Spelling suggestions: "subject:"totalförsvaret"" "subject:"totalförsvarets""
11 |
Beredskap i lokalsamhället : En studie om bygdegårdarnas möjlighet att bidra till Sveriges totalförsvarSjelin, Magdalena January 2024 (has links)
Det nuvarande omvärldsläget har försämrats. Händelser som skogsbränder, översvämningar och pandemier är exempel på kriser som har påverkat svensk säkerhet de senaste 40 åren. Därtill befinner sig landet enligt regeringsföreträdare i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sverige har sedan 2015 återupptagit sin totalförsvarsplanering där civilsamhällesaktörer lyfts fram som en betydelsefull resurs. En viktig del av civilsamhället är landets alla ideella föreningar. Ett exempel på dessa är bygdegårdsföreningar som ansvarar för uthyrning av bygdegårdar runtom i landet. Bygdegårdars historiska betydelse för lokalsamhället har varit stor då de varit bygdernas centrala samlingslokaler där människor har träffats. Bygdegårdarnas roll i lokalsamhället har dock förändrats över tid. Hur kan denna förändring påverka deras arbete med beredskap i lokalsamhället? Uppsatsen syftar till att undersöka hur bygdegårdar kan stärka lokalsamhällets beredskapsarbete och därigenom bidra till Sveriges totalförsvar. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod, inspirerad av grundad teori där semi-strukturerade intervjuer genomförts med representanter från de utvalda bygdegårdana inom Uppsala kommun. Uppsatsens resultat visar att bygdegårdarna kanbidra på flera sätt till stärkandet av totalförsvaret utifrån flera nivåer i samhället men att det bland annat krävs kunskapshöjande insatser samt en tydlig inriktning och ändamålsenlig finansiering.
|
12 |
Det nya totalförsvarets diskurs : Analys av motiv och drivkrafter utifrån teorin om ontologisk säkerhetKarlsén, Li January 2017 (has links)
Does actors desire something more than survival in international politics? The Swedish neutrality politics that was developed during the Cold war can be described as a part of a national self-image, a type of political identity which constituted Sweden´s narrative nationally and internationally. The political identity commenced a change during 2009 with the solidarity politics, an adaption to the changed situation in the Baltic Sea as well as in Europe. The defence policy for Sweden 2016-2020 describes that a new Total defence with a strengthened defence economy is needed to face this situation. The traditional concepts of security within international relations usually derives from the survival of the actors and the interests that this entails. Theories about ontological security argues instead that the purpose of an actor´s actions aims to maintain its self-identity needs. Ontological security can therefore be used to understand the underlying motives and drives that causes policy changes such as defence policies. This study shows that the motives and drives behind the new Swedish Total defence according to Brent J. Steels perspective on ontological security can be understood as a will to uphold Sweden´s ontological security. The drives for Sweden´s actions can be described as a will to maintain the continuity in the biographical narrative as a sovereign, democratic and solidarity actor both nationally and internationally. The motives behind the decision-making processes are formed by the Swedish identity as a strong advocate of human rights and conflict prevention and war. Certain discrepancies can be understood in the chosen empiricism and Swedish action regarding shortcomings in the long-term material supply, defence economy and personnel supply within the total defence. This can be interpreted as potential threats towards the Swedish ontological security.
|
13 |
Tröskelutmaningar i en gråzonskontextBoyle, Johan January 2018 (has links)
Utgångspunkten för detta arbete är problematiken kring trovärdigheten i att verka avskräckande mot gråzonshot, med en tröskel som dimensionerats mot konventionella militära angrepp under kalla kriget. Sverige utgör studiens problemställning och fallstudien utgörs av Ukrainas tröskel och avskräckningsstrategi gentemot Rysslands angrepp och annektering av Krimhalvön 2014. Slutsatserna från fallstudien kommer att analyseras utgående från den svenska kontexten som reglerar den svenska tröskeln. Detta i syfte att identifiera vilka teoretiska förutsättningar för hur en tröskel bör konstitueras utifrån om dess syfte är att verka avhållande mot gråzonsproblematik. Studien konstaterar att en tröskel som är uppbyggd och dimensionerad mot ett konventionellt väpnat angrepp inte fyller sin funktion mot en motståndare som opererar okonventionellt inom flera samhällsdomäner utöver den militära. Detta på grund av att tröskeln inte är trovärdig i sin uppbyggnad och komposition av relevanta och kapabla förmågor som behövs för att avskräcka samt skydda sig mot gråzonshot. Tröskelns trovärdighet inom en gråzonskontext är avhängd på, utöver ovanstående, att den är väl samordnat och mandatskraftigt bemyndigad inom ramen för ett totalförsvar, och bör innefatta både militärt och civila kapabla förmågor. Utan denna brygga mellan civila och militära resurser öppnas det sårbarheter i skyddet och avskräckningen, där en gråzonsmotståndare sannolikt väljer att operera inom.
|
14 |
På väg mot ett (o)modernt totalförsvar : En studie om institutionaliseringen av gender och kvinnor, fred och säkerhet (WPS) i Sveriges övergripande planering för återupptagandet av totalförsvaretJauer, Linnéa January 2017 (has links)
No description available.
|
15 |
SVERIGES BRISTANDE KRISBEREDSKAP – VARFÖR NEDMONTERADES TOTALFÖRSVARET? : Den rådande coronapandemin har lamslagit världen. Sveriges förmåga att hantera viruset har ifrågasatts och brister i beredskapen har återigen uppdagats. Varför nedrustades totalförsvaret?Larsson, Markus January 2020 (has links)
Den pågående coronapandemin har lamslagit stora delar av världen och brister i den svenska krisberedskapen har därmed uppdagats. Uppsatsens syfte är att förklara varför det svenska totalförsvaret nedrustades. För att kunna ge svar på forskningsfrågan kommer fem försvarsbeslut – försvarsbeslutet 1992, försvarsbeslutet 1996, försvarsbeslutet 2000, försvarsbeslutet 2004 och försvarsbeslutet 2009 – att analyseras. Besluten studeras utifrån en kvalitativ innehållsanalys, där Rational Actor Model används. Innehållsanalysen kompletteras med en kvalitativ forskningsintervju med den tidigare svenske försvarsministern Anders Björck. De teoretiska utgångspunkterna som studien följer är säkerhetisering, risker och hot. Bakgrundskapitlet behandlar den svenska beredskapen i nutid och det svenska försvarets historia. Tidigare forskning om beredskap och försvar internationellt lyfts fram tillsammans med hur delar av den svenska beredskapen har påverkats under de senaste 30 åren. Det rådande säkerhetsläget efter kalla kriget bidrog till nedskärningar i försvarsorganisationen, avskaffandet av ett invasionsförsvar och skapandet av ett insatsförsvar. Insatsförsvaret skulle ha hög operativ förmåga, såväl nationellt som internationellt och krävde därför förband av hög kvalitet, varpå värnplikten avskaffades. Beredskapslager ansågs inte vara lika behövande under det nya säkerhetsläget och det fördjupade samarbetet med den Europiska unionen skapade en naiv trygghet i att försörjningsberedskapen skulle kunna säkras genom medlemskapet. Arbetets slutsats till varför totalförsvaret nedrustades var det förändrade säkerhetsläget och en tilltagande tro på stöd från EU vid hanteringen av krissituationer i kombination med bristande historiekunskaper. / The ongoing coronavirus pandemic has paralyzed large parts of the world and shortcomings in the Swedish crisis preparedness have thus been discovered. The purpose of the thesis is to explain why the Swedish total defense was disarmed. In order to answer the research question, five defense decisions – the defense decision in 1992, the defense decision in 1996, the defense decision in 2000, the defense decision in 2004 and the defense decision in 2009 – will be analyzed. The decisions are studied based on a qualitative content analysis, using the Rational Actor Model. The content analysis is supplemented by a qualitative research interview with the former Swedish Defense Minister Anders Björck. The theoretical starting points that the study follows are security, risks, and threats. The background chapter deals with the Swedish preparedness of today and the history of the Swedish defense. Previous research on preparedness and defense internationally has been highlighted as well as how parts of Swedish preparedness have been affected over the past 30 years. The prevailing security situation after the Cold War contributed to cuts in the defense organization, the abolition of an invasion defense and the creation of an intervention defense. The intervention defense would have high operational capability, both nationally and internationally and therefore required high-quality associations and the military duty was abolished. Emergency preparedness stocks were not considered to be as needed during the new security situation, and the deeper cooperation with the European Union created a naive security that security of supply could be secured through the membership. The work's conclusion as to why the total defense was disarmed was the changed security situation and a growing belief in support from the EU in dealing with crisis situations, in combination with lack of historical knowledge.
|
16 |
Moderna verksamhetsstrategiers för- och nackdelar ur ett officersperspektivLaestadius, Nils January 2021 (has links)
No description available.
|
17 |
Totalförsvaret –tillvaratagna kunskaper och erfarenheter? : Likheter och skillnader i svensk totalförsvarsstrategi vid två tidpunkter –en jämförande kvalitativ riktad innehållsanalys av totalförsvaret.Pamelius, Martin, Isacsson, Håkan January 2020 (has links)
Bakgrund:Hotbilden för Sverige har skärpts och beredskapen för kris och krig behöver öka. Under 1920-1950 byggdes totalförsvaret upp och därigenom skaffades viktiga kunskaper. För återetableringen av totalförsvaret kan det finnas behov av att se bakåt i tiden och ta tillvara på äldre kunskaper. Det finns även ett behov av heltäckande studier där hela totalförsvarsstrategier studeras. Syfte:Syftet är att med utgångspunkt i Colin S. Grays teori the general theory of strategyundersöka och jämföra planeringsstrategier om svenskt totalförsvar vid två olika tidpunkter; dels i ett samtida material i form av försvarsberedningens utredning, dels i ett material där 1920-1950-talets totalförsvar beskrivs av den tidens ledande expertis inom försvarsmakten.Metod: Riktad kvalitativ innehållsanalys medthe general theory of strategysom teoretisk grund.Resultat:Likheterna mellan strategierna för 1920-1950-talet och försvarsberedningens förslag för 2021-2025 är i sin större helhet överensstämmande dock skiljer det på ett fåtalviktiga teman i förhållande till the general theory of strategy.Slutsats och implikationer: Det finns likheter mellan omvärldsläge och hotbild från de två perioderna. Det finns även likheter mellan perioderna avseende den status som totalförsvaret befinner sig i. Det skulle vara fördelaktigt att ta stöd från tidigare strategier i återetableringen av totalförsvaret.
|
18 |
Det outnyttjade verktyget för svensk krishantering : En kvalitativ studie om Försvarsmaktens interoperabilitet inom svensk krishanteringLandin, Daniel January 2021 (has links)
Att kunna agera tillsammans är en nödvändighet i ett krisläge (Regeringen 2020) vilket medför att vi därför måste ha förmågan och planeringen för att hantera en breddad hotbild i alla konfliktnivåer. Genom att stärka vår förmåga att hantera kriser, stärker i förlängningen vår motståndskraft inom ramen för totalförsvaret och gör oss mer förberedda inför en höjd beredskap. Syftet med studien är att skapa en överblick över förutsättningarna för civil-militär samverkan inom det svenska krishanteringssystemet. Detta sker genom att titta närmare på hur samarbetet gick till under hanteringen av skogsbränderna 2014 och 2018 i Västmanlands, Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län. Studiens resultat visar på stora möjligheter att effektivisera Försvarsmaktens interoperabilitet inom svensk krishantering genom att möjliggöra vissa proaktiva åtgärder. Studien presenterar relevant insikt inför uppbyggandet av ett nytt totalförsvar och Sveriges väg framåt för att hantera kriser mer effektivt och därmed också stärka vår totalförsvarsmåga.
|
19 |
Avskräckning i svensk säkerhetsstrategi : En renässans för totalförsvaretBanelind, Karl January 2021 (has links)
This study investigates the contemporary Swedish deterrence strategy through a qualitative text analysis. Since the 1950s and onwards Sweden has adopted deterrence strategy in different size and shape, adapted to the different challenges of its respective time, as part of its defense and security policy. To continue former research on the area this study aims to research the current deterrence strategy and to observe whether a new model of deterrence strategy is evolving or not. The study concludes that Sweden is still leaning towards deterrence strategy as part of its security policy. In many ways, the strategy of today resembles the strategy that operated during the Cold War. A time when the civilian part of the total defence structure along with a deterrence strategy based on denial played a crucial role for the resilience. Sweden trusted their neutrality policy during the Cold War, however, that is not the case today. Today, Swedish politicians proclaim that security is best created together with other nations. Even though the politicians trust that security is best created together with others, Sweden has continued to stay out of binding military agreements, binding agreements that radically would increase the credibility of the extended deterrence Sweden aims to achieve.
|
20 |
Håll gränsen! : Gränsövervakning i krig – en polisiär utmaningNygren, Fredrik January 2022 (has links)
Om det blir krig i Sverige eller dess närhet vilar ett stort ansvar på Polismyndigheten att kontrollera vem som rör sig in och ut ur landet. Studien syftar till att undersöka och analysera polisens organisatoriska förutsättningar att utföra uppdraget i samverkan med andra myndigheter. Studien bygger på intervjuer med chefer och handläggare som arbetar med totalförsvarsplanering eller gränspolisverksamhet i Polismyndigheten samt medarbetare från ett par länsstyrelser. Den teoretiska utgångspunkten är nyinstitutionell teori i kombination med integrationsbegreppet. Analysen fokuserar på samverkan, organisatoriska fält, verksamhetsdomäner och integrationsbegreppet betydelse för domänkonflikter eller domänkonsensus. Resultatet visar att det saknas en aktörsgemensam målbild för planeringen av gränsövervakning i krig. Ledarskap och ansvar för gränsövervakningen är ifrågasatt. Resultatet kan förklaras med skillnader i institutionella logiker snarare än domänkonflikter. Resultatet talar för att det horisontella och vertikala integrationsarbetet befinner sig på en låg nivå. Trolig förklaring är att myndigheternas samverkan kring gränsövervakning i krig är i ett tidigt skede i planeringen. Till polisens fördel att lösa ut uppdraget talar erfarenheter från polisens arbete vid gränsen under covid-19-pandemin och flyktingsituationen 2015.
|
Page generated in 0.0553 seconds