Totalförsvaret i Sverige är under återuppbyggnad efter att det globala säkerhetsläget präglats av en tids instabilitet och det säkerhetspolitiska läget i landets närområde försämrats. Hybrida hot riktas mot Sverige redan idag vilket också ställer högre krav på totalförsvaret som samordnat ska kunna hantera hot och andra utmaningar på hela konfliktskalan, från fred till krig. Totalförsvaret utgår från krig och väpnat angrepp i sin planläggning för att klara av en omställning till krigsförhållanden. Samtidigt ska den gemensamma kraften av det militära och civila försvaret som bildar totalförsvaret kunna möta hybrida hot utan att regeringen beslutat om höjd beredskap. Uppsatsen undersöker genom en fallstudie, totalförsvarets förutsättningar till gemensam ledningsförmåga för att möta hybrida hot. Uppsatsen använder sig av Försvarsmakten och MSB som varsin analysenhet för att representera det militära och civila försvaret. Resultat visar att den svenska författningsmodellen står sig stark som grund för totalförsvaret. Ansvaret för totalförsvaret vilar på respektive myndighet och myndighetschef vilket medför att det prioriteras olika. Kriget i Ukraina under våren 2022 har satt ansvars- och pliktkänslan för totalförsvaret i ett helt annat ljus och utvecklingen har intensifierats. Det råder stor samsyn kring att totalförsvarets resurser ska användas genom hela konfliktskalan för att aktivt kunna agera innan höjd beredskap och möjliggöra en sömlös övergång till krig. Det råder dock diskrepans om totalförsvaret ska dimensioneras för krig och genom det vara starka i krisen eller om den goda krisberedskapen ska växa in i totalförsvaret. Uppsatsens utgångspunkt för gemensam ledningsförmåga använder en anpassad modell för optimal ledning med elementen mandat, ansvar och operationsförståelse.

För att förstå delar av problematiken kring vilken effekt terrorism har på svensk lagstiftning har denna undersökning letat efter de huvudsakliga bakomliggande orsakerna till lag 2006:343 om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. I den politiska beslutsprocessen får skillnaderna mellan de krav som uppstår vid en kris, kontra de faktiska resurser som finns att tillgå större betydelse. Myndighetsöverskridande samarbeten effektiviserar inte bara arbetet efter att terrordåd inträffat, det stärker också folkviljan. Denna undersökning syftar till att ta reda på varför lag 2006:343 tillkom, genom att åskådliggöra de huvudsakliga bakomliggande faktorerna bakom lag 2006:343. Detta genom att metodiskt strukturera upp hur både internationella och nationella faktorer har påverkat förarbetena och den slutliga lagen 2006:343. De internationella faktorerna som framkommit har alla sin upprinnelse i 11 septemberattentaten. Det skapades en internationell koalition mot terrorism. I Förenta nationernas säkerhetsråd antogs 2001, en resolution om hot mot internationell säkerhet orsakad av terrorism (UNSCR 1373). I EU formulerades en respons mot terrorism 2001 (Europeiska rådet 2023). I Sverige beslutades om deltagande i Afghanistankriget. Under första halvan av 2000-talet skedde det en rad internationella terrordåd vilket tydliggjorde polisens behov. Under utredningsarbetet med att ta fram lag 2006:343 framkom även att det fanns en hotbild mot utländska intressen i Sverige. Då polisen saknar flera av de resurser Försvarsmaktens besitter, är ett myndighetsöverskridande samarbete för att överkomma denna brist naturlig.  Den som stod bakom propositionen var Justitieministern som därmed utgör ett exempel på en nationell påverkansfaktor på individnivån.

I en digitaliserad värld där cybersäkerhet är av yttersta vikt står Sverige inför ett monumentalt skifte gällande sin säkerhet. När konflikter inleds med störningsoperationer och statligt finansierade hacker-grupper blir allt vanligare behöver Sverige, skärpa sig ytterligare. Inte minst inför ett medlemskap i Nato. Det svenska Nato-medlemskapet kommer innebära stora förändringar för Sveriges säkerhet, men vad innebär det egentligen för den nationella cybersäkereten? Och hur arbetar offentlig verksamhet för att uppnå ett önskvärt resultat? Denna studie syftar till att undersöka Nato-medlemskapets innebörd för den svenska cybersäkerheten genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt artikelsökning. Studiens metod gör det möjligt att explorativt undersöka vad ett Nato-medlemskap kan innebära och hur offentliga verksamheter arbetar med cybersäkerheten kopplat till Nato.  Arbetets resultat och diskussion producerade två primära slutsatser. För det första delar man i Sverige på begreppen cyberförsvar och cybersäkerhet där det första syftar på Försvarsmaktens cyberresurser och det sistnämnda på den generella motståndskraften mot cyberhot, alltså det civila försvaret. Med stöd av intervjuer och artikelsökning kunde slutsatsen dras att samarbete med Nato inte kräver någon större anpassning för cyberförsvaret eftersom de redan är bekanta med alliansarbetet genom historiska och nuvarande samarbeten. Däremot den civila delen av försvaret, cybersäkerheten, saknar erfarenhet och har ett anpassningsarbete framför sig. För det andra kunde arbetet fatta slutsatsen att det är väldigt få offentliga verksamheter som arbetar aktivt gällande cybersäkerhet kopplat till Nato-medlemskapet. Man arbetar på politisk nivå med att ta fram en ny cybersäkerhetsstrategi och andra direktiv och regelverk, men på en lägre nivå väntar man på ytterligare information och direktiv ovanifrån. / <p></p><p></p>

Vår uppsats beskriver hur de tre aktörerna Försvarsmakten, Trafikverket och Green Cargo AB har påverkats av totalförsvarets nedläggning under 90-talet fram till idag, samt det återtagande och nyskapande som dessa tre aktörer står inför.  Empirin bygger på data som har framkommit under intervjuer med de tre aktörernas respondenter, med detta som underlag har vi sökt i propositioner, motioner, regeringsbeslut och litteratur. Som avslutning i vår uppsats påvisar vi de olika kategorierna och deras likheter och motsatser, samt de frågeställningar som lever kvar utifrån denna uppsats till vidare arbete eller forskning.

Sverige är ett land som ligger i framkant vad gäller digitalisering av samhället. Denna digitalisering gör att vi blir allt mer globaliserade och tekniken öppnar även för nya möjligheter och lösningar i vårt samhälle. Denna teknikutveckling och digitalisering har dock en baksida, nämligen möjligheter för en antagonistisk aktör att utnyttja de sårbarheter som digitaliseringen för med sig. Inom cyberområdet sker en snabb förmåge- och teknikutveckling och sätten för en sådan antagonistisk aktör att angripa sårbarheter i det svenska samhället ökar. Detta tillsammans med den försämrade omvärldsutvecklingen gör att svenska myndigheter behöver hitta sätt att möta och omhänderta dessa hot och sårbarheter och ett sätt att göra det på, är genom att samordna sina resurser genom interorganisatorisk samverkan.  I denna studie utforskas hur ansvarsfördelning och samverkan ser ut och genomförs mellan fyra myndigheter som av regeringen fått i uppdrag att bilda ett nationellt cybersäkerhetscenter: Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten (FM), Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) samt Säkerhetspolisen (SÄPO). Syftet med studien är att utforska hur regeringen styr och reglerar cyberområdet samt utforska hur dessa regleringar och styrningar uppfattas och tolkas av de fyra myndigheterna.  Studiens resultat baseras dels på en kvalitativ innehållsanalys av öppna officiella dokument såsom utredningar, förordningar, regeringsbeslut samt rapporter som reglerar eller på annat sätt avhandlar samverkan och ansvarsfördelning mellan ansvariga myndigheter inom cyberområdet.  Dessutom har semistrukturerade intervjuer med informanter från FM, FRA och MSB genomförts. Intervjuerna inkluderade informanter från högsta ledningsnivån ned till genomförande enheter samt högre tjänstemän på ovan nämnda myndigheter.  Studien visar på de utmaningar som finns på cyberområdet avseende ansvarsfördelning och myndighetssamverkan och i studien belyses särskilt det faktum att cyber är ett tvärsektoriellt område som saknar en utsedd sektorsansvarig myndighet och där ansvaret istället åligger ett stort antal myndigheter. Det delade ansvaret bidrar till att cyberområdet blir både komplext och svåröverblickbart vilket denna studie kommer att visa på genom ett antal olika observationer.  Denna studie menar att styrningen från regeringen till del uppfattas som otydlig av mottagande myndigheter, vilket resulterar i en upplevd osäkerhet avseende egen myndighets ansvar och uppgifter samt en otydlighet i vilken myndighet som har ansvar för vad inom cyberområdet. Denna osäkerhet bidrar i sin tur till en försämrad samverkan mellan myndigheterna vilket leder till ett mindre effektivt och mindre samordnat arbete på cyberområdet. Studien analyserar relationen mellan samverkan och ansvar och ger förslag på ett antal åtgärder för att komma till rätta med några av de utmaningar som finns och där ett nationellt cybersäkerhetscenter är del av men inte hela lösningen. Studien avslutas med att ge förslag på vidare forskning avseende cyberområdet.

Vi vill med denna studie skapa en förståelse för hur förnödenhetsförsörjningen inom hälso- och sjukvården hanteras med ett fokus på hur människorna som arbetar inom funktionen upplever det. Människor tolkar verkligheten och ger den en mening. Genom att tolka uppfattningar i stället för att mäta data vill vi skapa en ny djupare förståelse för komplexiteten inom förnödenhetsförsörjningen och därmed bidra till en positiv utveckling för det militära och civila försvaret. Denna studie bygger på en kvalitativ och en induktiv ansats där vi genom intervjuer och gruppintervjuer samlat in vår empiri. Empirin är strukturerad med hjälp av Grounded Theory. Efter struktureringen av empirin har en bild framträtt som beskriver komplexiteten i hur sektorn hälsa, vård och omsorg är organiserad. Detta har lett oss till att använda Mintzbergs strukturella konfigurationer som perspektiv i vår referensram. Med anledning av omvärldsutvecklingen de senaste åren har medvetenheten ökat kring behovet av ett fungerande totalförsvar. Arbetet med förnödenhetsförsörjningen försvåras på grund av regelverk och organisationsstukturer som inte anses vara anpassade för att effektivt stödja förnödenhetsförsörjning inom hälso- och sjukvården i ett totalförsvarsperspektiv. De organisationsstrukturer som finns idag saknar en tydlig förmåga till ledning och samordning ur ett nationellt perspektiv. Lagar, avtal och koncept för upphandling är inte anpassade för en fungerande förnödenhetsförsörjning ur ett beredskapsperspektiv och Sverige har idag en för liten egen produktion av läkemedel och sjukvårdsprodukter. Förnödenhetsförsörjningen inom detta område är beroende av en fungerande global värdekedja. De rekommendationer som vi vill lämna till riksdagen och regeringen är att klargöra mandaten för hur området förnödenhetsförsörjning inom hälsa och sjukvård i totalförsvaret ska ledas. Detta genom att skapa en centraliserad ledningsfunktion. En översyn av lagar bör ske så att de bättre harmonierar med totalförsvarets behov. Vi rekommenderar även att riksdagen beslutar om egen tillverkning av prioriterade läkemedel inom landets gränser och utökar samarbetet inom området med EU. Socialstyrelsen bör fastställa vilken förmåga myndigheter och aktörer inom sektorn ska uppnå samt vilket typ av vård som vårdgivare ska kunna leverera, för att möjliggöra deras planering, upprättande av lager, egen träning och utbildning. Slutligen bör Socialstyrelsen leda scenarioträning med myndigheter och aktörer inom sektorn hälsa, vård och omsorg i syfte att skapa en bättre förståelse för vad totalförsvaret och sektorn ska klara av i händelse av kris eller krig, mot fastslagna målsättningar. Regioner bör i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) se över möjligheten att frivilligt överlämna en del av sitt självbestämmande till en överordnad ledning samt överse utbudet av sjukvårdsprodukter. Försvarsmakten bör se över hur militärregionerna är tänkt att utgöra länken mellan det militära och det civila försvaret för att stärka interoperabiliteten inom totalförsvaret samt tydliggöra sina egna målsättningar i syfte att skapa en fungerande förnödenhetsförsörjning. / With this thesis, we want to create an understanding of how the chain of supplies in health and medical care is handled within the civilian and military defence. We have a focus on how the individuals who work in the function experience it. People interpret their reality and gives it a meaning. By interpreting perceptions instead of measuring data, we want to create a new, deeper understanding of the complexity of the chain of supplies and thereby contribute to a positive development for military and civil defence. This study is based on a qualitative and an inductive approach where we collect our empirical data through interviews and group interviews. The empirical data is structured using Grounded Theory. After structuring the empirical data, a picture emerges that deals with the complexity of how the national system of emergency management concerning health and welfare is organized. This leads us to use Mintzberg's structural configurations as perspectives in our frame of reference.  Due to developments in the world in recent years, awareness has increased for the need of a functioning civilian and military defence. The work with the chain of supplies is made more difficult due to regulations and organizational structures that are not considered to be adapted to effectively support the chain of supplies in health care in a military and civilian defense perspective. The organizational structures that exist today lack a clear ability for management and coordination from a national perspective. Laws, agreements and procurement concepts are not adapted for supporting chain of supplies from a readiness perspective and Sweden currently has too little of its own production of pharmaceuticals and healthcare products. The chain of supplies in this area is dependent on a functioning global market. The recommendations we want to submit to the Swedish government are to clarify the mandates for how the area of chain of supplies in health and medical care in the civilian and military defence is to be managed. This by creating a centralized management function. A review of laws should take place so that they are more harmonized with the needs of civilian and military defence. We also recommend that the government decide on its own production of basic medicines within the country's borders, in association with EU. The National Board of Health and Welfare should determine what capacity authorities and actors in the sector should achieve and what type of care providers should be able to deliver. Finally, they should lead scenario training with authorities and actors in the sector in order to create a better understanding of what the civilian and military defence and the sector should be able to manage in the event of crisis or war. Regions should, in consultation with the The Swedish Association of Local Authorities and Regions (SKR), review the possibility of voluntarily handing over part of their right of self-determination to a superior management and overseeing the range of healthcare products. The Armed Forces should review how the military regions are intended to be the link between military and civil defence, to strengthen interoperability in total defence and clarify their own objectives so they can create a functioning chain of supplies.

Forskning om Boundary Spanning belyser vikten av gränsöverskridande individer i samverkan, inom och mellan organisationer, på alla ledningsnivåer. Inom det svenska Totalförsvaret sker det exempelvis genom civil-militär samverkan. Emellertid sker samverkan först vid uppkomna situationer och händelser, vilket är alldeles för sent. Det saknas förmåga att förnimma påverkande faktorer som gemensamt måste hanteras. Syftet med studien är att, med stöd av teorierna gällande Boundary spanning och gemensam lägesuppfattning, analysera förmågan inom det svenska Totalförsvaret, i skapandet av gemensam lägesuppfattning. För att kunna identifiera förmågeskapande faktorer valdes att fokusera på händelser som aktiverat det svenska Totalförsvaret. För studien valdes två fall, där det ena fallet innefattades av civil-militär samverkan som skedde innan återtagandet av Totalförsvarsplaneringen (Regeringen 2015a), det andra fallet ägde rum efter återtagandet. Sammanfattningsvis har denna studie visat att det svenska Totalförsvaret som metaorganisation måste öka ingående aktörers förståelse för totalförsvarskonceptet. Även mer insikt i vikten av planerade och spontana länkar, med fokus på mer förberedelser i fredstid. Studien visar också att det inte nyttjades gemensamma system för att skapa en gemensam lägesuppfattning. Det förekom olika syn på ansvarsförhållanden, gemensamma målsättningar och interna friktioner. Teorikombinationen har givit bra möjlighet att förstå förutsättningar, hinder och möjligheter att uppnå gemensam lägesuppfattning i det svenska Totalförsvaret. Den jämförande ansatsen gav bra möjlighet att värdera det svenska Totalförsvarets förmåga att uppnå gemensam lägesuppfattning, där resultatet visar på att förmågan till del måste stärkas.

In a time characterized by new libertarianism, where more and more critical infrastructure is in the hands of private ownership, it is important to secure vital flows of essential products and services. In Sweden the concept of total defense is supposed to embody the whole of society. But how do we understand incentives for trade and industry to engage in total defense and crisis preparedness? This study's aim is to add to the literature of private public partnerships and understand underlying dynamics. The theoretical framework this study usesis rational choice theory, rational choice institutionalism and logic of appropriateness. By examining public documents from government agencies and applying the framework, conclusions can be made about incentives for the private sector to engage in crisis preparedness. Even though the private sector seems to have good incentives for good crisis preparedness onthe surface, there seems to be a discrepancy between objectives in crisis management and what can be reasonably expected from the private sector. In accordance with rational choicevinstitutionalism and logic of appropriateness the state establishes institutions to control business behavior. By using policy instruments the state can affect private actors' utilitycal culations, goals and preferences. According to government agencies it is essential to use economics, partnerships and laws to ensure a satisfactory level of preparedness by the privatesector.

Denna uppsats är en komparativ fallstudie som undersöker fyra länsstyrelsers planering av civilt försvar ur ett samverkansperspektiv. De undersökta länsstyrelserna är Halland, Västra Götaland, Värmland och Örebro län. Den övergripande frågan är vilka likheter och skillnader som finns mellan länsstyrelsernas planering. Empirin är inhämtad genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tjänstemän i chefs- samt handläggarnivå vid de undersökta länsstyrelserna. Det inhämtade materialet är kategoriserat och analyserat utifrån en analysmodell som bygger på ett ramverk, An Integrative Framework for Collaborative Governance. I analysen jämförs de fyra länsstyrelsernas arbete med att planera civilt försvar genom samverkan. Resultatet av studien påvisar att det finns stora skillnader mellan de undersökta länsstyrelserna i hur de har tagit sig an uppgiften och vilken verksamhet de bedriver för att skapa legitimitet, gränsöverskridande åtgärder och helhetsförståelse mellan aktörer för att skapa förutsättningar för planering av civilt försvar. Det finns även stora skillnader i hur de har uppfattat den styrning som kommer från central nivå. Resultatet påvisar även att det finns stora likheter i de behov de fyra länsstyrelserna lyfter fram, bland annat samordning i den hierarkiska organisationen från central- ned till lokal nivå avseende branschöverenskommelser och en sammanhållen planeringsprocess. Ramverket kan konstateras vara användbart som analysmodell avseende samverkan vid planering av civilt försvar. / This essay is a comparative case study that examines the planning of civil defense from Halland, Västra Götaland, Värmland and Örebro county administrative boards from a collaborative perspective. The overall question is what similarities and differences exist between the county administrative board planning. The empiric material is obtained through semi-structured qualitative interviews with officials at the executive and supervisory level of the investigated county administrative boards. The collected material is categorized and analyzed based on an analysis model based on a framework, An Integrative Framework for Collaborative Governance. The analysis compares the work of the four county administrative boards in planning civil defense through cooperation. The results of the study shows that there are major differences between the county administrative authorities in how they have taken on the task and what activity they are pursuing to create legitimacy, cross-border action and overall understanding between actors to create the conditions for civil defense planning. There are also major differences in how they perceived the governance that comes from national authority. The result also shows that there are major similarities in the needs of the four county administrative boards, including coordination in the hierarchical organization from national to local level regarding industry agreements and coherent planning. The framework can be found useful as an analysis tool for collaborative planning in civil defense.

In the beginning of the 21st century decisions were made regarding the decommission of the total defence in Sweden. Since then the security policy situation has changed, regarding both the risk of war and other types of treats such as terrorism. Due to this the total defence is now being re-established. The Swedish Fortifications Agency and Research Institutes of Sweden (RISE) has initiated the Centre of excellence for fortification (CFORT) to support the development of competence in fortification. In case of a crisis or war secured function shelters constitutes a significant part of the Swedish total defence by protecting important technology and activity.The purpose of this bachelor thesis is to investigate the remaining load bearing capacity in concrete constructions in secured function shelters after exposure to fire. This will provide a foundation for further research within the area of the effects of fire in secured function shelters. To achive this, experiments were conducted on nine concrete beams which were casted according to calculations based on the structural codes of the Swedish Fortifications Agency (FKR). Since fully scaled beams are difficult to manage and would not fit in the equipment being used, the beams were casted in a smaller size; 2000 x 150 x 210 mm. Samples of the concrete and the reinforcement were sent to the Swedish Cement and Concrete Research Institute (CBI) for tests which provided actual values of the compressive strength, yield point and modulus of elasticity. Six of the beams were in pairs exposed to fire in a specially built oven according to three different temperature curves. All the beams were later subjected to load until failure. Calculations regarding load bearing capacity were executed with both theoretical and actual values obtained from CBI. The results were compared to the results from the loading tests. During the last fire experiment the beams spalled, most likely due to the quickly rising temperature. The loading test showed that the strength of the beams which had not spalled were not significantly lower than the unaffected beams. Those beams showed a reduction of only 0 – 6 %. However, the beams which had spalled showed a reduce in strength of approximately 20 %. / Centrum för fortifikatorisk kompentens