Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet. I resultatet visas till exempel att institutionen Skogbys regelsystem är centrala i verksamheten och att regelöverträdelserna beivras med hjälp av utebliven belöning.

Varje år kommer ungefär 1100 ungdomar till Statens institutionsstyrelse när de frivilliga insatserna för vård och behandling inte ansetts varit tillräckliga. En placering på en låst enhet inom SiS förutsätter ett beslut om vård enligt LVU §§3 eller 6 och/eller har dömts till LSU. Sedan 2003 ger SiS årligen ut en bok, där placerade ungdomar får möjlighet att skriva en valfri text där många unga väljer att skriva om tiden på institutionen eller hur de hamnade där. Denna uppsats är en textanalys av ungdomarnas egna texter i syfte att belysa hur tvångsvårdade unga beskriver sina livserfarenheter och sin upplevelse av tillvaron på en institution. Den här uppsatsen belyser hur ungdomarna uppfattar sin situation med hjälp av Goffmans teori om stigma och totala institutionen, samt med hjälp av Bowlby och Ainsworth anknytningsteori. De unga upplever att de saknar makt över sina liv, de upplever att de saknar egen kontroll, samtidigt som de är utlämnade åt sig själva. Det börjar oftast med fel umgänge som kan leda till en start med droger eller kriminella handlingar. Det är vanligt förekommande att ungdomarna blir sexuellt utnyttjade redan i tidig barndom, i vissa fall av en närstående. Många av ungdomarna har hunnit uppleva mycket i en tidig ålder. En familj med bristande tillsyn eller mycket föräldrakonflikter är en riskfaktor. Det är vanligt förekommande att samhället ser de unga som en risk för både omgivningen och för sig själva. Studien är viktig för socialt arbete eftersom det är många olika aktörer som är delaktiga i ungdomarnas liv när de placeras på ett särskilt ungdomshem. Det är viktigt för socialt arbete att man aldrig glömmer hur svårt det kan vara för barnet som är i situationen att eventuellt tas ifrån sin familj och placeras på en institution. / Each year, about 1,100 young people come to the State Institution Board when the voluntary efforts for care and treatment have not been successful. A placement on a locked unit within SiS requires a decision on care according to LVU or LSU. Since 2003, SiS has published a book, where placed youths have the opportunity to write a text about things that is important for them to share, for example about their time at the institution or how they ended up inside. The essay is a text analysis of young people´s own texts with the aim of illustrating how forced young people describe their life experiences and their experience of being inside an institution. This essay illustrates how young people perceive their situation with the help of Goffman's theory of stigma and the overall institution, and with the help of Bowlby and Ainsworth attachment theory. The youths feel that they lack control over their lives, they feel that they lack self-control, at the same time that they are left to themselves. It usually starts with interacting with the wrong people and may lead to drug addiction and criminal behavior. It is common for young people to be sexually abused as early as childhood, in some cases by a close relative. Many of the youths have had to experience a lot at an early age. A family with inadequate supervision or a lot of parental conflicts is a risk factor. It is common for society to see young people as a risk to both themselves and the surroundings. The study is important for social work because there are many different actors who are involved in young people’s lives when they are placed in a Juvenile institution. It is important for social work that you never forget how difficult it can be for the child who is in the situation to possibly be taken away from his or her family and placed inside an institution.

Målet med vårt arbete var att ta reda på hur personal inom vård och omsorg för vuxna enligt LSS 9 § 9 upplever sitt bemötande gentemot vårdtagarna. Våra frågeställningar var: Vad har personalen för kunskap om personer med autismspektrumtillstånd?Hur bemöter personalen brukarna vid konflikter? Förekommer det kränkningar eller tvångsåtgärder på gruppbostaden? Hur upplever personalen fenomenet kränkningar och begräsningsåtgärder gentemot brukarna?För att genomföra denna studie använde vi oss av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet i studien samlades in genom sex intervjuer med personal från olika gruppbostäder enligt LSS. För att analysera våra insamlade empiriska data använde vi oss av teorier och teoretiska begrepp som disciplin och normalisering, maktrelationer och institutioner.Vår analys resulterade i sju olika teman; att leva upp till omgivningens värderingar och normer, tvång och övergrepp, personalens dubbla roller, välviljan och den eviga barndomen, faktorer som leder till utbrott och utbildning.Våra resultat visar hur personalen överför sina värderingar på användarna att påverka dem i en viss riktning. Som personal, hamnar man i vissa situationer där du måste tolka patientens önskemål pga kommunikationsproblem med brukaren.Kränkningar mot brukarna uppfattar personalen att vara när de själva låter nedsättande till brukarna och hur man tenderar att påverka dem i den riktningen för att tillfredställa sina egna idealoch värderingar.Det finns en välvilja hos personalen för att det ska gå bra för sina vårdtagare och de blir oroliga för att dessa skadar sig. Denna rädslan kan resultera att vårdtagarna blir alltför kontrollerade. Personalen står ständigt inför etiska överväganden i arbetet med dessa människor. Genom kontinuerlig reflektion, särskild utbildning och handledning får personalen bättre förutsättningar för att hantera dessa situationer. Personalen på dessa gruppbostäder är ibland den enda kontakten dessa vårdtagare har med omvärlden. Brukarna hamnar därför i ett beroendeförhållande till sin omgivning och personal, detta i sin tur gör att brukarna hamnar i en sårbar position. Svårigheter att kommunicera med vårdtagarna och personalens bristande förmåga att förstå dessa människor kan leda till utbrott och konflikter. Det är då personalen inte förstår situationen som konflikter uppstår. Återkommande faktorer som kan orsaka utbrott hos vårdtagarna är stress, brist på struktur och smärta. / The aim of our work was to find out how staff in residential care activities for adults LSS 9 § 9 experience their own treatment with a focus on coercion and abuses against consumers. In pursuit of our purpose following questions were raised: How does human users during conflicts and outbreaks? What do staff their own professional role functioning over the users? What is the staff of the knowledge of people with autism spectrum disorders? To conduct this study, we used a qualitative approach. The empirical data in our study were collected through six interviews with staff from various group homes. To analyze our collected empirical data, we have taken the help of theories and theoretical concepts such as discipline and normalization, power relations, institutions and overall problem-creating behavior.Our analysis resulted in seven different themes, users must live up to the ambient values and norms, our experiences of coercion and abuse, by staff's dual roles, staff courtesy, & the patient's eternal childhood, treatment of conflict, the factors leading to outbreaks and education.Our results show how the staff transmits its values on the users to influence them in a certain direction. As a staff, you end up in certain situations where you have to interpret the patient's wishes due. Communication difficulties with the user.Violations and enforcement actions against consumers perceive staff to be when it sounds demeaning to customers and how to tend to affect them in some way to satisfy their own or under the ideal. There is willingness among staff that it will go well their patients and they are also afraid that consumers suffer. This fear may result in violating the patient through the infringement of sovereignty.The staff is constantly faced with ethical considerations in the treatment of consumers. Sometimes you need to restrain a patient for the latter to take a blood test. Through continuous reflections, special training and supervision the staff gets better conditions to deal with these situations.The staff is sometimes the only contact customers have with the outside world. Users are therefore very dependent on staff for their basic needs.In response to conflict situations, staff written individual action plans for how to proceed. In conflicts, the majority of respondents refer the patient to his apartment. Sometimes there are situations where the police must be called.Difficulty in communicating with customers and staff's lack of ability to understand these can lead to outbreaks of users. That is when staff do not understand the users that chaos occurs. Recurring conditions that can cause outbreaks are stress, lack of structure and pain.

"Orka mest, göra allt" är en kandidatuppsats vars syfte har varit att med utgångspunkt i ett specifikt riksidrottsgymnasium lära mer om idrottselevers upplevelser och erfarenheter av att passa in. Detta i förhållande till den miljön de tränar, bor, lever och går i skolan i. Framförallt har jag fokuserat på hur idrottseleverna pratar om hur det är att passa in, eller inte passa in, på RIG, respektive hur de konstruerar olika förutsättningar för att passa in. De teoretiska perspektiven som uppsatsen grundar sig i är först riksidrottsgymnasiet som en nästintill total institution. Inramningen är baserad på dels Erving Goffmans (2015) beskrivning av totala institutioner, dels Eric D. Anderson (2009) argument om konkurrenskraftig institutionaliserad sport. Det andra teoretiska perspektivet är tillhörighet och tillhörighetspolitik, baserad på Nira Yuval-Davis (2006) förklaring. För att kunna skapa en förståelse för idrottselevernas sätt att leva valdes en kvalitativ forskningsteknik, närmare bestämt deltagande observation, informella samtal och intervjuer. Analysen visade att tillhörigheten är flytande och föränderlig och att de olika sociala konstellationerna som idrottselevernas vardag utspelar sig i samspelar med varandra, samtidigt som det går att separera dem. Inom RIG finns det krav på idrottsliga prestationer och resultat, men framförallt är deras liv en social verksamhet. Målsättningen på RIG är att uppnå en slags idealbild av att vara elitidrottare, och tillhörighet bland idrottseleverna visade sig ofta genom en paradoxal blandning av krav på att både idrottsligt anstränga sig och att inte anstränga sig. Inom RIG ser vi därför hur den individuella identiteten synonymt med både social och kollektiv identitet.

<p>Different Perspectives is a study of detainees' and guards' experiences of the remand prison. The result of the study shows that the remand prison brings forth the individuals anxiety, stress and fear. The individual detained in remand prison have a great need for contact with their families, but also with the guards. In the remand prison there is always a great level of control and always some kind of power practised. It is the guards who have the power and the competences to make the individuals detained in remand prison follow the rules and do what they have been told. The society possesses biases and a great curiosity about remand prisons and the people being there. This can lead to stigmatization among both the detained individuals as well as the guards.</p>

Different Perspectives is a study of detainees' and guards' experiences of the remand prison. The result of the study shows that the remand prison brings forth the individuals anxiety, stress and fear. The individual detained in remand prison have a great need for contact with their families, but also with the guards. In the remand prison there is always a great level of control and always some kind of power practised. It is the guards who have the power and the competences to make the individuals detained in remand prison follow the rules and do what they have been told. The society possesses biases and a great curiosity about remand prisons and the people being there. This can lead to stigmatization among both the detained individuals as well as the guards.

Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt

Rättsmedicinalverket som sluten institution är en expertmyndighet inom rättsväsendet som finns på sex skilda platser runt hela landet som omfattar cirka 500 medarbetare. Varje år görs det cirka 500 rättspsykiatriska undersökningar i Sverige. Omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket hanterar dagligen individer som kommer från häktet, som mår psykiskt dåligt och behöver stöttning. Vissa av dessa fall kan vara väldigt tunga och påverkar de anställdas välbefinnande negativt. Personalen i sin arbetsroll måste se människan bakom brottet och därför agera som lojala, tillitsfulla och objektiva, vilket kan vara både krävande och svårt. Med hänsyn till institutionens karaktär har studien använt sig av en socialpsykologisk ansats och ett kvalitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter i Kazemis modell om socialt välbefinnande och Goffmans teori om totala institutioner har studien sökt förståelse för problemet. Syftet med studien var att undersöka det sociala välbefinnandet hos personal inom den slutna institutionen Rättsmedicinalverket. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på Rättsmedicinalverket, varav 8 var män och 2 kvinnor. Resultatet visade bland annat att personalen värderade sina sociala relationer högt, både mellan kollegor och chefer, samt med de intagna. Det framhöll även att personalen använde sig av en rad copingstrategier för att hantera arbetets specifika karaktär. Vidare visade resultatet den slutna institutionens beroende av säkerhet-/infrastruktur för hanteringen av det dagliga arbetet. / The National Board of Forensic Medicine is a closed institution and an expert authority within the legal system, that includes around 500 employees located in six different locations throughout the country. Every year, about 500 forensic psychiatric examinations are conducted in Sweden. Nursing staff at the National Board of Forensic Medicine deal with individuals daily who come from custody, are mentally unwell and require support. Some of these cases can be very heavy and negative for the well-being of the employees. In their role, the staff must see the person behind the crime and therefore act with loyalty, being trustworthy, and objective, which can be both demanding and difficult. The purpose of the study was to investigate the social well-being of staff at the closed institution National Board of Forensic Medicine. Considering the nature of the institution, the study used a social-psychological approach. Using theoretical frameworks such as Kazemi´s model of social well-being and Goffman's theory of total institutions, the study sought understanding of the problem. Ten semi-structured interviews were conducted with nursing staff at National Board of Forensic Medicine, of which 8 were men and 2 were women. The result showed, among other things, that the staff valued their social relationships highly, both among colleagues and with the inmates. The result also showed that the staff used a range of coping strategies to deal with the specific nature of their work. Furthermore, the result showed that the functioning of the closed institution depended on its security and infrastructure.

This paper examines treatment staff’s experience of threats and violence at The Swedish National Board of Institutional Care (SiS homes). The following study is based on eight different qualitative interviews with treatment staff at four different SiS homes around southern Sweden. The results show that the treatment staff experience threats and violence as a part of their everyday life at SiS homes and that it might negatively affect their work environment as well as their emotional well-being. The conclusion of the study highlights the importance of paying attention to and managing the problem of the normalized threats and violence in residential care facilities and the urgent need for increased support and further resources for the staff in order to create a safer working environment, mainly by limiting the youths usage of electronic communication resources i.e. Ipads. The study emphasizes urgent need for future research in order to adress the overwhelming issues of threats and violence in the workplace for the staff working in these high-risk environments.

Children and youth that are provided compulsory care and treatment under the terms of the Care of Young Persons (Specials Provisions) Act (LVU) may end up in special residential homes for young people (särskilda ungdomshem). These homes are being runned by the National Board of Institutional Care (Statens Institutionsstyrelse or SiS) and have been criticized for providing girls with poorer care than boys. The aim of this study was to investigate social workers’ perspectives on the way they approach and work with girls in special residential homes. The study consists of eight qualitative interviews with treatment educators and treatment assistants. The findings of the study are that many difficult situations arise when working with girls in institutional care. Furthermore, the results show that the social workers find themselves in complex situations caused by the conflict between caring for and controlling the girls. Research has showed that the social workers need to constantly position themselves between the four extremes of support vs. control, and emotional closeness vs. emotional distance (Hill 2005, ss.83-84). A possible model to understand the coping strategies of social workers is proposed based on the theoretical concepts of “the good will”, cognitive dissonance and doxa.