenskaper hos en förbättrad design av den digitala marknadsplatsen, som kan motivera användare att bidra med användargenererat innehåll. En kvalitativ ansats med en fenomenologisk forskningstradition har tillämpats för att besvara forskningsfrågorna, detta genom en gruppintervju med en fokusgrupp. Ett strategiskt urval görs, baserat på fem individer med tidigare kunskap om den digitala marknadsplatsen. För att analysera data tillämpas en tematisk analys, som sedan sammanställs i form av ett affinitetsdiagram. Self-determination Theory (SDT) tillsammans med en litteraturöversikt med fokus på områden inom marknadsplatser, användargenererat innehåll (UGC) och marknadsplatsdesign utgör en teoretisk ram som används för att förstå, tolka och diskutera forskningsresultaten. Forskningsresultaten visar att användare måste förses med enkla verktyg för att bidra med användargenererat innehåll. De känner sig också motiverade att bidra med innehåll när systemet består av ett gränssnitt med få steg, vilket gör det enkelt att interagera med andra användare. Genom att dela med sig av sina erfarenheter upplever användaren en känsla av samhörighet och gemenskap, vilket även ökar motivationen att bidra. Slutligen visar studien att anpassa designen av den digitala marknadsplatsen till specifika användare och deras behov, ökar användarens motivation att bidra med användargenererat innehåll. / Digital marketplaces are digital platforms based on user-generated content. They are difficult to be established as they mainly depend on users’ motivation and free will to contribute with content. Thus, the purpose of this bachelor thesis study is to explore and acquire knowledge about digital marketplace platform users’ perspectives of the current design of a digital marketplace platform. The aim of the bachelor thesis research is to recommend interaction design guidelines. Based on users’ desired characteristics of an improved design of the digital marketplace platform that could, subsequently, motivate users in contributing user-generated content. For the research, a qualitative approach with a phenomenological tradition is followed. The empirical data is collected through a focus group interview with five purposively selected participants that have previous knowledge of the digital marketplace platform. To analyze the data, a thematic analysis is applied, which is, then, compiled in the form of an affinity diagram. Self-Determination Theory (SDT) along with a literature review focusing on areas within marketplaces, user-generated content (UGC) and, marketplace design, formulate a theoretical framework that is used to understand, interpret and discuss the research findings. The research results show that users feel motivated to contribute content when simple tools are provided to them. Furthermore, users feel motivated to contribute content when the system consists of an interface with few steps, which enables easy interaction with other users and sharing of their experiences by giving them the feeling of belonging to a community. Finally, adapting the design of the digital marketplace platform to specific users and their needs inspires and increases the motivation of users to contribute with user-generated content.

No description available.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation. Undersökningen genomfördes på två IT-konsultföretag i Skåne, Sverige, där 63 IT-konsulter medverkade. Detta material analyserades sedan utifrån de teorier som tagits upp. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan IT-konsulternas upplevda organisationstillhörighet och autonom motivation, men att organisationstillhörighet inte är lika viktigt för externa IT-konsulter (arbetsplats på kundföretaget) som för interna IT-konsulter (arbetsplats på konsultföretaget). Resultatet bekräftar även att motivationen hos de interna IT-konsulterna var lägre än hos de externa IT-konsulterna. Vidare forskning behöver göras för att kunna öka förståelsen om sambandet mellan organisationstillhörighet och motivation inom IT-konsultbranschen; att ta in fler faktorer i sambandet, förslagsvis flexibilitet, och att undersöka vidare vilket av områdena som påverkar det andra. / The problem in focus in this thesis highlights the correlation between organizational commitment and autonomous motivation within the IT consulting business. Research within these areas has earlier mainly been conducted separated from each other, but recent research has aimed at merging the two areas together. In addition research within the consulting business has solely been made within temporary staffing agencies. Three hypotheses are developed and tested with a base in the correlation and the connection made with existing theories. The method used in the research was a survey consisting of questions regarding organizational commitment and autonomous motivation. The survey was conducted on two IT consulting firms in Skåne, Sweden, and a total of 63 IT consultants participated. The material was analyzed with regards to the existing theories. The results showed that there is a positive relationship between the IT consultants’ perceived organizational commitment and autonomous motivation, but that organizational commitment is not as important for external IT consultants (workplace at the client company) as for internal IT consultants (workplace at the consulting firm). The result also confirmed that the motivation of the internal IT consultants was lower than among the external IT consultants. Further research is needed to increase the knowledge regarding the correlation between organizational commitment and motivation within the IT consulting business; to include more factors in the correlation, flexibility as a suggestion, and to further research which area that affects the other area.

Syftet med studien var att utforska unga vuxnas uppfattningar om varför de började föreningsidrotta och varför de valde att hoppa av från föreningsidrotten. Vidare strävades utforska om det fanns några likheter eller kontraster mellan hur individer från en storstad kontra en tätort i Sverige upplever motiven bakom ingång till och avhopp från föreningsidrotten. Sex unga män mellan åldrarna 18-30 rekryterades utifrån en målstyrd, icke-sannolikhetsbaserad urvalsmetod. Kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna för att motta beskrivningar om deras upplevelser kring motiven bakom ingång till/avhopp från föreningsidrotten. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera och tematisera insamlad data för att kunna besvara på de formulerade forskningsfrågorna. Resultaten är i linje med tidigare forskning som visat att avhopp från föreningsidrotten är ett kombinerat resultat av yttre såväl som inre faktorer. Centrala teman kring motiv bakom ingång till föreningsidrott var gruppinflytande, intresse för idrott/idrotter, och bristande utbud av föreningsidrotter i närområdet. Kring motiv bakom avhopp från föreningsidrott framkom missnöje med tränare, andra prioriteringar, bristande samhörighet, andra intressen, för långa distanser till idrottsföreningar, idrottsskada och upplevd kompetensbrist som centrala teman. / The purpose of the study was to investigate young adults’ perceptions of why they started participating in organized sports, and why they chose to drop-out from organized sports. Additionally, the study sought to explore whether there were any similarities or contrasts between how individuals from a large city versus an urban area in Sweden experienced the motives behind entering and leaving organized sports. Six young men between the ages 18-30 were recruited based on a goal-oriented, non-probability sample method. Qualitative, semi-structured interviews were performed with the participants to receive descriptions of their experiences of their motives behind entering and leaving organized sports. A qualitative content analysis was used to analyze and thematize collected data in order to answer the formulated research questions. The results are in line with prior research which suggest that drop-out from organized sports is a combined result of external as well as internal factors. Central themes connected to the motives behind entrance into organized sports was group influence, interest in sports/sports, and lack of sportclubs in the local area. Connected to the motives behind drop-out from organized sports, dissatisfaction with the coach/coaches, other priorities, lack of fellowship, other interests, too long distances to sportclubs, sport injuries, and lack of perceived competence arose as central themes.

Det som ska undersökas i denna fallstudie är ifall visualisering av studerad tid kan öka motivationen hos en högskolestudent att studera på högskola. I denna uppsats definieras studietillfällen som schemalagda föreläsningar och övningar, eller självorganiserade studiepass. Kopplingen mellan motivation och visualisering av tid lagt på träning i gym har tidigare undersökts. Vi bygger vidare på det och undersöker ifall det finns ett liknande samband med mängden tid nedlagd på studier och motivationen att studera vid högre utbildning. Frågan är av intresse för främst utvecklare av lärplattformar, då ifall att fallstudiens resultat skulle tyda på att visualisering av tid nedlagt på studier orsakar en ökad motivation skulle det vara värdefullt att implementera i lärplattformar. Vidare, är frågan av intresse för studenter eftersom det skulle kunna öka deras studiemotivation. Fallstudien inleddes med att 28 studenters motivation mättes, för att få fram ett referensvärde. Därefter fick studenterna under en tvåveckorsperiod dagligen logga den tid de lagt på studier. Utöver det fick studenterna dagliga uppdateringar med stapeldiagram som visuellt representerade den loggade tid de dagligen lade ner på sina studier. Därefter mättes deras motivation återigen, som sedan jämfördes med den inledande mätningen. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad i två av de sju motivationsskalorna i “Academic Motivational Scale”, den inre motivationen att prestera och den yttre introjicerade motivationen. Detta styrker tidigare studier som visat en koppling mellan visualisering av en elevs nedlagda tid på avklarade moment och elevens prestation i skolan. / This case study aims to examine if a visualization of undergraduate students’ learning sessions can increase their motivation to study. Previous studies have shown that there is a correlation between motivation and visualization of time spent on, for example, training in gyms. Consequently, this case study aims to expand on this subject and examine if there is a similar correlation in time spent on studying and the motivation to study in higher educational settings. This question is mainly of interest for developers of learning management systems, such as online course platforms, since if the case study results show that there is an increase in motivation caused by a visualization of time spent studying it would be of value to implement in their learning management systems. Furthermore, this question is of interest for students since it could increase their motivation to study. The case study was initialised by measuring and evaluating 28 undergraduate students’ motivation, to calculate a reference value. The students were then asked to log their study sessions each day and they were given daily updates based on their loggings of their time spent studying during two weeks, with visual bar charts. The case study finished by re-evaluating the motivation of the students and comparing it to the initial measurement. The results showed that there was a significant difference in 2 of the 7 motivational categories of the employed “Academic Motivational Scale”, namely the intrinsic motivation towards accomplishment, and the extrinsic introjected motivation. This further validates previous studies which shows a connection between visualising a students total time spent on accomplished course modules.

Learning kanji (i.e., the Chinese characters utilized in the Japanese writing system) is unique for learners of Japanese who speak Chinese as their first language (L1) due to their ability to transfer their knowledge of L1 hanzi (i.e., the Chinese characters utilized in the Chinese writing system). The present study is a longitudinal investigation into the effects of affective variables and kanji growth on kanji learning utilizing the self-determination theory (SDT; Deci & Ryan, 1985, 2002). L1 Chinese learners of Japanese as a second language (L2) responded to a questionnaire designed to measure eleven affective variables and took kanji tests three times over one academic semester (N = 229-340). In addition, interviews were conducted with 12 participants to further explore the affective variables influencing kanji learning. The data were analyzed using univariate and multivariate latent growth modeling, multiple regression analyses, and path modeling to answer six research questions. The results showed that: (a) there were no associations between the initial affective status and the initial kanji proficiency; (b) intrinsic motivation and introjected regulation exerted significant positive and negative influences on short-term kanji growth, respectively; (c) growth in kanji proficiency did not cultivate intrinsic motivation, nor did intrinsic motivation lead to growth in kanji proficiency; (d) perceived competence was significantly associated with both the initial status of intrinsic motivation and changes in intrinsic motivation; (e) perceived competence was not associated with either the initial level or the development of kanji proficiency; (f) perceived competence positively affected four variables, intrinsic motivation, identified regulation, external regulation, and mastery goals; (g) perceived autonomy led to lower amotivation and higher intrinsic motivation, but caused lower external regulation; (h) peers' positive influences positively affected all six variables, cultivating higher intrinsic motivation, identified regulation, introjected regulation, external regulation, and mastery goals, as well as causing lower amotivation; (i) peers' negative influences led to lower identified regulation and higher amotivation, and higher introjected regulation, and; (j) attitudes toward L2 community/speakers did not influence any of the SDT kanji learning motivation and mastery goals. The results of the interview study revealed that (a) the participants felt various types of enjoyment in kanji learning, including intrinsic motivation-knowledge, intrinsic motivation-stimulation, and intrinsic motivation-accomplishment; (b) ideal L2 self guided intrinsic motivation; (c) introjected regulation was channeled by ought-to L2 self and feared L2 self, and; (d) feared L2 self was uniquely formulated as a result of the complex interactions of various factors such as pride as L1 hanzi knowledge holders and normative pressure from Chinese peers. Evidence gathered in research targeting English learners is not necessarily applicable to the learning and motivation for learning other languages. The present study contributes to a better understanding of the universality as well as the individuality of the roles of motivation in L2 learning. / Applied Linguistics

Motivation is vital to student learning. Previous research suggests that interactive digital textbooks may enhance students’ motivation in mathematics education. Nevertheless, this claim is not based on motivation theory. According to self-determination theory, the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness must be fulfilled to achieve intrinsic motivation. The present investigation utilizes a 17-item questionnaire to assess high school students’ sense of basic psychological needs when using interactive digital textbooks in mathematics. Moreover, the study investigates the relationship between these needs and emotional engagement, which reflects enjoyment and interest. Among the 74 students invited to participate, 63 returned the questionnaire. The results indicate that students’ senses of autonomy and relatedness were relatively high when using the e-book, whereas the sense of competence was low to moderate. Most notably, the e-book’s reward system only provided a moderate sense of progress. Emotional engagement correlated with autonomy (r=0.71, p<0.001), relatedness (r=0.63, p<0.001) and weakly to competence (r=0.39, p=0.003). The e-book’s reward system did not contribute to the weak association between competence to emotional engagement. The study provides new insights on interactive digital textbooks and motivation, that are based on motivation theory. However, the present sample is small, limiting the result’s generalizability. Larger studies are therefore encouraged to validate and further expand on the results.

Syftet med studien var att undersöka a) om behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare b) om behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet hos unga elitsatsande lagidrottare. Studien har en kvantitativ longitudinell design och insamling av data skedde via digitala enkäter. Antalet deltagare som deltog vid båda mättillfällena inkluderades i studien, vilket var 71 idrottare. Samtliga deltagare utövade lagidrott och studerade på Nationellt godkända idrottsutbildningar. Baserat på tidigare forskning och Self-Determination Theory ställdes två hypoteser 1) behovstillfredsställelse medierar relationen mellan ett autonomistödjande ledarskap och idrottslig utbrändhet och 2) behovsfrustration medierar relationen mellan ett kontrollerande ledarskap och idrottslig utbrändhet. Hypoteserna bekräftades med hjälp av två genomförda medieringsanalyser. Resultatet stödjer tidigare forskning och teori, samt belyser vikten av ett autonomistödjande ledarskap för att genom behovstillfredsställelse kunna bidra till lägre nivåer av idrottslig utbrändhet. / The aim of the study was to investigate a) if basic need satisfaction mediates the relationship between autonomy-supportive leadership and athlete burnout in young elite team athletes, and b) if basic need thwarting mediates the relationship between controlling leadership and athlete burnout in young elite team athletes. The study used a quantitative longitudinal design and data collection took place via digital surveys. The number of participants who took part in both measurement occasions was included in the study, which was 71 athletes. All participants played team sports and studied at Nationally approved sport education. Based on previous research and Self-Determination Theory, two hypotheses were formulated 1) need satisfaction mediates the relationship between an autonomy-supportive leadership and athlete burnout and 2) need thwarting mediates the relationship between a controlling leadership and athlete burnout. The hypotheses were confirmed with the help of two conducted mediation analysis. The result supports previous research and theory and highlights the importance of an autonomy-supportive leadership in order to contribute to lower levels of athlete burnout through need satisfaction.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien var att undersöka vilken typ av motivation, utifrån självbestämmandeteorin, som människor drivs av gällande träning på gym, och hur detta förhåller sig beroende på träningserfarenhet, kön och ålder. Tre frågeställningar har undersökts, vilka motivationstyper skattas högst hos gymtränande vuxna och föreligger skillnader mellan kön och ålder? Förekommer samband mellan träningserfarenhet och olika motivationstyper? Skiljer sig dessa samband beroende på kön och ålder?  Metod  Studien utgick från en kvantitativ tvärsnittsdesign med en enkätundersökning. Enkäten var indelad i två delar där den första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade bland annat frågor om ålder, kön samt fysisk aktivitetsnivå och antal år på gym. I den andra delen används enkäten “The Behavioural Regulation In Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data sammanställdes och analyserades i statistikprogrammet Jamovi.  Resultat  N=389 deltog i studien. Resultaten visade att identifierad- och inre reglering var främst förekommande. Inre reglering var starkast sammankopplat med träningserfarenhet. Kvinnor skattade identifierad reglering högre än män och yngre skattade introjicerad reglering högre medan äldre skattade identifierad reglering högre. Utöver det verkade kön och ålder ha en mindre betydande roll för hur sambanden mellan träningserfarenhet och motivationstyp såg ut.  Slutsats  Den självbestämmande moitvationen ökar med träningsvana. Kön och ålder hade mindre inverkan. Identifierad reglering var den enda motivationstypen som visar samband mellan ålderskillnader och träningserfarenhet. Gymtränade vuxna skattade identiferad reglering och inre reglering högst. Kvinnors morivation styrdes mer av identifierad reglering än män. Hos de yngre skattades introjicerad reglering och intergrerad reglering högre än hos de äldre, som styrs i större utstäckning av identifierad reglering. / Aim:  The aim of the study was to investigate what types of motivation, based on self-determination theory, drive people to exercise at the gym, and how this relates to training experience, gender, and age. Three research questions were investigated, which motivation types are most highly rated by gym-going adults, and are there any differences between genders and ages? Are there any correlations between training experience and different types of motivation? Do these correlations differ depending on gender and age?  Method:  The study used a quantitative cross-sectional design with a survey. The survey was divided into two parts. The first part consisted of background questions, including age, gender, physical activity level, and number of years at the gym. The second part used the "Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data was collected and analyzed using the Jamovi statistical program.  Results:  N=389 participants took part in the study. The results showed that identified and internal regulation were the most prevalent. Internal regulation was most strongly associated with training experience. Women rated identified regulation higher than men and younger participants rated introjected regulation higher while older participants rated identified regulation higher. In addition, gender and age seemed to have a less significant role in how the relationships between training experience and motivation type looked like.  Conclusion:  Self-determined motivation increases with training experience. Gender and age had a smaller impact. Identified regulation was the only type of motivation that showed a correlation between age differences and training experience. Gym-going adults rated identified regulation and internal regulation the highest. Women's motivation was more driven by identified regulation than men's. Among younger people, introjected regulation and integrated regulation were rated higher than among older people, who were more driven by identified regulation.

Den aktuella motivationssänkningen för matematikämnet hos elever i Sverige är oroväckande eftersom forskning visar att motivation spelar en avgörande roll för skolprestation och välbefinnande. Studien bygger på självbestämmandeteorin som betonar att elevers motivation är avhängig deras känsla av autonomi i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra med exempel på hur lärare kan utforma autonomistödjande matematikundervisning som verkar motivationsfrämjande. I ett kvasiexperiment, med interventions- och kontrollgrupp, undersöks hur elevers inre motivation påverkas av lärare som instruerats i den autonomistödjande undervisningsstrategin ”meningsfulla motiveringar”. Effekten av studiens intervention mättes genom en enkät som besvarades av 90 lågstadieelever i årskurs två och tre. Resultaten indikerar att interventionen inte resulterar i ökad inre motivation hos eleverna. I diskussionen presenteras flera förklaringar till resultaten, inklusive att interventionen endast omfattade en strategi. Slutsatsen pekar på vikten av att kombinera flera autonomistödjande strategier, där lärare kan använda studiens exempel på meningsfulla motiveringar som inspiration för framtida undervisningspraxis.