Genom åren har det skett en del förändringar i redovisning- och revisionsbranschen i Sverige. Detta har inneburit att enheterna för redovisning och revision har separerats hos några av aktörerna. KPMG och PwC ingår i Big Four och dessa två bolag valde år 2018 att specialisera sig på revision och därmed avyttra redovisningsenheten till riskkapitalbolaget Aspia. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter hos medarbetarna efter uppdelningen av redovisning och revision. Studien bygger på tre teorier: Maslows behovsteori, teori om medarbetarnas inställning till förändringar samt Herzbergs tvåfaktorteori. TIllsammans med tidigare forskning presenteras sedan en analysmodell. Studien undersöks med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts för datainsamling. Totalt har fem personer som arbetar som redovisningskonsulter eller revisorer med någon form av koppling till antingen PwC, KPMG eller Aspia intervjuats. Studiens resultat visar att medarbetarnas upplevda effekter av förändringen skiljer sig åt beroende på titel inom branschen. Studien visade även att storleken på individernas verksamma kommun spelade en betydande roll för deras upplevda effekter på faktorerna motivation, tillfredsställelse och karriärmöjligheter. Individernas inställning till förändring är ytterligare en faktor som har visat sig ha en betydande roll för hur medarbetarna mottagit förändringen som skett inom branschen. / The accounting and auditing industry in Sweden has gone through some changes over the last years. One big difference is that the units of accounting and auditing has been separated for some of the actors. KPMG and PwC are a part of the Big Four and in 2018 these two companies chose to specialize in auditing and thereby divest the accounting unit to the venture capital company Aspia. The purpose of this study is to investigate the perceived effects of the employees after the division of accounting and auditing. The study is based on three theories: Maslow’s theory of needs, the theory of employees’ attitudes to changes and Herzberg’s two-factor theory. Together with previous research, an analysis model is then presented. The study is investigated using a qualitative method and the interviews are semi-structured, conducted for data collection. In total, five people who work as accounting consultants or auditors with some connection with either Pwc, KPMG or Aspia. The result of this study shows that the employees’ perceived effects of the change differ depending on the title within the industry. The study also showed that the size of the individual’s active municipality played a significant role for their perceived effects on the factors motivation, satisfaction and career opportunities. Individuals’ attitude to change is another factor that has been found to play a significant role in how employees received the change that has taken place in the industry.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

Posttraumatic stress disorder (PTSD) is a diagnosis given after the development of maladaptive behavior following exposure to traumatic events. This is the first quantitative study regarding the Swedish emergency dispatching population (n = 97) and posttraumatic (secondary traumatic) stress. The main research question for this study was: “How prevalent are clinically significant posttraumatic stress symptoms among Swedish emergency dispatchers?”; the secondary research question formed became: “What relationship, if any, can be found between the prevalence of clinically significant posttraumatic stress symptoms and other psychological ailments such as depression and burnout?”. The study used a digital questionnaire containing the screening tests ProQoL, MADRS-S and PCL-C to examine the prevalence of symptomology among dispatchers. The participants answers are then analyzed using correlation matrices, one sample t-tests, reliability analyses and descriptives to identify correlations, prevalence rates and other statistically significant items. 57 of the 97 respondents (58.8%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect moderate PTSD, 50 of the 97 respondents (51.5%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect mild depression and 76 of the 97 respondents (76.3%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect burnout. The study concludes that there is an elevated prevalence of PTSD symptoms among Swedish emergency dispatchers (Student’s t = 3.85, Cohen’s d = 0.391, p <.001) and that these symptoms are significantly and positively correlated to symptoms of burnout (r = 0.740, p < .001) and depression (r = 0.820, p < .001). / Posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD) är en diagnos som ges efter utvecklingen av maladaptive beteende till följd av exponering till traumatiska händelser. Detta är den första kvantitativa studie som riktar sig mot den svenska nödsamtalsoperatörs populationen (n = 97) angående posttraumatisk (sekundär traumatisk) stress. Den primära frågeställningen i denna studie blev: “Hur prevalent är klinisk signifikant posttraumatiskt stressymptom hos svenska nödsamtalsoperatörer?”; den sekundära frågeställningen blev: ”Vilken relation, om någon, kan finnas mellan prevalensen av klinisk signifikanta posttraumatiska stressymptom och andra tillstånd av psykologisk ohälsa såsom depression och utmattning?”. Studien använde ett digitalt frågeformulär som innehöll screeningtesterna ProQoL, MADRS-S och PCL-C för att undersöka prevalensen av symptombilden hos nödsamtalsoperatörer.  Deltagarnas svar analyserades med hjälp av korrelationsmatriser, one sample t-tester, reliabilitets analyser samt descriptives för att identifiera korrelationer, prevalensen samt andra signifikanta statistik. 57 utav 97 respondenter (58,8%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka måttlig PTSD, 50 utav 97 respondenter (51,5%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka mild depression och 76 utav 97 respondenter (76,3%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka utmattning. Studien drar slutsatsen att det finns en högre prevalens av PTSD symptom hos svenska nödsamtalsoperatörer (Student’s t = 3,85, Cohen’s d = 0,391, p <,001) samt att dessa symptom är signifikant och positivt korrelerade med symptomen för både utmattning (r = 0,740, p < ,001) och depression (r = 0,820, p < ,001).

Background: Cosmesis has been found to have an impact on prosthesis users' body image. Therefore the satisfaction of the cosmesis plays an essential role in a prosthesis user perception of themselves. Most cosmeses on the market are natural-looking, although more futuristic options are coming to the market. Most of the previous evidence has been conducted using quantitative methods. There is a lack of research investigating the experiences of cosmesis in transtibial prosthesis users through qualitative methods. This is expected to elucidate potentially undiscovered areas and factors surrounding patient satisfaction.  Purpose: The aim of this thesis is to explore transtibial prosthesis user's satisfaction with the appearance of their cosmesis and gain a deeper understanding of their experiences regarding cosmeses.  Methods: The method in this thesis is a qualitative phenomenology approach with an interpretivist view. The experiences of 5 male transtibial users regarding their cosmesis and satisfaction towards it were explored. This was done by having in-depth semi-structured interviews that were analyzed with thematic analysis.  Results: The results five main themes arrived: Satisfaction, Natural-looking cosmesis, Function, Difficulties with the material, and Awareness. The results of these themes showed that the participants have different experiences regarding cosmesis.  Conclusion: This thesis found a variation regarding satisfaction of the appearance among unilateral transtibial prosthesis users. Similarities in satisfaction and experience were found in the respective age groups of the participants. However, due to saturation not being fully reached, there should be further investigations. / Bakgrund: Kosmetik har visat sig påverka protesanvändarnas kroppsuppfattning. Därför spelar tillfredsställelsen av kosmetiken en viktig roll i en protesanvändares mentala hälsa och kroppsuppfattning. Huvuddelen av den kosmetik som finns på marknaden har ett mer naturligt utseende, även om mer futuristiska alternativ har blivit mer vanliga på marknaden. De flesta av de tidigare redovisade studierna har genomförts med hjälp av kvantitativa forskningsmetoder. Det saknas ännu forskning som undersöker erfarenheterna när det gäller kosmetik hos transtibialt amputerade protesanvändare utförda med kvalitativa metoder. Studien förväntas belysa potentiellt oupptäckta områden och faktorer kring patientnöjdhet. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska transtibialt amputerade protesanvändares tillfredsställelse med utseendet på deras kosmetik och få en djupare förståelse för deras erfarenheter av kosmetik. Metoder: I denna avhandling är ett kvalitativt fenomenologiskt tillvägagångssätt med ett interpretivistiskt förhållningssätt. Erfarenheter från 5 manliga transtibialt amputerade protesanvändare med avseende på proteskosmetik och deras tillfredsställelse med användandet kosmetik undersöktes. Detta genomfördes genom att ha djupgående halvstrukturerade intervjuer som analyserades med ett tematiskt förhållningssätt. Resultat: I resultaten framkom i huvudsak 5 huvudtema: Tillfredsställelse, kosmetik med naturligt utseende, funktion, svårigheter med material och medvetenhet. Resultaten av dessa teman visade att deltagarna har stora variationer när det gäller erfarenheter och användandet av kosmetik. Slutsats: Denna studie fann en betydande variation när det gäller tillfredsställelse av utseendet bland ensidiga användare av transtibiala proteser. Likheter inom tillfredsställelse och erfarenhet kunde noteras i deltagarnas respektive åldersgrupper. På grund av att mättnad (saturation) inte uppnåddes helt finns ett forsatt behov av ytterligare studier inom området.

Bakgrund: Primärvården står inför en utmaning vad gäller att behålla erfarna och attrahera nya medarbetare för att kunna tillgodose behovet av god och nära vård. För att uppnå detta behövs hållbara arbetsförhållanden och möjligheten för sjuksköterskor och distriktssköterskor att ge vård med god kvalitet. Syfte: Att kartlägga och jämföra skattningen av organisatorisk och social arbetsmiljö bland sjuksköterskor och distriktssköterskor i primärvård samt jämföra dessa resultat gentemot svenska referensvärden. Vidare syftade studien till att kartlägga och jämföra om det finns någon skillnad i tillfredsställelse med given vård mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor. Metod: Deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Enkäter skickades till totalt 170 sjuksköterskor inom primärvård. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna skattade statistiskt signifikant högre känslomässiga krav jämfört med svenska referensvärdet. Distriktssköterskorna skattade också ett statistiskt signifikant högre arbetstempo. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor framkom en statistiskt signifikant högre skattning av känslomässiga krav hos distriktssköterskorna.Deltagarna skattade högre nivåer av utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor jämfört med svenska referensvärden. Sjuksköterskor och distriktssköterskor skattade sin tillfredsställelse med given vård likvärdigt. Slutsats: Arbetet som sjuksköterska eller distriktssköterska inom primärvården innebar en arbetsmiljö med hög förekomst av känslomässiga krav. Nivån av känslomässiga krav var högre hos distriktssköterskorna. Sjuksköterskor och distriktssköterskor hade god tillgång till utvecklingsmöjligheter, mening i arbetet och socialt stöd från kollegor. Det framkom ingen skillnad i skattningen vad gäller tillfredsställelse med given vård. Genom utgångspunkt i de faktorer som identifierats kan en riktning för framtida arbetsmiljöarbete skapas. / Introduction: Primary care is facing a challenge of retaining experienced and attracting new employees in order to give good and close care. To achieve this, sustainable working conditions and the possibility for nurses and district nurses to provide good quality care are needed. Aim: To identify and compare the assessment of organizational and social work environment among nurses and district nurses in primary care and compare these results ​​against Swedish benchmarks. To identify and compare whether there is any difference in satisfaction with given care between nurses and district nurses. Method: Descriptive and comparative design with a quantitative approach. Questionnaires were sent to 170 nurses in primary care. Result: The participants estimated statistical significantly higher emotional demands compared to Swedish benchmarks. The district nurses also estimated a higher work pace. When comparing the groups, a statistical significantly higher estimate of the emotional demand of the district nurses emerged. The participants estimated statistical significantly higher levels of development opportunities, meaning in work and social support from colleagues compared to Swedish benchmarks. The participants rated their satisfaction with given care equally. Conclusion: Nurses or district nurses in primary care have a work environment with a high incidence of emotional demands. The level of emotional demands was higher among the district nurses. Both groups had good access to development opportunities, meaning in work and social support from colleagues. There was no difference in satisfaction with given care. These findings can give a direction for future development of the work environment.

Studiens syfte var att undersöka om tillfredsställelse med skiftarbete kunde predicera inre motivation och yttre motivation inom sektorerna vård och industri. En enkät delades på sociala medier (Facebook och LinkedIn) samt skickades ut till vårdenhetschefer och HR. Kriteriet för att delta var att deltagarna behövde arbeta skift i någon form. Enkäten innehöll tre påståenden om inre motivation samt sex påståenden om yttre motivation som baserades på Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). För att mäta tillfredsställelse med att arbeta skiftarbete ställdes frågan ”hur nöjd är du med att arbeta skift?”. Enkäten genererade 79 deltagare. 4 regressionsanalyser visade inga samband mellan tillfredsställelse med att arbeta skift och yttre/inre motivation inom vare sig vård eller industri. Däremot fanns skillnader i typ av motivation, där den inre motivationen var signifikant högre inom vården än inom industrin. Inga skillnader i tillfredsställelse eller yttre motivation mellan sektorerna kunde ses. / The purpose of the study was to investigate whether satisfaction with shift work could predict internal motivation and external motivation in the care and industry sectors. A survey was shared on social media (Facebook and LinkedIn) and sent out to care unit managers and HR. The criterion for participation was that the participants needed to work shifts in some form. The questionnaire contained three statements about internal motivation and six statements about external motivation based on the Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). To measure satisfaction with working shifts, the question was asked "how satisfied are you with working shifts?". The survey generated 79 participants. 4 regression analyzes showed no relationship between satisfaction with working shifts and external / internal motivation in either healthcare or industry. On the other hand, there were differences in the type of motivation, where the internal motivation was significantly higher in healthcare than in industry. No differences in satisfaction or external motivation between the sectors could be seen.

What makes a person willing to leave their job? What makes an employment sustainable?Research have been conducted to explain employee turnover based on three different aspects; a person’s intent to leave, company failure to satisfy the employee’s expectations of the work and sustainable employment. This thesis aimed to investigate work values, employee turnover intention and sustainable employment among the Millennial generation at Company X, a Swedish company working with logistics (n = 59). The millennial generation in this study were defined as people born between 1979-1994. The participants were divided into three age groups: under 24 years of age, between 24 and 39 years and over 39 years. The study applied a combined qualitative and quantitative method. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) was used and analyzed using ANOVA and regression analysis. Four supplementary semi-structured interviews were conducted, and the data was analyzed using thematic analysis. The quantitative results showed no significant difference between age groups and the COPSOQ dimensions except on the scale Health and Wellbeing. Work and Private life predicted sustainable employment and Cooperation and Leadership significantly predicted turnover intention. Results from the qualitative data helped to identify the underlying causes for sustainable employment and turnover intention. Conclusion: The study suggested that individual factors better explain sustainable employment and turnover intention at Company X rather than generational differences. / Vad gör en person villig att säga upp sig? Vad gör en anställning hållbar? Forskning har gjorts för att förklara personalomsättning baserat på tre aspekter; personens avsikt att lämna, arbetsgivarens misslyckade försök att uppfylla anställdas förväntningar av arbetet och hållbar anställning. Den här studien syftade till att undersöka arbetsvärderingar, personalomsättning och hållbar anställning bland millenniegenerationen på Företag X, ett logistikföretag i Sverige (n = 59). Millenniegeneration definieras i som personer födda mellan 1979 - 1994. Deltagarna blev indelade i åldersgrupperna under 24 år, mellan 24 och 39 år, över 39 år. Studien tillämpade en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod. Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ) användes och data analyserades genom ANOVA och regressionsanalys. Fyrakompletterande semi-strukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades med tematisk analysmetod. Resultaten från de kvantitativa analyserna visade ingen signifikant korrelation mellan åldersgrupper och COPSOQ dimensionerna förutom på skalan Hälsa och Välbefinnande. Arbete och Privatliv var en signifikant prediktor för hållbar anställning och Samarbete och Ledning var en signifikant prediktor för personalomsättning. Resultat från kvalitativa data bidrog till att identifiera de underliggande orsakerna till hållbar anställning och personalomsättning. Slutsats: Studien föreslog att individuella faktorer kan förklara hållbaranställning och personalomsättning hos Företag X bättre än vad generationsskillnader kan.

Avhandlingens övergripande syfte var att klarlägga sjuksköterskors erfarenheter av sjuksköterskeprofessionen avseende omvårdnad, handledning och utveckling. Avhand‐lingen innefattar två kvalitativa (I, II) och två kvantitativa (III, IV) studier. Femton sjuksköterskor intervjuades sex år efter examen (I, II). Sjuksköterskorna var bland de första i Sverige med treårig sjuksköterskeutbildning. Handledare till sjuksköterske‐studenter i verksamhetsförlagd utbildning besvarade ett frågeformulär om handledning före/efter införd handledningsmodell (III, IV). I handledningsstudierna deltog 113 sjuksköterskor år 2000 (III) och 109 (III) respektive 142 (IV) sjuksköterskor år 2006. Svarsfrekvensen motsvarade ca 71% (III, IV). Innehållsanalys (I, II) och statistiska beräk‐ningar (III, IV) utfördes. Analysen visade att sjuksköterskor med treårig sjuksköterskeutbildning och sex års erfarenhet hade hittat sin nisch (II). Ingen ångrade sitt yrkesval. Många var under‐stimulerade samtidigt som de balanserade mellan påfrestning och stimulans (I) hinder och möjligheter (II). Flertalet var tveksamma till om de skulle orka arbeta fram till pensionsåldern (I, II). Inrättandet av en handledningsmodell som gav stöd till både sjuksköterskestudenter och handledare visade sig vara ett bra sätt i att organisera samverkan mellan handledare och lärare (III). Flertalet handledare var nöjda med det stöd de fått och upplevde säkerhet i handledarrollen (III). Emellertid, sjuksköterskor med och utan specialistutbildning värderade sjuksköterskestudenter olika (IV). Behovet av ett fokuserat lärande visades som ett mönster genom resultaten (I, II, III, IV). Avhandlingen visar genom resultaten att sjuksköterskor verkar i en komplex pro‐fession där det krävs skickliga sjuksköterskor för att klara det arbete sjuksköterskan är satt att sköta. För framgång i omvårdnad, handledning och utveckling är den lärande miljön central. En miljö där teori, praktik, forskning och reflektion vävs samman och där stöd, samverkan och professionell utveckling är ledstjärnor. Avhandlingen visar att en ökad samverkan mellan vårdverksamhet och universitet/högskola är nödvändig för att sjuksköterskeutbildningen och omvårdnadsarbetet skall kunna anpassas till hälso‐ och sjukvårdens ökade krav. Avhandlingens resultat kan användas som grund för fortsatta diskussioner med hänsyn till omvårdnadsvetenskap och beslut kring sjuksköterskans arbete såväl i utbildningssammanhang som i vårdverksamhet. / The overall aim of this thesis was to elucidate Registered Nurses’ (RNs) experiences of the nursing profession regarding nursing, preceptoring and professional development. The thesis includes two qualitative studies (I, II) and two quantitative studies (III, IV). Fifteen RNs were interviewed six years after graduation (I, II). These nurses were among the first in Sweden to graduate from the 3‐year Bachelor programme in nursing. Preceptors for nursing students in clinical education answered a questionnaire regarding experiences of the preceptor role before/after the introduction of a preceptor model (III, IV). In the studies related to preceptoring 113 RNs participated in 2000 (III), and 109 (III) respectively 142 (IV) RNs participated in 2006, with similar response rates of roughly 71% (III, IV). A content analysis (I, II), and statistic analysis (III, IV) were performed. The analysis showed that RNs graduates from the Bachelor programme in nursing, with six years nursing experience, had found their niche (II). None regretted the choice of profession. Several were under stimulated at the same time as they oscillated between strain and stimulation (I) and between obstacles and opportunities (II). The majority thought that growing old in nursing could prove to be difficult (I, II). The introduction of the preceptor model, with its support to both nursing students and preceptors, showed how to organize co‐operation between preceptors and teachers (III) successfully. The majority of the preceptors were satisfied with the support they had received and experienced a feeling of confidence in their role as preceptor (III). However, specialist nurses and non‐specialist‐nurses valued nursing students differently (IV). The necessity of adopting focused learning emerged as a pattern (I, II, III, IV). The results of the thesis show that RNs work in a complex profession that demands skilled nurses to accomplish the tasks they are required to perform. To successful nursing, preceptoring and development the teaching environment is pre‐dominant. It is an environment where theory, practice, research, feedback and reflection are interwoven and where support, co‐operation and professional development are the guiding‐stars. The thesis shows an increased co‐operation between the healthcare organization and university is necessary in order to adapt the nursing education and profession to the ever increasing demands in health care. The results of the thesis are a contribution to continued discussions regarding nursing science and RN’s work from both educational and health care context.

Dagens individer innehar olika roller i arbetslivet och privatlivet som konkurrerar om en individs tid och energi, vilket kan skapa svårigheter att uppnå balans mellan dessa båda områden. Denna studie undersöker förhållandet mellan konflikter mellan arbetsliv och privatliv samt arbetstillfredsställelse. Individens olika roller och de åtaganden dessa innefattar kan ge upphov till konflikter mellan arbetslivet och privatlivet. Detta gör det intressant att även undersöka en särskilt värdefull aspekt av privatlivet, nämligen antal barn och dess samband med konflikterna. Studiens deltagare bestod av 87 medarbetare varav 52 kvinnor och 35 män i åldrarna 26-58 år (M = 48) och de instrument som användes för att mäta konflikterna var Work-Family and Family-Work Scales och för att mäta aspekter av arbetstillfredsställelse användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II. Studien fann ett negativt samband mellan upplevd konflikt arbetsliv med privatliv och tillfredsställelse med arbetet (r = -.31, p < .01), vilket är i linje med resultat av tidigare forskning. Mellan antal barn och upplevd konflikt privatliv med arbetsliv fanns ett positivt samband (r = .39, p < .001). Resultaten indikerar att upplevd svårighet att kombinera arbetsliv med privatliv tyder på en lägre grad av tillfredsställelse med arbetet, samtidigt som fler barn kan tyda på en högre upplevd svårighet att kombinera privatlivets åtaganden med arbetslivet. Upplevda konflikter mellan arbetsliv och privatliv predicerar tillfredsställelse med arbetet till 10%. / Individuals of today have different roles in their work and in their private lives that are competing for an individual's time and energy, which can create difficulties in achieving balance between these two areas. This study investigates the relationship between conflicts between work and private life and job satisfaction. The individual's roles and the commitments these contain can make it difficult to find balance between work and private life. This makes it interesting to also investigate a particularly valuable aspect of private life, namely the number of children and its relationship with the conflicts. The study's participants consisted of 87 employees, of which 52 were women and 35 were men aged 26-58 years (M = 48). The instruments used to measure the conflicts were Work-Family and Family-Work Scales and to measure aspects of job satisfaction, parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version II were used. The study found a significant negative correlation between experienced work-private life conflict and satisfaction with work (r = -.31, p = .004), which is in line with results of previous research. Between the number of children and experienced private life-work conflict, a positive relationship was found (r = .39, p = < .001). The results indicate that experienced difficulty in combining work with private life indicates a lower degree of satisfaction with work, while more children may indicate a higher experienced difficulty in combining the commitments of private life with work. Experienced conflicts between work and private life predicted satisfaction with work to 10%.

Under Covid-19-pandemin har svenska storbanker tvingats digitalisera en stor del av sina verksamheter, för att klara av kundernas förändrade behov. I denna studie undersöks hur svenska storbanker har förändrat sina kundorienterade processer under pandemin. Fokus har lagts på hur bankerna har arbetat för att behålla kundlojaliteten digitalt. En kvalitativ fallstudie på Sveriges storbanker har genomförts för att få ett djupgående svar på hur deras kundhanteringsprocesser för att upprätthålla kundlojalitet har förändrats, till följd den påskyndande digitaliseringen under pandemin. Utifrån resultatet har Handelsbanken, SEB och Swedbank framför allt anpassat och utvecklat sina erbjudanden till kundernas förändrade behov, där ett stort fokus har legat på att ge personlig digital service, för att inte tappa relationen med kunderna. Anpassningar som skett inom bankerna är nya sätt för kommunikation till kunderna, användning av nya digitala plattformar och interna omställningar. / During the Covid-19 pandemic, Swedish banks have been forced to digitize parts of their organizations, to manage the customers' changed needs. This study examines how major Swedish banks have changed their customer-oriented processes during the pandemic. The focus in the study is on how the banks have worked to maintain customer loyalty digitally. A qualitative case study at major Swedish banks has been conducted to get an in-depth answer to how their customer-oriented processes to maintain customer loyalty have changed as a result of the accelerating digitalization during the pandemic. Based on the results, Handelsbanken, SEB and Swedbank have all adapted and developed their offerings to their customers' changing needs, where a major focus at the banks has been on providing personal digital service in order not to lose the relationship with their customers. Adjustments that have taken place within the banks, are new ways of communicating to customers, the use of new digital platforms and internal changes.