Climate change affects Sweden by causing mild winters and increased precipitation during the winter season. This will affect the risk for flooding in areas close to water. Flood warnings mean to mitigate and prevent damages that may occur due to flooding.  The purpose of this study is to research how Swedish municipalities and county administrations communicate flood risks and risk preparedness with each other and the Swedish meteorological and hydrological institute (SMHI) to avoid damages. The study also researches how a consequence based early warning system affects the communication and preparedness for flood risks between municipalities, county administrations and SMHI. The subjects of the study are four municipalities and two county administrations that have a significant risk of flooding around the lake Vänern. The methods used are semi-structured interviews for data collection and qualitative data analysis. The result is discussed in relationship to the theoretical frameworks risk governance, risk society and risk communication.  The results of the study show that there is a difference between how municipalities and county administrations perceive the communication between them and SMHI which is the official source of weather-related warnings in Sweden. The relationship between the municipalities and county administrations is mostly good while the relationship between municipalities and SMHI is less so. The communication between county administrations and SMHI is better than that between SMHI and the municipalities. The county administrations believe a new, consequence based early warning system may have a positive impact on the communication between the stakeholders while the municipalities believe the impact will be small or none. The municipalities and county administrations agree that a consequence based early warning system will have a positive effect on the preparedness for floods. / Klimatförändringarna påverkar Sverige med mildare vintrar och en ökad nederbörd under vinterhalvåret som kommer påverka översvämningsrisken i vattennära områden. Översvämningsvarningar är en åtgärd för att mildra och förebygga skador som kan uppstå till följd av höga vattenflöden, höga vattennivåer och skyfall. Studiens syfte är att undersöka hur kommuner och länsstyrelser kommunicerar med varandra och med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) om översvämningsrisker och beredskap för att anpassa och undvika skador. Studien undersöker även hur ett konsekvensbaserat varningssystem påverkar översvämningsberedskap och kommunikation mellan kommuner, länsstyrelser och SMHI. Undersökningens urval består av fyra kommuner och två länsstyrelser med utpekad översvämningsrisk i området kring Vänern. I studien används metoderna semi-strukturerad intervju och kvalitativ innehållsanalys som datainsamlings- och analysmetoder och dess resultat diskuteras utifrån de teoretiska ramverken om riskstyrning, risksamhället och riskkommunikation.  Resultatet pekar mot att det finns en dissonans mellan kommuner och länsstyrelsers uppfattning av den kommunikation som bedrivs mellan dem och SMHI som utfärdar vädervarningar i Sverige. Kommunernas relation till länsstyrelserna är mestadels god medan deras relation till SMHI är mindre god. Kommunikationen mellan Länsstyrelse och SMHI är bättre än den mellan kommun och SMHI. Kommunerna upplever inte att ett konsekvensbaserat varningssystem kommer påverka kommunikationen mellan dem, länsstyrelserna och SMHI. Länsstyrelserna tror däremot att den nya kommunikationskedja som följer med det konsekvensbaserade varningssystemet kan ha en positiv effekt på kommunikationen. Både kommuner och länsstyrelser anser att ett konsekvensbaserat varningssystem kan påverka översvämningsberedskapen positivt.

Den 1 juli 2019 började en ny bestämmelse att gälla i Skollagen (SFS 2010:800) som ska garantera tidiga stödinsatser i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Denna studie syftar till att undersöka hur olika grundskolor organiserar arbetet med garantin. För att avgränsa denna studie berörde vi endast delen läsa. Vi undersökte även om skolornas arbete med tidiga stödinsatser hade påverkats av garantin och om Skolverkets riktlinjer för garantin uppfylldes med denna organisation. Den teoretiska utgångspunkten för studien berör vad läsning är, viktiga faktorer för läsning samt läs- och skrivsvårigheter. Vi går även in på den nya bestämmelsen i skollagen Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och vad den innehåller (Skolverket 2019a). Studiens empiriska material innehåller intervjusvar från åtta speciallärare/-pedagoger. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som utfördes via videolänk. Intervjuerna spelades in via ljudinspelning, transkriberades och kategoriserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att speciallärare/-pedagoger upplever att det finns tydliga brister i rutinerna och i organisationen med arbetet med garantin. Resultatet visar också att de moment som ingår i garantin inte genomförs i sin helhet. Bristande ekonomiska förutsättningar och en svag implementering av garantin ses som anledningar till detta. Enligt resultatet har även speciallärares/-pedagogers arbete med tidiga stödinsatser påverkats av garantins införande. Den största förändringen är att speciallärare/-pedagoger nu i större utsträckning arbetar mer med förskoleklass än tidigare. Analysen av studiens empiriska material visar på att en god implementering har en stor betydelse vid nya bestämmelser om skolan. Den lyfter även fram en engagerad skolledning som en framgångsfaktor vid implementeringen.

Early readers are defined as students that are able to read fluently before beginning year 1. In this study, I have investigated some teachers' perceptions of early readers and the teaching of early readers from a phenomenographic research approach. The empirical evidence of the study consists of six recorded and semi-structured interviews with primary school teachers from three public schools. All participants have been involved in teaching students that are early readers. The inductive and phenomenographic inspired analysis generated eight different categories based on the participants' perceptions of early readers, and the other four categories addressed the perceptions of the teaching of early readers. Early readers are in general perceived to be strong, alternatively to be affected by factors at home, to have a strong motivation, or to have gained input from the pre-school and pre-school classes. The perceptions about the teaching of early readers are either based on their specific needs and the need of challenges that should be provided by the teacher, or the inclusion of the early readers in groups, in order to increase the involvement in a group learning process. Other perceptions are that the early reader should learn based on the current possessed level of knowledge, or that the early reader can be a resource for other students. The result of this study can be related to previous research, suggesting that the development of reading can occur in several different ways and that the teacher's own knowledge, attitude, and willingness in meeting with early readers, is significant for the student's motivation and future reading development. The findings in this study suggest that teaching of early readers requires reflection and presence from the teachers, and reflections of what, how, and why the teaching is performed in a certain way, and how it can benefit early readers.

Elevers skrivutveckling är en central del av kursplanen för ämnet svenska, ändå prioriteras inte elevers skrivande i samma omfattning som elevers läsande. Därför vill vi i den här kunskapsöversikten fokusera på vad som påverkar elevers skrivande och vad som verkar skrivutvecklande. Vi vill i den här kunskapsöversikt skapa en djupare förståelse för vad forskningen påvisar inom området för skrivutveckling i grundskolans tidiga år. Syftet med kunskapsöversikten är att ge lärarstudenter och verksamma lärare överblick av delar av det vetenskapliga kunskapsläget för elevers skrivutveckling. I texten vill vi svara på vilka faktorer som kan bidra till att elevers skrivande utvecklas. Vi har i arbetsprocessen sök efter forskning via olika databaser och gjort en systematisk sammanställning och kritisk granskning av forskningsresultat. Vi har sedan analyserat de insamlade materialet och framställt en tematisk sammanställning av resultaten från olika forskningsstudier. Resultatet av kunskapsöversikten visar att elevers motivation till skrivande är en förutsättning för skrivutveckling och att användandet av digitala verktyg i undervisningen underlättar elevers skrivande. Kamratrespons och lärarstöd är bidragande för att utveckla elevers skrivande genom att eleverna får bearbeta sina texter. Det framkommer även att dramatisering av berättande texter kan vara en gynnsam metod för att skapa förståelse för hur en text är ett sätt att kommunicera. Sist lyfts att autentiskt material och autentiska uppgifter i undervisningen bidrar till att eleverna skapar förståelse för och om texters innehåll och syfte.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare som undervisar i olika förskoleverksamheter beskriver att de främjar barns läs och skrivfärdigheter. Samtliga moment i studien tar sin utgångspunkt i Lukes & Freebodys repertoarmodell (1999) vilken delar praktikers stödjande arbete i fyra olika kategorier. Den insamlade empirin består av fem olika förskollärares utsagor vid intervju kring deras arbete med läs och skrivarbete. Resultatet visar att man i stora drag arbetar på liknande sätt när det kommer till att utmana barn inom de tre första kategorierna i modellen, där man arbetar för att barn ska få möjlighet att knäcka koden för skrift och läsning, när det kommer till att utmana barn i eget textskapande och i att själva bruka texter på olika sätt. Däremot skiljer sig utsagorna kring den sista kategorin som innefattar att arbeta med att låta barn kritiskt granska texter.

Enligt Skolverket (2018, s. 6) ska "[a]lla barn få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar". Örnsköldsviks kommun tog 2018 fram ett stödmaterial för förskolan vars syfte var att undvika misslyckanden för barn och pedagoger i situationer där konflikter kan uppstå. Detta genom vägledning och stöd i pedagogiska samtal. Under 2021-2022 reviderades materialet för att anpassas utifrån den nya reviderade läroplanen för förskola. Utifrån detta väcktes vårt intresse för VÄXA och dess effekter. Syftet med vår studie är att undersöka hur kartläggningsmaterialet VÄXA kan stödja förskollärarna i arbetet med lärmiljön i ett förebyggande och främjande syfte samt undersöka hur VÄXA ökar förutsättningarna att uppmärksamma barn i behov av stöd. Vi vill även undersöka vilket specialpedagogiskt stöd förskollärarna är i behov av under arbetet med VÄXA. Vi har genomfört en multipel fallstudie och utifrån studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra förskollärare i två olika skolområden om hur de tolkar och uppfattar VÄXA. Studiens resultat analyserades med hjälp av fenomenografiska analysmodellen för att urskilja kategorier utifrån förskollärarnas tolkningar och uppfattningar. Förskollärarna anser att arbetet med VÄXA bidrar till effekter i det främjande och förebyggande arbetet samt när det gäller att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Det framkom även i vår studie att förskollärarna önskar stöd av specialpedagog i arbetet med VÄXA.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur lärare i förskoleklass beskriver att de använder sig av lek i matematikundervisningen i förhållande till lärare i årskurs 1. Vidare har undersökningen syftat till att undersöka lärares beskrivningar av den kollegiala samverkan för lek och matematik mellan de olika verksamheterna. För att få svar på lärares beskrivningar av lek, dess organisering i matematiken och deras kollegiala samarbete användes semistrukturerade intervjuer, som grundar sig i en kvalitativ metod.  Resultaten visade att majoriteten av samtliga lärare i matematikundervisningen använde sig av styrda och strukturerade lekar. I förskoleklass visade resultatet att lärarna främst använde sig av organiserade lekar, medan lärarna i årskurs 1 använde sig mer av spel. Vidare visade resultaten en avsaknad och önskan till ett större samarbete mellan de olika verksamheterna. Utifrån resultatet går det däremot att se en enighet av lärares beskrivningar av lek och lekens betydelse för elevernas lärarande. Det här visar en god grund att stå på i ett samarbete till att utveckla lekens möjligheter i matematikundervisningen.

I föreliggande studie undersöks hur innehåll, form och funktion i lågstadieelevers skrivande framställs i klassrumssamtal om textskapande. Materialet består av sex inspelade samtal, vilka har analyserats och kategoriserats utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på Ivaničs (2004) skrivdiskurser. Resultaten visar att färdighetsdiskursen med fokus på textens form där replikskiften om ordval, stavning, interpunktion, meningar och meningsbyggnad, verbböjning och bruk av versaler dominerar samtalen. Även processdiskursen med fokus på skribentbyte och samskrivning återfinns. Kreativitetsdiskursen kan skönjas i replikskiften om textens innehåll, och genrediskursen anas genom den textstruktur som står på tavlan och som eleverna följer när de skriver. Den sociala praktikdiskursen finns närvarande genom att de elevtexter som skrivs ska finnas med i en utställning på skolan. Det förekommer inga replikskiften som visar att en sociopolitisk diskurs, där skribenten förväntas utveckla en kritisk medvetenhet, finns närvarande i samtalen. Det är således textens form som står i fokus när lärare och elever samtalar i den undersökta skrivsituationen.

This projects studies which early galaxy populations will be visible using the telescopes JWST and Euclid. Galaxy luminosity functions are calculated for different redshifts, with the galaxy number density as a function of apparent magnitude. The apparent magnitude is used to enable easy comparisons with the observational limits of JWST and Euclid. Added to the calculations were also the impact of gravitational lensing and how it may magnify the flux of the galaxies.  Another part of the project studied the impact of a lowest DM halo mass, the limit of the halo mass needed to create a galaxy. The existence of such a limit changes the luminosity function at low luminosities. The aim was to study if this change will be visible using the telescopes. The studies was done using a semi-analytical model of high-redshift galaxies with a Python interface.  The results showed that the visible galaxy populations varies significantly with both redshift and magnification. For lower redshifts and higher magnification more galaxies, mostly for low luminosities, are visible. The lowest DM halo masses needed to be noticeable by the telescopes was between Mmin = 2.0 × 1010 − 1.6 × 1011 M⊙. With a magnification of factor ten or 100 they instead lay between Mmin = 2.2 × 109 − 2.8 × 1010 M⊙. Compared to previous studies the effect from the limiting mass will most probably be visible by JWST with the magnification, while the values without magnification are close to the limit. For Euclid deep field the effects are not predicted to be visible even with a magnification of factor ten, but they will probably be visible with a higher magnification of a factor 100. / I detta projekt studeras vilka tidiga galaxpopulationer som kommer vara synliga med teleskopen JWST och Euclid. Galaxluminositetsfunktioner beräknas för olika rödförskjtningar med galaxtätheten som en funktion av apparent magnitud. Just apparent magnitud används för att jämförelser med de observationella gränserna för JWST och Euclid ska vara enkla att genomföra. Gravitationslinser och hur de kan förstärka galaxers luminositet lades även till beräkningarna.  I projektet studerades även hur en lägsta massa för mörk materia halos kan påverka beräkningarna. Denna massa är då gränsen för halomassan som behövs för att en galax ska kunna skapas. Ifall en sådan begränsning finns så ändras luminositetsfunktionerna för låga luminositeter. I detta projekt undersöktes det ifall denna förändring kommer vara synlig med teleskopen. Fo ̈r att utföra projektet användes en semi-analytisk modell av galaxer med hög rödförskjutning, med ett gränssnitt i Python.  Resultaten visar att de synliga galaxpopulationerna varierade starkt när förstärkning av galaxluminositet eller rödförskjutning ändrades. Med lägre rödförskjutning och högre magnifikation syntes fler galaxer, och de främsta förändringarna skedde för låga lumi- nositeter. De halomassor som behövdes för att vara synliga med teleskopen var mellan Mmin = 2.0 × 1010 − 1.6 × 1011 M⊙ utan förstärkning av luminositeten och mellan Mmin = 2.2 × 109 − 2.8 × 1010 M⊙ med en förstärkning av faktor tio eller 100. Jämfört med tidigare studier så kommer förändringarna troligtvis vara synliga med JWST ifall en förstärkning inkluderas. Utan magnifikation ligger massorna precis på gränsen. För Euclid deep field kommer effekterna ej vara synliga ens med en förstärkning av faktor tio, men de kommer troligtvis vara synliga med en högre magnifikation av faktor 100.

ProblemområdeAtt kunna läsa och förstå vad man läser är viktigt för att man som elev ska nå framgång i skolans alla ämnen. Det är också färdigheter som är nödvändiga för att delta i samhälles demokratiska processer. I vår digitaliserade värld är skriftspråket viktigt och de allra flesta arbeten förutsätter en god läsförmåga. I skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hur använder då pedagogerna den beprövade erfarenheten för elever i behov av stöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen?Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen var att få en bild av hur pedagoger, i förskoleklass och i de tidiga skolåren, uppfattar stöd och tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter. Studien undersöker hur pedagogerna upptäcker vilka elever som visar svårigheter i sin läs- och skrivinlärning, vilka insatser som görs och vad pedagogerna anser vara viktigt vid läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass och i de tidiga skolåren. Studien undersöker också organisatoriska förutsättningar för pedagogernas arbete med språk-, läs- och skrivutveckling.Teoretisk ramJag har utgått från läs- och skrivsvårigheter i ett sociokulturellt perspektiv och ett biologiskt perspektiv eftersom forskning visar att biologiska faktorer och faktorer i miljön påverkar läs- och skrivutveckling. Jag har också granskat de organisatoriska förutsättningarna ur ett systemteoretiskt perspektiv.MetodStudien har både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Två grupper av pedagoger har diskuterat. Dessutom har en enkät besvarats av en större grupp pedagoger. Jag genomförde fokusgruppsdiskussioner på två skolor och diskussionerna utgick från mina frågeställningar. Diskussionerna sammanfattades och pedagogernas reflektioner och tankar blev underlaget för en enkät, som besvarades av pedagoger på de fyra skolorna, för att få en djupare bild av om deras tankar och erfarenheter kan anses allmängiltiga också för den större gruppen pedagoger.Resultat med analysResultatet visar att pedagoger ofta identifierar läs- och skrivsvårigheter tidigt genom det talade språket i samtal, lekar och undervisningssituationer. Kartläggning och screening blir en bekräftelse på deras bedömning men också en kontroll av om deras bedömning stämmer. Tidiga insatser, för att eleverna inte ska hinna får sämre självförtroende och motivation, framför allt i form av språkträning ses som viktiga men också tidigt specialpedagogiskt stöd och föräldrastöd. Organisatoriska förutsättningar, t.ex. under vilka årskurser de olika pedagoggrupperna följer eleverna, påverkar arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling.KunskapsbidragStudien påvisar vikten av att använda många olika sätt för att upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter tidigt. Pedagogernas har erfarenhet av att arbete med språklig och fonologisk träning ger goda resultat och de prioriterar detta arbete. I diskussionerna framkommer organisatoriska svårigheter som gör det svårare att bygga på den språkliga och fonologiska träning som genomförts i förskoleklass.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogiska insatser behöver sättas in tidigt för att eleverna ska behålla sin motivation och självkänsla. Ett nära samarbete mellan speciallärare/specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. / Reading and writing difficulties in school – detection and early interventionsThis study is examining how teachers detect reading and writing difficulties at an early stage in school. It also examines what these teachers consider to be important interventions to help pupils in reading and writing difficulties.Teachers in two schools have been interviewed in group, and a larger group of teachers in four schools has answered a survey.The result shows that teachers often detect early reading and writing difficulties through the pupil’s spoken language. Phonological training, special education support and parental support are considered to be important.The study demonstrates the importance of using many different ways to detect and correct reading and writing difficulties in the early school years.