<p>Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av <em>rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22)</em>.</p><p>Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet. Om tjänsterna tillhandahålls den beskattningsbara personens fasta etableringsställe, som är beläget på en annan plats än där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, ska mervärdesbeskattning ske där. Artikeln ger upphov till tolkningsproblem och behörighetskonflikter mellan konkurrerande stater, varför en enhetlig tolkning av begreppet <em>fast etableringsställe</em> erfordras. Tolkningsproblemen avser definitionen av ett fast etableringsställe och frågan när en tjänst kan hänföras till ett fast etableringsställe.</p><p>En utredning av EG-domstolens praxis visar att ett fast etableringsställe måste uppvisa en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att självständigt kunna tillhandahålla bestämda tjänster. Platsen där en beskattningsbar person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet är den primära anknytningspunkten. Hänsyn till en annan plats, till eller från vilket tjänsterna tillhandahålls, kommer endast i fråga om den primära anknytningen inte leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt eller då en konflikt med en annan medlemsstat uppstår.</p><p>Slutsatsen är att mervärdesbeskattning vid tillhandahållande av tjänster till fasta etableringsställen i olika medlemsstater bör ske vid den plats där de fasta etableringarna är belägna. En sådan slutsats leder till en rationell lösning ur beskattningssynpunkt vilket medför att tjänsterna kan hänföras till de fasta etableringarna. Vid ett sådant fastställande tillgodoses den allmänna principen om att beskattning bör ske i konsumtionslandet. Slutligen tillgodoses det grundläggande syftet med artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse vilket är att förhindra behörighetskonflikter och snedvridning av konkurrensen.</p>

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering.  Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag.  I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen. Denna process är beroende av säljaren i företaget, som nätverkar, bygger relationer samt kommunicerar ut nyttan med de immateriella produkterna. Genom bland annat research ökar denne sin befintliga kunskap för att möta kulturella skillnader och därmed skapa förtroende hos kunderna för att till sist sälja den immateriella produkten genom ett löfte där kundens förväntningar läggs på en realistisk nivå. / The purpose of this thesis is to study and identify approaches for service companies to internationalize and sell their products. In order to do so, and to identify possible patterns, it is important to increase our understanding of how sales of the services is done, and how the sales person manages the cultural differences that arise in internationalization.  Our methodology is a qualitative study with a deductive approach. The theoretical framework includes well known models describing the process of internationalization of firms, also theories concerning service firms, international sales, the sales person’s role, and culture and communication are included. The empirical chapter which follows, contains a review for our case companies, and how they have handled their internationalization and international sales. Next, we have compared empirical data to theory in an analysis to identify an outcome regarding internationalization and international sales of services.  Finally in our conclusion, we have been able to present a pattern of the internationalization process of service firms, whereas the process is initiated mainly by driven individuals on a leading position. The process is dependent on the firm’s salesmen who network, build strong relationships, and communicate the benefits with the immateriell products. By inter alia, research they can increase their already existing knowledge in order to meet cutural differences and thereby be trustworthy for the customer. Thereafter the salesmen are able to sell the service by a promise where the customers expectations is placed on a realistic level.

Den här studien syftar till att undersöka VR-tjänsters utmaningar och möjligheter för samskapande av olika varianter av hus inom hustillverkningsbranschen. Genom teoretiska studier och kvalitativa intervjuer har riktlinjer för hur företag kan använda VR-tjänster för samskapande framträtt. De teoretiska områden som främst har behandlats är den tjänstedominanta logiken, innovationsprocessen, samskapande samt VR. Sex intervjudeltagare medverkade i intervjuerna. Dessa var i åldrarna 25–26 år, hälften var män, hälften var kvinnor. Det visade sig att deltagarna hade liten eller till och med ingen erfarenhetav VR sen tidigare. Studien visar att företag som ämnar använda sig av VR-tjänster för samskapande bör tänka på att tjänsten måste uppfylla vissa incitament och fördelar som bland annat handlar om att tjänsten måste vara kreativ och inspirerande för att ge så kallade nöjes- och lustfördelar, ge möjlighet till att utföra förändringar av ett virtuellt hus på ett unikt sätt, men även att deltagande i tjänsten i vissa fall även kan kräva någon form av kompensation för attanvändarna ska delta i samskapande. Det kan även krävas en tjänst som är kopplad till VR-tjänsten för att samskapande ska fungera på bästa sätt. Det finns potential för företag attanvända sig av VR-tjänster för att samskapa tillsammans med kunder, men det kan ännu komma att dröja innan användningen av liknande tjänster är utbredd och ett måste för företag att satsa på.

EU:s revisionspaket begränsar kraftigt revisorernas möjlighet att tillhandahålla non-audit services (NAS) gentemot företag av allmänt intresse. Revisorer på små och medelstora revisionsbyråer påverkas dock inte av reglerna, varför det är intressant att studera hur dessa hanterar vilka tjänster man ska tillhandahålla och hur det påverkar revisorns roll.   Syftet med studien är att undersöka hur revisorn, på små och medelstora revisionsbyråer, hanterar olika rådgivningstjänster och det relaterade oberoendehotet i sin roll som konsult, som ett led i att försöka erhålla en förståelse för hur revisorn uppfattar växlingen mellan sin roll som revisor och den allt mer förestående konsultrollen. Studien baseras på kvalitativ forskning, för att försöka förstå och tolka revisorns upplevelser, varför intervjuer genomförts med sex kvalificerade revisorer.    Studiens huvudsakliga slutsatser är att revisorerna har svårt att definiera vilka tjänster som är revisionsnära och vilka som är av mer fristående karaktär. Revisorn måste tillhandahålla rådgivning för att upprätthålla revisionen, varför rådgivningstjänsterna kan betraktas som en integrerad del av revisorns tjänster. Revisorn tvingas i viss mån att växla mellan sin roll som revisor och konsult, till följd av att klienterna har höga förväntningar på rådgivning, medan revisionens övriga intressenter förväntar sig att klientföretagen kontrolleras genom en oberoende granskning. I slutändan anser respondenterna ändå sig vara revisorer även i utförandet av konsulttjänster. / The audit rules adopted by the EU strongly limit the auditors’ ability to provide non-audit services (NAS) to audit clients of public interest. Auditors in small and medium-sized audit firms are not affected by those rules. Therefore, it is interesting to study how they handle which services to provide and how it affects the auditor's role.   The purpose of the study is to investigate how auditors of small and medium-sized audit firms manage various advisory services and the related threat to independence in the role of consultant. Consequently, the study also seeks to gain an understanding of how the auditors perceive the issue of having to shift between the role as auditor and the increasingly imminent role as consultant. The study is based on qualitative research, in order to understand and interpret the auditor's experiences, which is why interviews were conducted with six auditors.   The main conclusions of the study are that the auditors have difficulty defining which services are audit-related and which are less audit-related. The auditor must provide advice to maintain the audit. Advisory services can therefore be regarded as an integral part of the auditor's services. The auditor is forced to shift between the roles of auditor and consultant, as a result of the clients’ high expectations for advisory services. This is in contradiction with the audit's other stakeholders’ expectations for the companies to be checked through an independent examination. However, the respondents still consider themselves to be auditors even in the performance of consulting services.

Sammanfattning: Digitalisering framställs som den enskilt största förändringsfaktor som påverkar alla delar av samhället så även den offentliga sektorn. Elektronisk förvaltning används i syfte att skapa en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, underlätta människors vardag och ge högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Därtill ska arbetet med e-förvaltning leda till lägre kostnad och största möjliga nyttan för såväl medborgare och företag som samhället i stort. Regeringens mål har sedan 2012 varit att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige har också legat i topp i jämförelser med andra länder vad gäller internetanvändning och medborgarnas användning av e-förvaltningstjänster. Internationella jämförelser visar exempelvis att Sverige ligger på sjätte plats enligt FN:s senaste sammanställning över e-förvaltningens utveckling i världen (UN-E Government survey 2016). Samma år konstaterade dock också Riksrevisionen i sin rapport (RIR 2016:14) att de offentliga aktörerna inte driver utvecklingen i enlighet med regeringens mål och att mer kan göras för att utveckla e-förvaltningen. E-förvaltningen har enligt Riksrevisionen varit kortsiktig, delegerad och präglad av brist på helhetsansvar samt inte hanterats på ett kostnadseffektivt sätt. Med denna fallstudie har ambitionen varit att närmare undersöka dessa förhållanden i syfte att bidra med ny kunskap kring vad som behövs för ett mer framgångsrikt införande av e-tjänster. Till studieobjekt valdes en mellanstor kommun som 2015 införde en e-tjänst för ansökan om bygglov, kallad “MittBygge”.   I likhet med tidigare forskning visar och identifierar studiens resultat ett flertal avgörande framgångsfaktorer som behöver beaktas vid såväl planering, införande och uppföljning av nyttan vid införande av e-tjänster. Dessa framgångsfaktorer är: intern och extern kundfokus, utbildning, ledarskap, kommunikation, respons från intressenter, vikten av att mäta och definiera framgång, tillräckliga resurser, medarbetarnas delaktighet och engagemang. Studiens resultat visar även vilka hinder och utmaningar som kan tänkas dyka upp längs vägen mot mer effektiva och högkvalitativa e-tjänster. Dessa är frånvaro av effektiva mätetal, tidsbrist, låg prioritet, otillräckliga utbildningsinsatser, svårigheter att hitta och förstå information samt kommuninvånarnas sammanlagda upplevelse av e-tjänstens tillgänglighet. Studiens resultat visar även att värderingarna bakom offensiv kvalitetsutveckling, det vill säga, att sätta kunden i centrum, basera beslut på fakta, arbeta med processer, arbeta ständigt med förbättringar och skapa förutsättningar för delaktighet, inte bara erbjuder en bra teoretisk grund att stå på när en verksamhet ska utvecklas och ständigt bli bättre, utan utgör en helt nödvändig förutsättning för ett lyckat arbete. / Digitization is currently considered to be the most important factor of change affecting all parts of society, including the public sector. E-government is used to create more open public administration that supports innovation and participation, facilitates people's daily lives, providing higher quality and efficiency in the activities. In addition, e-government is expected to lower cost and maximize benefits for both citizens and companies as well as society at large. The goal of the Government has since 2012 been to make Sweden the leading country in the world in terms of utilizing the potential of digitization. Sweden has also been at the forefront in comparison with other countries in terms of internet use and citizens' use of e-government services. International comparisons show, for example, that Sweden is in sixth place, see the UN's latest compilation of e-government development in the world (UN-E Government survey 2016). However, in the same year, the Swedish National Audit Office (NAO) in its report (RIR 2016: 14) also found that public actors do not pursue this work according to Government objectives and that more can be done to develop e-government. According to the NAO, work on e-government has been short-term, overly delegated and characterized by a lack of overall responsibility and not managed in a cost-effective way. This case study sets out to investigate these conditions more closely, with a view to provide new knowledge about what is needed for a more successful introduction of e-services. A medium-sized municipality that introduced an e-service for the application for building permission, called "MittBygge", in 2015 was chosen as case study. Like previous research, this study identifies a number of crucial success factors that need to be taken into account when planning, introducing and following up the benefits of e-services. These success factors are: internal and external customer focus, education, leadership, communication, stakeholder response, the importance of measuring and defining success, sufficient resource allocation, employee involvement and commitment. The study's results also show the obstacles and challenges that may appear along the way towards more efficient and high-quality e-services. These are the absence of effective metrics, time constraints, low priority, insufficient educational efforts, difficulties with finding and understanding information, and the overall experience of e-service accessibility by the residents of the municipality. The results also show that the values behind offensive quality development, i.e.  putting the customer at the heart of the process, basing decisions on facts, working with processes, continuously working on improvements and creating conditions for stakeholder involvement, not only offers a good theoretical base for development and continuous improvement of activities but it is also an essential prerequisite for successful work. / <p>2018-06-27</p>

Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.

The survey has been conducted about how older adults use digital services on the Internet, what their thoughts are about them and the problems that can arise during use. The purpose of the survey is to treat the qualitative data to see what factors affect older adults to use various digital services to operate in society. This purpose has arisen from the problem which older adults are the smallest but fastest growing user group to take advantage of digital opportunities, today's society more or less requires that you have some sort of digital knowledge to be able to benefit from its services. Based on the objective, we have formulated our research question "Older adults are the fastest growing group of digital users, but in total still the lowest represented user group. What contributes to the rapid rise and what can we learn from the users of today on how to develop digital services for this age group in the future?" We chose to write about this project because we think that the subject is relevant and interesting to explore. Since one can see the obvious problems regarding this in everyday life, we chose to more deeply explore the area to give us a broader view. We have used qualitative methods like observations and semistructured interviews, these have been applied from prior knowledge of how to perform these methods to enable a good data collection. We have also created our own modified model based on the Technology Acceptance Model (TAM) and the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) used to measure technology acceptance. The modified model is applied to the information we developed from them qualitative methods. The results from four informants indicate that there are critical factors that influence the use of digital services such as experience and needs, but these factors are individual and varies from person to person resulting in that there is not a single answer to the question but must be answered for each individual service.

E-services are becoming increasingly prevalent in various contexts. Organizations in the public sector have also embraced this trend and today provide e-services with different purposes, e.g. various e-health services. Although there are advantages of e-services compared to traditional channels, they are not free of problems; a public organization must, among other things, provide an availability that private organizations may not need. This in turn means that the business needs to adapt its internal IT systems to handle incoming cases, which affects both the organization’s business and its employees. As today’s demands exceeds the resources, and that the population in Sweden is growing older, demands increase on the health care’s business. Citizens have to take greater responsibility for their own healthcare, which involves changes in working methods through effective e-services. Therefore, we examined the consequences this has within the business, as well as how the use of e-services affects the employees’ working routines and administrative work. The study aims to identify and analyze consequences, opportunities and obstacles with e-health and e-services within a public health care organization. In this way, we see that the study may help with possible explanations to the challenges that arise from the use of e-services in the public health care. The intention is also to identify and describe possible gaps between expected effects of strategies and the outcome in the operational business, which we see can contribute to greater understanding of the differences and how they might be handled. The study is based on a qualitative case study on Region Östergötland, where we have collected empirical data through interviews. The interviews have then been interpreted and analyzed to provide an illustration of how the organization strategically works with e-services in the public healthcare and how this is manifested in the business. The study results and conclusions show that there are both positive and less desirable effects of e-services within the operational level of the business. The same also applies to certain strategic decisions, particularly the decision to make patient records available through the e-service My health care contacts. We consider that an important contribution of the study is to highlight the needs from the operational health care business, as well as the importance of taking these into account in the development of e-health and e-service related strategies. We consider that another contribution of the study is the need to reflect on the business implications that may arise as a result of e-services. / E-tjänster förekommer i allt större utsträckning inom olika sammanhang. Offentliga organisationer har också anammat utvecklingen och tillhandahåller idag e-tjänster av olika slag, exempelvis diverse e-hälsotjänster. I teorin beskrivs e-tjänster kunna bidra med effektiviseringar inom verksamheten, något som även framhålls som ett mål med e-hälsa. Även om det finns fördelar med e-tjänster jämfört med traditionella kanaler, är bilden inte helt problemfri; tidigare forskning visar att en offentlig organisation bland annat måste tillhandahålla en tillgänglighet som privata organisationer inte behöver. Detta innebär i sin tur att verksamheten behöver anpassa interna IT-system för att kunna hantera inkommande ärenden, vilket påverkar både organisationens verksamhet och dess medarbetare. Då behoven idag överstiger resurserna, samt att befolkningen i Sverige blir allt äldre ställs ökade krav på vårdverksamheten. Invånare måste ta ett större ansvar för den egna vården, vilket bland annat innebär förändrade arbetssätt genom ändamålsenliga e-tjänster. Därför har vi undersökt vilka konsekvenser e-tjänster medför inom verksamheten, samt hur användningen av dessa påverkar medarbetarnas arbetsrutiner och administrativa arbete. Syftet med studien är att identifiera och analysera konsekvenser, möjligheter och hinder med e-hälsa och e-tjänster inom en offentlig vårdorganisation. På så sätt ser vi att studien kan bidra med möjliga förklaringar till de utmaningar som uppstår vid tillämpning av e-tjänster inom den offentliga vården. Avsikten är även att identifiera och beskriva eventuella gap mellan förväntade effekter av strategier och utfall i verksamheten, vilket vi ser kan bidra till ökad förståelse för skillnaderna samt hur de skulle kunna hanteras. Undersökningen är baserad på en kvalitativ fallstudie på Region Östergötland, där vi har samlat in empirisk data genom intervjuer. Intervjuerna har sedan tolkats och analyserats för ge en bild av hur regionen arbetar strategiskt kring e-tjänster inom vården, samt hur detta tar sig i uttryck i verksamheten. Studiens resultat och slutsatser visar att det finns både positiva och mindre önskvärda effekter av e-tjänster inom den operationella vårdverksamheten. Detsamma gäller även för vissa strategiska beslut, inte minst beslutet om att tillgängliggöra patientjournalen via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Ett viktigt bidrag med studien är i vår mening att belysa de behov uttrycks från den operationella vårdverksamheten, samt vikten av att ta hänsyn till dessa vid utformning av strategier relaterat till e-hälsa och e-tjänster. Vi anser att ett annat bidrag med studien är vikten av att reflektera över verksamhetsmässiga konsekvenser som kan uppstå till följd av e-tjänster.

Sverige ligger ofta i framkant när det gäller digital utveckling och offentliga e-tjänster. Myndigheterna har höga krav på sig att hänga med i teknikens framfart, men hur är det med kommunerna? Ju fler e-tjänster en organisation erbjuder, ju svårare kan det vara att faktiskt ha en jämn och bra kvalitet.Den här studien har besvarat frågeställningen ”Hur kan kvalitet och upplevelser med offentliga e-tjänster mätas och följas upp?”. Detta arbete består av en bakgrundsanalys över dagens läge gällande kommunala e-tjänster i Sverige samt olika metoder för att mäta tjänstekvalitet för onlinetjänster. Det finns flera olika tekniker för att mäta kvalitet och dessa jämfördes ur olika aspekter. Därefter genomfördes en fallstudie för att testa den valda metoden, E-govQual, i ett par kommunala e-tjänster. Fallstudien gjordes i samarbete med Skövde Kommun och är till för att skapa ett bra underlag till andra kommuner och offentliga organisationer. / Sweden is often in the lead of digital development and e-governance. Nowadays, it is easy to do tax reports, dental appointments, looking for work and also to report a crime without even looking up from the mobile phone. The government have high demands on themselves to keep up with technological progress, but what about the municipalities? It turned out that Sweden's 290 municipalities have a wide variation in the number of e-services offered to citizens, some missing e-services totally while others have well over 100 of them.E-services creates many advantages for the municipalities. Some benefits are better response times, less paper work and citizens can access the website 24 hours per day. Meanwhile, the municipality have high requirements from the citizens. They want good services with the right functions and good user interface. The more e-services the organization provides, the harder it can be to actually have a steady and good quality.This study has answered the question "How can the quality and experiences with public e services be measured and tested?". This article consists of a background analysis of the current situation regarding municipal e-services in Sweden, as well as different methods to measure the quality of service for online services. There are several different techniques to measure quality with and these were compared from various aspects. This was followed by a case study to test the chosen method, E-govQual, in a few e-services. The case study was done in collaboration with Skövde Kommun and is designed to create a good basis to other municipalities and public organizations. The study consisted of interviews and observations of citizens in the municipality and the result of the technology E-govQual was a good fit for the purpose. The technique mentions important attributes that users can have opinions about, opinions that often shows if the service does not live up to the expectations that exist.

The purpose of this thesis was to discuss and describe what implications the payment service directive, PSD2, could have on the payment service market and also what it could mean for the competitive landscape. Furthermore, the study aims to give an understanding regarding the bank's strategic actions to address this issue. To examine this, a qualitative method through a case study with semi structured interviews was applied. Top Swedish banks in this study was represented by employees from the banks in question, with extensive knowledge regarding regulations, innovation and payment services. Two fintech companies was also examined, with realtions to two of the four banks to gain another perspective of the examined phenomena. The results show that PSD2 will change the payment service market i ways that more actors can compete under similar conditions. PSD2 will also act as a driving force, pushing innovation and digitalisation which could lead to a situation where parts of the bank's core business could be under threat. This will lead to further affect on the competitive landscape which could be characterised by a mix between cooperation and competitiveness regarding services outside of the bank's core business. The bank's plans to address this by developing their own solutions and also by cooperating with third parties, in means of protecting and development of their own core business regarding bank accounts. / Syftet med denna uppsats var att diskutera och beskriva vilka implikationer som betaltjänstdirektivet PSD2 kan innebära för betaltjänstmarknaden samt vad det kommer att innebära för konkurrenssituationen. Vidare syftar studien till att ge en förståelse kring bankernas strategiska åtgärder för att adressera detta. För att ta reda på detta tillämpades en kvalitativ metod genom en fallstudie. Fyra stora banker i Sverige representerades i denna studie av anställda på respektive bank med mångårigt arbete inom reglering, innovation och betaltjänster, vilkas svar formade den utgjorde empirin genom semi-strukturerade intervjuer. För att ge ytterligare ett perspektiv intervjuades också några av bankernas samarbetspartners vilka är relativt nystartade fintech-företag. Resultaten från studien visade på att PSD2 kommer förändra betaltjänstmarknaden på så vis att fler aktörer kommer kunna konkurrera med liknande villkor. PSD2 kommer även att driva på innovation och digitalisering vilket i sin tur kan leda till att bankernas kärnverksamhet hotas. Detta leder till att ytterligare påverkan på konkurrenssituationen som kan komma att präglas av en blandning mellan samarbeten och konkurrens kring mervärdestjänster. Bankerna planerar att adressera detta genom att både utveckla egna lösningar och samarbeta med tredjepartsaktörer, för att skydda och utveckla sin kärnverksamhet gällande konton. / <p>Internationellt företagande</p>