I denna studie undersöks följderna av en revisionsrapport kring det kommunala uppföljningsansvaret i Stockholms stad. I rapporten, som är från 2009, ger stadens revisorer rekommendationer för hur arbetet med att följa upp ungdomar 16-19 år kan effektiviseras. Revisorerna anser bland annat att kommunstyrelsen bör utarbeta ett förslag till kommunfullmäktige om hur innebörden av det kommunala uppföljningsansvaret kan förtydligas. Revisorerna påpekar vidare att det finns behov av att utveckla samverkansformer mellan olika aktörer för att ungdomarna ska kunna erbjudas mer än enbart utbildning. Detta är vad ungdomarna i dagsläget erbjuds, genom Gymnasieslussen, men ingen söker aktivt upp de individer som tackar nej till utbildning eller inte nås. Studiens resultat visar att kommunstyrelsen inte följt revisorernas rekommendation om att ge fullmäktige underlag för ett förtydligande. Vidare framkommer att det kommunala uppföljningsansvaret från och med 1 januari 2011 överförts till den nystartade Arbetsmarknadsnämnden. Vilka följder detta får för arbetet med ungdomarna, om det innebär några förändringar eller förbättringar enligt revisionens rekommendationer, ger studien inte svar på då ansvariga politiker valt att inte medverka. Genom intervjuer med två borgarrådssekreterare framkommer att det saknas målformuleringar och visioner för arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret. Det finns heller inga resurser avsatta för arbetet i stadens budget 2011-2013. / This study examines the impact of an audit on the responsibility of municipal monitoring in the city of Stockholm. The report, which dates from 2009, gives the city auditor’s recommendations for how the process of following up youths between the ages of 16-19 can be streamlined. The auditor’s consider among other things that the city should prepare a proposal for the city council about the meaning of the municipal monitoring responsibility and how it can be better clarified. The auditor’s also observed that there is a need to develop forms of collaboration between the participants so that the youths could be offered more than just education. This is what the youths are currently being offered by Gymnasieslussen, however no one is actively searching out those individuals who either turn down the education or were not possible to contact. The results of this study demonstrate that the city has not complied with the auditor’s recommendation to give the council the foundation for a clarification. Furthermore, it appears that the responsibility of municipal monitoring was transferred from January 1, 2011 to the newly created Labour Council. The study does not answer questions as to what effects this has on the working with youths and it is unclear if changes and improvements could occur in accordance with the audit recommendations. Interviews which were conducted with two vice-Mayors found that a lack of goal formulation and vision exists regarding the responsibility of municipal monitoring. In addition there are no resources allocated for such work in the city’s budget from 2011-2013.

Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title: The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires. Keywords / Nyckelord Evidence based social work, families/children in social care, knowledge, competence, protective and risk factors and social service. Evidensbaserad praktik, familjebehandling, familjer/barn i socialtjänsten, kunskap,kompetens, tidiga insatser och risk och skyddsfaktorer.

Abstract Authors: Carolina Magnusson and Johanna Magnusson Title:  The balance between research and practice. A study of family therapist’s knowledge retrieval and the application of evidence-based practice. Supervisor: Jan Petersson Assessor: Peter Hultgren During our research we discovered that a very small amount of research had been conducted about the effect of the social services. It inspired us to fulfill this study. The aim of the study is to describe and analyze what knowledge family therapists in two Swedish municipalities use in family therapy work. We were also interested in which methods they consider having the best effect for social services. Our data collection consisted of qualitative semi-structured interviews conducted with family therapists in two Swedish municipalities. Our primary focus of the study has been the meeting that is taking shape within the family treatment and which components are key elements. Based on the results we have also been able to draw conclusions about how the function of the social services family therapy can be improved and how the work process is characterized by an evidence-based practice. We discovered that family therapist’s knowledge acquisition was extremely haphazard and not on a systematic basis, which the evidence-based model requires.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogers erfarenheter och upplevelser av språkutvecklande undervisning i grundskolans yngre åldrar ligger till grund för studien och analyseras med en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts på fyra skolor med tio pedagoger som undervisar från förskoleklass till och med årskurs tre. Data till studien har erhållits genom halvstrukturerade intervjuer med tillgång till öppna svarsalternativ.   Resultatet visar att de tio pedagogerna har liknande positiva upplevelser av språkstimulerande och språkutvecklande metoder som exempelvis Bornholmsmodellen och genrepedagogik. Dock skilde sig arbetsgången åt och det har vid analys uppkommit intressanta likheter och skillnader gällande val av metoder och material, vilka kan förmodas härröra till pedagogernas utbildning.   Aktuell forskning behandlar i huvudsak andraspråkselevers språkutveckling. Slutsatsen av vår studie är dock att ett språkutvecklande arbetssätt inte gynnar enbart andraspråkselever. Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar språkutvecklingen och därmed även kunskapsutvecklingen för samtliga elever i dagens skola.

Syftet med den här studien är att redogöra för olika läsinlärningsmetoder samt att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring de metoder de anser sig använda. För att ta reda på detta används kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i årskurs 1–3. Studien redogör för en litteraturgenomgång vad gäller läsning och läsinlärningsmetoder. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett sociokulturellt perspektiv då intentionen är att dels belysa pedagogernas arbete men också sätta det i ett sammanhang och öka kunskapen kring just metoderna som pedagogerna menar att de använder. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier som framkommit genom meningskoncentrering av intervjuerna. Här sammanfattas pedagogernas svar utifrån, Inledande läsinlärningsarbete, Läsinlärningsmetoder, Bedömning och Stöd och utmaningar. I mina slutsatser framkommer att de metoder jag redogör för i avsnittet Forsknings- och litteraturgenomgång i stort sett överensstämmer med de som pedagogerna uppger sig använda. Pedagogerna berättar om sin beredskap för hur de bemöter sina elever och utifrån det drar jag slutsatsen att pedagoger behöver stor kunskap och erfarenhet för att lyckas i sitt uppdrag att utveckla läsande elever. / The purpose of this study is to describe different reading learning methods as well as study how active educators reason about the methods they consider using. To find out, qualitative interviews are used with educators working in grades 1-3. The study describes a literature review regarding reading and reading methods. My theoretical point of departure has been a socio-cultural perspective, as the intention is to illuminate the work of the educators, but also to put it in context and to increase the knowledge about the methods the educators believe they use. The results are reported on the basis of four categories that have been identified by the focus of the interviews. Here, the teachers' answers are summarized, Initial Reading Learning, Reading Learning Methods, Assessment and Support and Challenges. In my conclusions it appears that the methods I describe in the section Research and Literature review are broadly consistent with those used by the educators. The educators tell us about their readiness for responding to their students, and on this basis, I conclude that educators need great knowledge and experience to succeed in their task of developing reading students.

In 2019, Sweden passed a new law to guarantee that children in need of special education are discovered early on and receive early interventions. The aim of this study is to deepen the knowledge of how teachers in preschool classes thinks about, and works with, step 2 and 3 in the guarantee for early interventions. These steps involve analyzing test results, deciding whether interventions are needed with the cooperation of a special needs teacher/special education teacher and, if interventions are necessary, deciding and planning adequate interventions with the cooperation of a special needs teacher/special education teacher. The chosen method for this study is qualitative semi-structured interviews with eight preschool class teachers. Results showed that the preschool class teachers’ subject knowledge and attitude towards interventions in preschool class are possible determining factors for how they analyze test results as well as how they decide and plan interventions. Furthermore, the cooperation between preschool class teachers and special needs teachers/special education teachers is characterized by ongoing and spontaneous meetings and is ultimately perceived as valuable. This value lies in removing various obstacles in teaching situations and obtaining pointers on materials and teaching methods.

Statens fastighetsverk (SFV) är en förvaltarmyndighet som har i uppdrag att förvalta, vårda och utveckla det statliga kulturhistoriska arvet. SFV är i dagsläget inne en utvecklingsprocess efter att en omorganisation har ägt rum. Ett av utvecklingsområdena är byggprojekt inom fastighetsutveckling och där projektprocessen är under pågående utredning. Syftet med rapporten var att utreda hur SFV kan effektivisera projektprocessen med avgränsning till tidiga skeden. Under utredningen användes metoden benchmarking på övriga fastighetsverksamheter: Locum, Akademiska Hus, SISAB, Vasakronan, samt Fortifikationsverket, i syfte att erhålla kunskap som kan anpassas till SFV för att kunna utveckla verksamhetens befintliga arbetsmetoder. Under studien har det konstaterats att det finns utvecklingspotential hos SFV. Införande av en behovsanalys och rutiner kring denna samt implementering av strategisk styrning i tidiga skeden, är några av rapportens slutliga rekommendationer som kan leda SFV till att bli en mer proaktiv verksamhet. / The national property Board (SFV) is a managing authority which is responsible to manage, nurture and develop the State cultural and historical heritage. SFV is currently in a process of development after reorganization has taken place. One of the developments is building projects in property development and where the project process is under current investigation. The purpose of the report was to examine how SFV could streamline their project process with demarcation to the crucial early stages. During the investigation the benchmarking method was used on other real estate organizations: Locum, Akademiska Hus, SISAB, Vasakronan, as well as the Swedish fortifications Agency, with the purpose of obtaining knowledge that can be adapted to the SFV in order to develop the company's existing practices. Through benchmarking, it has been confirmed that there is potential for development in SFV. Introduction of a needs analysis, its’ surrounding procedures and the implementation of strategic management in the early stages, are some of the report's final recommendations that can lead SFV to become a more proactive organization.

Sammanfattning/AbstractRemblegård, Hanna (2022). Lust och kunskap som förutsättning - Lärares och speciallärares arbete med läsinlärning för elever i lässvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den här studien belyser faktorer som är av betydelse för arbetet med läsinlärning för elever i lässvårigheter samt för lusten att lära sig läsa. Genom studien klarläggs hur värdefullt ett tidigt samarbete mellan läraren och specialläraren kring eleven är. Studien förväntas kunna bidra med att synliggöra vikten av att såväl lärare som speciallärare genom yrkesskicklighet delar med sig av kunskaper och erfarenheter för att tillgodose elevers behov. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om några lärares samt speciallärares val och genomförande av läsinlärning och lust att lära för elever som identifierats vara i lässvårigheter. Vidare är syftet att belysa deras uppfattningar om hur en främjande läsinlärning kan utformas för elever i lässvårigheter.Utifrån några lärares samt speciallärares syn på läsinlärning för elever i lässvårigheter i årskurs 1, har följande preciserade frågeställningar formulerats för att behandla studiens syfte:• Hur beskrivs val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter?• Hur beskrivs arbetet med elevens lust att lära i läsinlärningen?• Vilka uppfattningar framträder om hur tidiga insatser genomförs för att främja läsinlärning för elever i lässvårigheter? Teori Den här studiens teoretiska ramverk grundar sig i sociokulturell teori, som har sitt ursprung i Vygotskijs (1978) beskrivning av att lärande och utveckling sker i samspel med omgivningen. Utifrån proximal utvecklingszon och mediering av artefakter studeras hur den dynamiska läsinlärningsprocessen fortskrider i samspelet mellan läraren och eleven. För att belysa det synsätt kring att en elev är i lässvårigheter, används som komplement relationellt perspektiv. Enligt Ahlberg (2015) betyder relationellt perspektiv att skolsvårigheter undersöks i centrum av interaktion och relationer. Förklaringar till utmaningar söks i mötet mellan eleven och den omgivande miljön, vilket medför att det är i elevens omgivning förändringar bör göras. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats där halvstrukturerade intervjuer med en frågeguide genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades det insamlade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2018). Med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheim (2017) användes en analysmodell för att bearbeta de transkriberade intervjuerna och ringa in teman för studien. Resultat Studiens resultat visar på att läsinriktningen phonics (Snow & Juel, 2007) starkast framträder i val och genomförande av läsinlärning för elever i lässvårigheter. Utifrån informanternas utsagor baseras kunskap och kompetens främst på yrkeserfarenhet och samarbete mellan lärare och speciallärare. Arbetet med lust att lära sig läsa har sitt ursprung i de fyra framträdande faktorerna: lärarroll, framgång, intresse, meningsfullhet. Studieresultaten visar även på att det råder en avsaknad av tidiga stödinsatser under det första skolåret. Den pedagogiska sårbarheten synliggörs såväl i utmaningen att erövra värdefull kunskap om främjande läsinlärning, som i att möta elevernas olika behov. Ur studien framträder informanternas önskemål, behov samt uppfattning av ett ökat samarbete mellan lärare och speciallärare för en främjande läsinlärning. Specialpedagogiska implikationer Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner (SFS, 2011:186). Med specialläraren som god lyssnare och inspiratör, skapas möjligheter för att de pedagogiska samtalen kan utgöra värdefulla verktyg i att välja adekvata insatser utifrån elevens behov. De pedagogiska samtalen ökar chanserna till ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren. Genom samarbetet kan ett relationellt perspektiv på lärande träda in och stå i centrum av undervisningen. Liksom vikten av att specialläraren verkar som inspiratör till alternativa tillvägagångssätt i läsinlärningen under det första skolåret, finns behovet av att den samma inspireras av lärarna med deras kunskaper och erfarenheter. Utöver de pedagogiska samtalen är behovet av en närvarande speciallärare därför stort. Den operativa specialläraren balanserar undervisning i ett mindre sammanhang med deltagande i den ordinarie undervisningen.

Läsning anses vara en grundläggande färdighet med avgörande betydelse för en individs skolgång. Den svenska grundskolan har tagit emot en stor andel nyanlända elever. Den nya elevgruppen satte fokus på ett behov att ändra undervisningsmetoder och anpassa läs- och skrivundervisningen för att möta denna elevgrupp. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida intensiva interventioner enligt en RTI-modell påverkar nyanlända elevers progression med avseende på avkodning och läsförståelse. Studien är av kvasiexperimentell karaktär, deltagarna (n=44) utvalda utefter kriterier så som tid i Sverige, ålder, kön, modersmål och avkodning på andraspråket. Resultatet visade att interventioner i avkodning påverkade försöksgruppen resultat positivt, jämfört med jämförelsegruppen som inte fick intensiva interventioner. Läsförståelsens resultat för försöksgruppen påvisade en svagare progression framför allt för de äldre eleverna i studien. Jämförelsegruppens läsförståelseresultat visade ingen progression.

Abstract The aim of the study was to investigate the quality of pupils’ narrative texts written either by hand or on a tablet. The questions concern which structures are characteristic of the texts as a whole and what is distinctive about hand-written texts and those written on a tablet. To investigate this, 46 pupil texts from grade 2 were analysed. Each pupil in the class wrote two texts, one with each writing tool. The overall theoretical approach in the study is dialogism, which views all utterances as being related to each other. In this study that means that the pupils received teaching about how to write a story, and then wrote stories of their own. Relief theory, which has its foundation in dialogism, was used as analytical framework. With this model, analyses are made of the text as a whole. The overall structure and focus of the text are regarded as the foreground and the additions and expanded details supporting these are viewed as the background text. This interaction between foreground and background gives the relief perspective. Proceeding from relief theory, the structures of the texts in their entirety were analysed. At the intermediate and local level of the texts, dialogues and connectives were analysed, along with the number of unique words and the total number of words. The relief of the texts was analysed in terms of quality at global, intermediate and local text level. The relief analysis revealed that three different categories of relief could be identified in these texts. The result shows that the difference in quality concerns how the backgrounds are expanded. The results of the study show that there are differences between the pupils’ handwritten texts and texts written on a tablet, but the differences are small. The biggest differences concern the number of unique words and the total number of words. The texts written on a tablet contain both more unique words and more words in total than texts written by hand.   Keywords relief theory, tablet, writing tools, early school years, student text, narrative text