Den aktuella motivationssänkningen för matematikämnet hos elever i Sverige är oroväckande eftersom forskning visar att motivation spelar en avgörande roll för skolprestation och välbefinnande. Studien bygger på självbestämmandeteorin som betonar att elevers motivation är avhängig deras känsla av autonomi i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra med exempel på hur lärare kan utforma autonomistödjande matematikundervisning som verkar motivationsfrämjande. I ett kvasiexperiment, med interventions- och kontrollgrupp, undersöks hur elevers inre motivation påverkas av lärare som instruerats i den autonomistödjande undervisningsstrategin ”meningsfulla motiveringar”. Effekten av studiens intervention mättes genom en enkät som besvarades av 90 lågstadieelever i årskurs två och tre. Resultaten indikerar att interventionen inte resulterar i ökad inre motivation hos eleverna. I diskussionen presenteras flera förklaringar till resultaten, inklusive att interventionen endast omfattade en strategi. Slutsatsen pekar på vikten av att kombinera flera autonomistödjande strategier, där lärare kan använda studiens exempel på meningsfulla motiveringar som inspiration för framtida undervisningspraxis.

[pt] O estudo da motivação do estudante de ensino médio tem ganhado notável relevância em busca do bem-estar desses alunos e de uma aprendizagem mais eficiente, como forma de enfrentamento das altas taxas de evasão escolar nesta última etapa da educação básica brasileira. Diversos atores podem influenciar no florescimento humano dos indivíduos, especialmente a família que, por meio de suas práticas, se torna causa de colaboração ou de transtorno para a motivação do adolescente. Esta pesquisa teve como objetivo geral investigar as relações entre os estilos parentais e a motivação do aluno do ensino médio. Para tal, recorreu-se ao aporte teórico dos Estilos Parentais de Maccoby e Martin e da Teoria da Autodeterminação de Deci e Ryan. O trabalho se dividiu em duas etapas, utilizando métodos mistos. Na primeira etapa, de contorno qualitativo, foram coletadas entrevistas abertas de 41 estudantes de uma escola federal do Rio de Janeiro, cujo objetivo foi realizar um levantamento inicial das percepções dos estudantes acerca das razões que os levam a estudar e ir para escola, de tal modo que este estudo exploratório pudesse subsidiar a construção de uma escala de motivação para alunos do ensino médio. Embora tenha sido verificado que a maioria das categorias encontradas eram intercambiáveis, identificou-se categorias específicas para cada pergunta. Esses dados revelam que, apesar de a maior parte dos motivos ser semelhante, existem particularidades motivacionais que precisam ser avaliadas dentro do seu contexto específico. A segunda etapa, de cunho quantitativo, consistiu na aplicação de três escalas psicométricas em uma amostra de 818 estudantes fluminenses. O primeiro instrumento utilizado, denominado de Escala de Motivação para Estudar no Ensino Médio, foi desenvolvida, ao longo deste trabalho, com base nos resultados da primeira etapa. A análise fatorial exploratória empregada revelou um modelo tridimensional, agrupando a nova estrutura em 31 itens, de modo que o tipo de motivação que obteve a maior média por item foi a controlada, seguida da autônoma e figurando a desmotivação com a menor média. Novos ajustes foram sugeridos para aperfeiçoar a estrutura do modelo, como apontado pela análise fatorial confirmatória. A segunda escala, Medida de Motivação para Aprendizagem no Ensino Técnico Profissional, foi usada também para avaliar a motivação desses alunos, tendo como enfoque aspectos que levam os estudantes para ir à escola. A análise da média por dimensões verificou que a maior pontuação foi da motivação identificada, enquanto, a desmotivação notabilizou-se com a menor média. A terceira escala aplicada foi o Instrumento para Avaliar Responsividade e Exigência Parental Percebidas na Adolescência. Foi observado que as dimensões de exigência e responsividade das mães e dos pais têm o potencial de influenciar na motivação dos filhos, ainda que de forma fraca ou moderada. Em relação aos estilos de parentalidade, a pesquisa constatou que mães e pais autoritativos favorecem uma motivação mais autônoma, em seus filhos; mães autoritárias têm uma propensão maior a ter filhos com motivação controlada; e mães e pais negligentes tendem a ter filhos desmotivados. Da síntese desses resultados, pode-se concluir que práticas parentais com maior nível de responsividade e exigência são mais benéficas para a motivação dos adolescentes, do que práticas que tenham nível alto de exigência, mas baixo em responsividade. As piores práticas podem ser consideradas aquelas que tenham um nível baixo para essas duas dimensões. / [en] The study of high school students motivation has gained remarkable relevance in the pursuit of their well-being and more efficient learning, as a way to address the high truancy rates in this final stage of Brazilian basic education. Several actors can influence the flourishing of individuals, especially the family, which, through its practices, becomes a source of collaboration or disruption to adolescent motivation. This research aimed to investigate the relationships between parenting styles and high school students motivation. To do so, we relied on the theoretical framework of Maccoby and Martin s Parenting Styles and Deci and Ryan s Self-Determination Theory. The work was divided into two stages, using mixed methods. In the first stage, of qualitative assessment, open interviews were performed with 41 students from a federal school in Rio de Janeiro. The objective was to do an initial assessment about students perceptions of the reasons that lead them to study and go to school, in such a way that this exploratory study could contribute to the construction of a motivation scale for high school students. Although it was observed that most of the categories found were interchangeable, specific categories were identified for each question. These data reveal that, despite most motivations being similar, there are motivational particularities that need to be evaluated within their specific context. The second, of quantitative assessment, consisted of applying three psychometric scales to a sample of 818 students from Rio de Janeiro. The first instrument used, called the High School Study Motivation Scale, was developed, throughout this work, based on the results of the first stage. The exploratory factorial analysis employed revealed a threedimensional model, grouping the new structure into 31 items, so that the type of motivation that obtained the highest average per item was controlled, followed by autonomous and demotivation appearing with the lowest average. New adjustments were suggested to refine the structure of the model, as pointed out by the confirmatory factorial analysis. The second scale, Measure of Motivation for Learning in Technical and Vocational Education, was also used to evaluate the motivation of these students, focusing on aspects that motivate students to go to school. The analysis of the avarage by dimensions found that the highest score was identified motivation, while demotivation stood out with the lowest average. The third scale applied was Instrument to Assess Perceived Parental Responsiveness and Demand in Adolescence. It was observed that both maternal and paternal demand and responsiveness dimensions have the potential to influence children s motivation, even though weakly or moderately. Regarding parenting styles, the research found that authoritative mothers and fathers promote more autonomous motivation in their children, authoritarian mothers tend to have children with controlled motivation, and neglectful mothers and fathers usually have demotivated children. From the synthesis of these results, it can be concluded that parenting practices with a higher level of responsiveness and demand are more beneficial for adolescent motivation than practices that have a high level of demand but low responsiveness. The worst practices can be considered those that have a low level for these two dimensions.

Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter.  Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft. / The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

På grund av uppmaning från EU-kommissionen tillfördes nya bestämmelser i Arbetstidslagen (1982:673) för att anpassas de skyddsregler som finns om minsta dygnsvila i EU:s arbetstidsdirektiv är att en fastställd viloperiod kan påverka sjukvårdspersonalens stress inför att nå sömn efter ett kvällspass positivt. Däremot visar det sig att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila inte är en garanti för att sjukvårdspersonalens återhämtning ökar. Sjukvårdspersonalen upplever att bestämmelsen om elva timmars dygnsvila har skapat förändringar som orsakat ökad stress, ökad arbetsbelastning, brist på återhämtning och sämre balans mellan deras arbets- och privatliv. Det är därav möjligt att se lagen kunna ge upphov till likvärdiga hälsorisker som den syftar att förebygga. Reglerna av bestämmelsen påverkar sjukvårdspersonalen möjlighet att fylla deras privatliv med meningsfulla saker samt nå återhämtning. Till förs resonemang om att det inte är få timmar mellan arbetspassen som upplevs vara den största påverkan för deras återhämtning, utan att det är bristande flexibilitet och fler antal arbetspass i följd. Avslutningsvis framförs en sammanfattande diskussion av studiens resultat följt av förslag på framtida forskning

Syftet med studien är att få ökad kunskap om elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa och om hur lärare kan främja elevers deltagande. Detta med utgångspunkt i självbestämmande teorin (SDT) för att nå en förståelse om elevernas deltagande. Studien har utgått från inre och yttre motivation och de grundläggande behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Metoden som användes i uppsatsen är kvantitativ metod i form av enkät. Studien utfördes på niondeklassare på två skolor i Värmland. I databearbetningen utgår analysen från den skapade rapporten i Survey & Report och elevernas fria textsvar. Resultatet visade att majoriteten av eleverna deltar i ämnet idrott och hälsa. De deltar för att det är kul och för att de vill ha betyg. Sömn och träning visade sig vara faktorer som kan påverka elevernas deltagande. Resultatet visade även att eleverna anser att lärarna borde ha mer variation i undervisningen och att eleverna ska få bestämma mer. Slutsatserna blir att elevernas deltagande påverkas av inre och yttre motivation, där betyg verkar vara en viktig faktor till varför eleverna deltar. Lärare behöver bli bättre på att tillgodose elevernas behov av kompetens, tillhörighet och autonomi för att lyckas öka deltagandet i ämnet idrott och hälsa. / The purpose of the study is to gain increased knowledge about student participation in the subject of sports and health and about how teachers can promote student participation. This is based on self-determination theory (SDT) to gain an understanding of student participation. The study has been based on internal and external motivation as well as the basic needs competence, belonging and autonomy. The method used in the essay is a quantitative method in the form of a survey. The study was conducted on ninth graders at two schools in Värmland. In data processing, the analysis is based on the report created in Survey & Report and the students' free text responses. The result showed that most of students participate in the subject of sports and health. They participate because it's fun and because they want grades. Sleep and exercise were found to be factors that can affect student participation. The results also showed that the students believe that the teachers should have more variety in the teaching and that the students should be allowed to decide more. The conclusions are that students' participation is affected by internal and external motivation, where grades seem to be an important factor in why students participate. Teachers needs to get better at meeting the students' needs of competence, belonging and autonomy to succeed in increasing participation in the subject of sports and health.

Äldreomsorgen har står inför ökade utmaningar att rekrytera omvårdnadspersonal och deras chefer. Studien syftade till att undersöka hur äldreomsorgschefer och deras arbete framställs i platsannonser för sagda tjänst. Frågeställningarna berörde framställningen av den lämpliga kandidaten, den kommande tjänsten samt vilka faktorer som användes för att locka och rekrytera äldreomsorgschefer. Studien är en kvalitativ dokumentstudie inom vilken en summativ innehållsanalys gjorts av det empiriska materialet. Motivationsteori och självbestämmandeteori utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade att arbetsgivarna uppvisar en god förståelse för motivationsfrämjande insatser för äldreomsorgschefer men även att de förmåner och fördelar som erbjuds, inte är utformade för de kandidater som eftersöks. Arbetsgivarna tenderade även att betona chefens autonomi samtidigt som arbetet beskrivs som reglerat och med höga krav på måluppfyllelse. / Elderly care is facing increased challenges in recruiting nursing staff and their managers. The study aimed to investigate how managers in elderly care and their work are portrayed in job advertisements for such positions. The research questions addressed the portrayal of the suitable candidate, the upcoming position, and the factors used to attract and recruit managers in elderly care. The study is a qualitative document analysis in which a summative content analysis was conducted on the empirical material. Motivation theory and self-determination theory constituted the theoretical framework of the study. The results showed that employers demonstrate a good understanding of motivation-promoting efforts for managers in elderly care, but also that the benefits and advantages offered are not tailored to the sought-after candidates. Employers also tended to emphasize the autonomy of the manager while describing the work as regulated and with high demands for goal achievement.

Vi har under 2023 sett flertalet av våra kollegor kämpa med utmattningsproblem. Vid ett av Skaraborgs regementes utbildningskompanier har en tredjedel av officerarna uppvisat stressymptom. Syftet med den här uppsatsen är att förstå vad som orsakar långvarig stress hos officerare vid Skaraborgs regemente. Då vi försökt förstå individers upplevelser har vi valt en hermeneutisk positionering och en induktiv, kvalitativ ansats. Vi har samtalat med sju officerare som har eller har haft utmattningsproblem. Samtalen har sedan analyserats genom Informed grounded theory. Vi har även samtalat med några befattningshavare för att få en karta över utmattningsproblem inom Försvarsmakten. Dessa samtal har genomgått en enklare innehållsanalys. Den bild som efter detta växt fram bygger på fem teman som till del går i varandra och ger ett sjätte tema som är stressens konsekvens. Förutsättningar är de förutsättningar officeren har med sig och får av arbetsgivaren att göra sitt jobb och möjligheter att återhämta. Krav som visar hur kraven från arbete, privatliv och inte minst de krav individen skapar själv påverkar. Ambition som handlar om officerens egna krav och förväntningar på sig själv. Kunskap om problemet innefattar officerens kunskap om långvarig stress, utmattningsproblem och hur återhämtning fungerar. Struktur som belyser hur god struktur fördröjer problem och är nödvändigt för att komma tillbaka efter utmattningsproblem. Dessa ledde till Konsekvenser som innefattar de symptom och reaktioner som skapat det lidande våra respondenter öppet beskriver. Konsekvenserna är det som är själva anledningen till vårt syfte. Vi har i vårt arbete kommit fram till följande slutsatser: •Utmattningsproblem hos officeren skapas i spänningen mellan bristande förutsättningar och för hög egen ambition. •Avsaknad av stöd när officeren får bristande förutsättningar och har hög ambition accelererar utmattningsprocessen. •En otillräcklig struktur i arbete och privatliv ökar effekten av komplexitet och hög belastning, minskar känslan av kompetens och påskyndar på så vis utmattningsprocessen. •Hela livet, både arbetslivet och privatlivet samverkar till att fylla bägaren. •Bristande kunskap om utmattningsproblem och återhämtning eller att inte ta ansvar för återhämtning ger mindre motståndskraft och allvarligare konsekvenser. •Det saknas en karta över utmattningsproblem i Försvarsmakten. / During 2023 we have seen several of our colleagues struggle with exhaustion problems. At one of the training companies at the Skaraborg regiment of the Swedish army one third off the Officers and Noncommissioned officers (NCOs) exhibit clear symptoms of stress. The purpose of this thesis is to understand what causes cumulative stress in officers and NCOs at the Skaraborg regiment. We have tried to understand the experience of individuals. Therefore, we have chosen a hermeneutic paradigm and an inductive qualitative approach. We have elected to converse with seven officers and NCOs who have or have had exhaustion problems. The conversations have been analyzed through Informed grounded theory. The emerging picture rests on five themes who partially intersect and consequently produce a sixth. Conditions are the conditions the individual bring with them and the conditions they get from the employer to do their job and recover. Demands which demonstrates how the demands from work, their personal life and not least the demands the individual creates for themselves. Ambition which describes the demands and expectations the individual imposes on themselves. Knowledge of the problem contains the individual’s knowledge of cumulative stress, problems of exhaustion and how recovery works. Structure which illuminates how a good structure in work and personal life delay stress related problems. How structure is necessary to recover after exhaustion problems. These themes all lead to Consequences which comprises of those symptoms and reactions to stress which creates the suffering our respondents have so openly described. The consequences which are the reason of our purpose. We have reached the following conclusions: •Exhaustion problems in officers and NCOs are created in the tension between deficient conditions and individual ambition. •The lack of support when individuals have deficient conditions, and a high ambition accelerates the exhaustion process. •A deficient structure in work life and personal life increases the effect of complexity and high task load. It reduces the feeling of accomplishment and so doing hastens the exhaustion process. •Life as a whole, both work life and personal life conspire to create exhaustion problems. •Lack of knowledge of exhaustion problems and recovery or not applying existing knowledge reduces resistance and aggravates consequences. •There is no map of exhaustion problems in the Swedish armed forces.

Leaders engaging in controlling leadership behaviours (CLB) has been connected to followers perceiving their basic needs thwarted. However, little research has been made in the organizational field to understand the implications of controlling leadership behaviours for employee well-being. The present study aimed to clarify this relation through understanding controlling leadership behaviours’ influence on employee health, as well as investigate the impact of both leader and employee gender on employees’ perception of  controlling leadership behaviours. A sample of 818 employees, representing the Swedish labour market, completed a questionnaire including measures of perceived controlling leadership behaviours and well-being in terms of self-rated health, burnout, self-rated job satisfaction and vigour. Results confirmed the notion that leaders’ controlling leadership behaviours, like other negative leadership behaviours, is associated with lowered well-being. Results also indicate that male employees perceive male leaders as more controlling than female employees do, while female leaders are perceived as equally controlling by both male and female employees. The gender of leaders exhibiting controlling leadership behaviours seem to have no association with employee well-being. The implications of gender on controlling leadership behaviours is still a question unanswered. Future studies should therefore continue exploring both leader and employee gender influence on CLB. / Ledare som använder sig av kontrollerande ledarskapsbeteenden har visat sig underminera basala psykologiska behov hos sina följare. Trots detta saknas det forskning på hur chefers kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställda. Denna studie syftade till att klargöra hur kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställdas hälsa, och undersöka hur såväl anställdas kön och chefens kön påverkar de anställdas uppfattning av chefens kontrollerande ledarskapsbeteenden. Ett randomiserat urval på 818 arbetstagare svarade på frågor om uppfattat kontrollerande ledarskapsbeteenden hos sin chef och självskattad hälsa i termer av självskattad hälsa, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och arbetsenergi. Resultaten bekräftade att kontrollerande ledarskapsbeteenden hos chefer är relaterat till sämre hälsa och arbetsprestation hos de anställda, samt ökar viljan att sluta. Manliga anställda uppfattar manliga chefer som mer kontrollerande jämfört med sina kvinnliga kollegor, medan kvinnliga chefer uppfattas lika kontrollerande av både manliga som kvinnliga anställda. Den kontrollerande chefens könstillhörighet var inte associerat med anställdas mående. Hur könsaspekter påverkar kontrollerande ledarskapsbeteenden är fortfarande inte klarlagt. Framtida studier bör därför fortsätta undersöka hur både chefens och den anställdas kön influerar CLB.

Motivation beskrivs som ett tillstånd som förklarar vilken benägenhet individen har att handla i en specifik situation. För att en individ ska ta ett beslut att studera på universitet eller högskola krävs det att denne är motiverad att göra detta. Motivation kan delas in i typerna, inre och yttre motivation. En ytterligare indelning kan göras i sex motivationsfaktorer; to know, toward accomplishment, to experience stimulation samt identified, introjected och external regulation. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som påverkar en individs val att studera på universitetet, och om motivationsfaktorerna i sin tur påverkar prestationen. Även eventuella skillnader mellan könen och mellan filosofisk och teknisk fakultet undersöktes. Data samlades in via en webbenkät, baserad på Academic Motivation Scale (Vallerand et al., 1992), där deltagarna fick skatta till vilken grad de ansåg sig ha motiverats av respektive påstående, i sitt val att studera. Resultatet visade att yttre motivationsfaktorer hade störst påverkan på valet att studera, där introjected regulation var den mest betydande motivationsfaktorn. För motivationsfaktorer och prestation noterades inget samband, förutom för faktorn to know. Ingen interaktion noterades mellan motivation och biologiskt kön eller fakultet. Kvinnor var dock mer motiverade än männen. / Motivation is described as a state that explains the propensity of the individual to act in a specific situation. In order for an individual to make a decision to study at university, he or she must be motivated to do so. Motivation can be divided into two types, internal and external motivation. An additional division can be made into six motivational factors; to know, towards achievement, to experience stimulation, identified, introjected and external regulation. The purpose of this study was to investigate wich motivational factors that influence an individual's choice to study at the university, and if this in turn affects performance. Possible differences between the sexes and between the Faculty of Philosophy and Engineering were also investigated. Data was collected via a web-based survey based on the Academic Motivation Scale (Vallerand et al.,1992), where the participants were asked to estimate to what extent they considered themselves motivated by each claim, in their choice to study. The result showed that external motivational factors had the greatest impact on the decision to study, where introjected regulation was the most significant motivational factor. For motivational factors and performance no relation was noted, except for the factor to know. No interaction was noted between motivation and biological gender or the faculties. However, women were more motivated than men.

The task manager Habitica was studied to explain 1) How Habitica motivates by satisfying the psychological needs identified by SDT and 2) Why users keep using Habitica. Based on theories of gamification, motivation and the theoretical framework METUX an interview study was conducted with 10 participants followed by a thematic analysis. Personalization, avatars, responsibility toward party members and different rewards were identified as motivating factors. However, some participants experienced the opposite with some of the factors mentioned. The motivating factors identified by the study could be connected to one or more psychological needs, based on the theoretical framework of the study. More research is necessary to determine if the findings apply to other settings outside of the context of the study. / Uppgiftshanteraren Habitica studerades för att svara på: 1) Hur tjänsten motiverar genom att tillfredsställa psykologiska behov från SDT och 2) Varför användare fortsätter att använda Habitica. Studien utgick från teorier om gamification, motivation och ramverket METUX. En intervjustudie utfördes med tio användare varpå en tematisk analys utfördes. Personlig anpassning, avatarer, socialt ansvar och olika belöningar identifierades som motiverande faktorer. Däremot hade vissa av dessa faktorer motsatt effekt i vissa fall. Motiverande faktorer som identifierats genom studien kunde kopplas till ett eller flera psykologiska behov. Dessa kopplingar gjordes utifrån studiens teoretiska ramverk. Mer forskning behövs för att avgöra om den här studiens fynd gör sig gällande i andra kontexter och i ett större sammanhang.